skip to main |
skip to sidebar
Ransta, hösten 1514
"En främmande kvinna går genom Ransta. Hon haltar och har blod i pannan. Håret är eldrött och ögonen klarblå, men trasiga och liksom vilda. Även kläderna är vilda på någotvis. Hon bär en ränsel i handen, den släpar i marken. Hon är ganska ung, kanske tjugofem, det är svårt att se på somliga. Ett regn faller, en fågelflock lyfter från ett träd med gyllene krona. Höstens tid är så vacker men det tänker nog inte den främmande kvinnan på nu. Mor håller mig hårt i handen. Jag vill bara springa fram och hjälpa kvinnan, men jag måste hålla i mor som kan börja skrika våldsamt annars. Far kommer ut från torpet, krafsar sig i håret och ser sig undrande omkring. En grannkvinna går nu äntligen fram till den främmande kvinnan och tar henne varsamt i handen. Då faller hon ihop på marken."
Från sidan 17 i Skärvornas drottning av Johanna Nilsson. Släkten XI
Läsutmaningen En smakebit på søndag går ut på att vi delger varandra smakebitaar av det vi just läser. Utan spoilers, förstås.
Den här veckan håller AstridTerese på den norska bokbloggen Betraktninger
i tyglarna. Fler smakebitar HÄR.
Elisabeth Östnäs har skrivit sista delen i Historiska medias serie Släkten. I del 10 har vi kommit fram till mitten av 1400 -talet. Bergsmannen Engelbrekt Engelbrektsson blir trots sitt fysiska handikapp utsedd att leda missnöjda bönder och andra i uppror mot Erik av Pommern som satt i Köpenhamn och krävde allt högre skatter av sitt folk. Först och främst ger sig upprorsmännen på jakt efter Eriks fogdar i Sverige. Prästerskapet var inte sena att suga ut folket heller. Engelbrekt är en begåvad man med talets gåva. Hans unga hustru Karin har blivit bortgift för pengar och mot sin vilja Efter en tid i mannens gård återvänder hon till sitt hem. Hon står inte ut med frillan Gertruds regemente. Dessutom hade hon själv valt en man åt sig. Men han blev i sin tur bortgift med en kvinna han aldrig tänkt sig. Det är ur Karins perspektiv romanen berättas. Karin kommer att följa Engelbrekt i hans fredliga förehavanden lika väl som i strid. Precis som de andra männens fruar. Somliga kvinnor är också stridande. Engelbrekt fann att han släppt lös krafter han inte kunde styra. Han hade gärna hållit sig till fredliga förhandlingar. Karin har funnits i verkliga livet liksom de flesta av de andra personerna som figurerar i romanen. De historiska händelserna är helt autentiska. Karins livslånga kärlek till Folke, den man hon älskade men (nästan) inte fick, är både rörande och bitterljuv. Men äktenskapet med Engelbrekt blir inte olyckligt ändå. Hon uppskattar honom på många sätt och beundrar och stöttar honom. Engelbrekt förstår sig på människor; Karin och Folke har speciell hand med hästar och hundar. Jag gillar alla gamla ord en får slå upp, som byttgräs, mjöhund, örsar. Och en får repetera Hansan, Tyska orden, Kalmarunionen, beginer, drottning Filippa och Jösse Erixon. Välskrivet, väldigt väl dokumenterat; en av de allra bästa om inte rent av den bästa i Historiska medias serie Släkten. Researchen är viktig och det allra roligaste, säger Elisabeth Östnäs.
"Chernek Kuritzev hette en rik handelsman som bodde i ett stort, vackert utsmyckat trähus i den stora staden Kiev vid Dnjeprs strand. Det är den stad folk norrifrån kallar Könugård. Han handlade med lyxvaror, mest med slavar och sidentyger , och hade kunder av alla slag: khazarer, bulgarer och ruser, sveoner, daner och varjager. Hans släkt var av rusisk härkomst och hade flyttat från Novgorod som nordmännen kallar Holmgård för två generationer sedan. Affärerna gick bra och han hade många vänner och beskyddare bland härskarna i det mäktiga Kiev Rus. Bland dem var han känd som Chernek Eleganten för han tyckte om att visa sina varor genom att glå klädd i ett urval av sina vackraste sidentyger draperade kors och tvärs över kroppen, med ett litet följe av slavinnor lika elegant uppklädda. I broderade sidentofflor och med håret flätat med pärlor kom de trippande efter honom på de stadiga träplankor som täckte Kievs gator." Från sidan 17 i Blandat blod av Katarina Mazetti; första delen i Historiska Medias serie Släkten.
