En smakebit på søndag

"Men, säger ni kanske, vi bad dig att tala om kvinnor och skönlitteratur - vad har det att göra med ett eget rum? Jag ska försöka förklara. När ni bad mig att tala om kvinnor och skönlitteratur satte jag mig ner vid stranden av en flod och började fundera på vad orden betydde. De kanske bara betyder ett par iakttagelser om Fanny Burney, ytterligare några om Jane Austen, en hyllning till systrarna Brontë och en skiss av Haworths prästgård under ett täcke av snö, om möjligt några roliga kommentarer om miss Mitford, en aktningsfull hänvisning till George Eliot, ett omnämnande av mrs Gaskell och sedan skulle det vara klart. Men vid närmare eftertanke verkade orden inte vara fullt så enkla. Titeln Kvinnor och skönlitteratur kan betyda, och ni kan ha menat att den skulle betyda, kvinnor och hur de är till sättet, eller så kan den betyda kvinnor och den skönlitteratur de skriver, eller så kan den betyda kvinnor och den skönlitteratur som skrivs om dem, eller så kan den betyda att alla tre är oupplösligt sammanvävda och att ni vill att jag ska betrakta dem i det ljuset. Men när jag började tänka på ämnet på detta sistnämnda sätt, vilket tycktes vara det mest intressanta, såg jag strax att det hade en ödesdiger nackdel. Jag skulle aldrig kunna komma till någon slutsats."
Från sidan 11 i nyöversättningen av Virginia Woolf, Ett eget rum, Sjösala förlag 2020. Övers.: Carl Ahlstrand

En smakebit på søndag är en läsutmaning som uppmanar oss att dela med oss av det vi just läser. Utan spoilers, förstås. Den här veckan är det Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten som håller i trådarna. Fler smakebitar HÄR

Värdet av ett eget rum

Nyöversättning av en modern klassiker från 1929.

Virginia Woolfs essä Ett eget rum har fått ny språkdräkt av idéhistorikern Elisabeth Mansén.

Innehållet baseras på två föreläsningar om kvinnor och litteratur som Virginia Woolf höll för kvinnliga studenter.

Fem hundra pund om året och ett eget rum som går att låsa är det minsta kvinnor behöver för att ha möjlighet att skriva. Frihet och en lugn arbetsmiljö.

I samhället råder manliga värderingar och männen kämpar hårt för att bibehålla sina positioner.

Kvinnors kamp för rösträtt gör att kampen hårdnat. Instinkten att äga skapar gränser. Det en man gör med svårighet är helt omöjligt för en kvinna.

Och kvinnor som skriver bemöts med hån.

Virginia Woolf varnar för vrede och bitterhet. Jane Austen är bättre än Charlotte Brontë eftersom den senare är just arg och bitter enligt Woolf.

Två kön är egentligen otillräckligt. Önskvärt vore en androgyn konstnär. 

Könstillhörigheten ska vara utan betydelse.

Virginia Woolf skriver elegant och muntert. Läsningen flyter lätt trots att meningarna och tankegångarna vindlar.  Det är inte svårt att förstå att  

Ett eget rum ständigt kommer ut i nya utgåvor. 
Annina Rabes förord är ytterst värdefullt liksom översättarens noter och förklaringar.

Heder åt Ellerströms förlag som tagit sig an den senaste översättningen.

Lisbeth Larsson skriver så här i  GP

och

Elise Karlsson i SvD