Astrid Terese på den norska bokbloggen Betraktninger sköter läsutmaningen En smakebit på søndag den här veckan. Inga spoilers är enda regeln. Fler smakebitar HÄR.
Skuggornas tid av Agneta Arnesson Westerdahl är del nio i Historiska medias serie Släkten. Vi har nu kommit fram till mitten av 1300 - talet. Romanen omfattar åren 1349 - 1361. Magnus Eriksson är kung i Sverige. Valdemar Atterdag är kung i Danmark. Magnus son Håkan har fått Norge medan äldste sonen, hertig Erik, inte har fått något land. Det förargar honom naturligtvis kolossalt. Unni Cecilia är en liten flicka som bor i en grotta i skogen dit hennes mor skickade henne när digerdöden nådde familjen. Hon kommer att bli myndling till Elin Karlsdotter Folkesson på Lejsta gård i Uppland. Elin är dotterdotter till Ylva* och hon har mist sin man och sina små barn i pesten. Två trofasta gårdskarlar, Bengt och Holger, står troget vid hennes sida. Det är svårt med maten och inte blir det bättre när kungens talesman, Arvid Gustavsson, kommer till gården och meddelar att kungen med sonen Erik och hirden vill övernatta på Lejsta. Det kommer att bli trettio matgäster runt bordet. Unni är en duktig jägare och fiskare och hon och gårdskarlarna ger sig ut för att skaffa mat. Det blir vildsvin och bäver. Elin oroar sig för att Unnis uppträdande under kungens besök. Med all rätt. Men Unni blir betagen i hertig Erik och han i henne så hon är fullt upptagen. Så småningom gifter sig Elin och Arvid och Elin flyttar med sin man till hans gårdar Legesved och Hemvidakulla i Östergötland. Omständigheterna gör att de måste flytta igen och det blir till Gotland där Visby är en viktig stad för de tyska hansaköpmännen. Innanför murarna bor borgarna och utanför står bönderna. När Valdemar Atterdag närmar sig får bönderna ensamma ta stöten som resulterar i ett av de blodigaste slagen i Nordens historia. Skuggornas tid följer väldigt väl de historiska skeendena. De platser som nämns är verkliga och större delen av persongalleriet. Växter och djur; årstidernas växlingar, väder och vind skildras levande liksom klosterlivet. Gamla benämningar som ottemål, morgonvard, dörrgåt bidrar till tidsupplevelsen. Elins kärlekshistoria med Arvid är varm och vuxen. Unnis och hertig Eriks omöjliga kärlek känns mestadels vemodig för alla utom de båda älskande. Jag gillar Elin och undrar om hon någonsin får tillbaka de smycken hon gömde bakom lösa stenar i muren i packhuset i Visby. Skuggornas tid är välskriven, väl underbyggd, spännande och lärorik. Historiska media 2017
* Ylva finns med i Släkten del 8 Falkens döttrar av Elvira Birgitta Holm.
"Elins ansikte var stelt efter sorgen. Mörka ringar av fasa omgav de djupgröna ögonen och hon hade nästan slutat tala. Huskarlarna oroades över hennes förstånd, och en morgon på sensommaren år 1350 när himlen var klarblå och rönnbären började gå över i rött, övertalade de henne att följa med till kyrkogården. -
De satt av vid kyrkomuren, band hästarna, rättade till kläderna och trädde in under porten till vigd jord. Det var som om all markens otyg gått bärsärkagång, som om hela den fridsamma platsen vänts upp och ned. Bland svarta gravkullar och vissnade blommor visade nygrävda hål att de som inte redan var döda väntade på döden. För i denna pestens tid kunde man bara vara säker på att få plats i vigd jord om man själv grävt sin grop. "Nu ska Holger och jag gräva grav till dig, Elin", sa Bengt. "När farsoten kommer går det fort. Imorgon gräver vi gravar till oss själva. Om du vill vänta, kan du gå in i kyrkan. Vi kommer när vi är klara."
Från sidan 13 i Skuggornas tid av Agneta Arnesson Westerdahl.
Varje söndag lämnar vi varandra en smakebit av det vi just läser . Utan spoilers, förstås. Denna veckan administreras smakebiten av Astrid Terese på den norska bokbloggen Betraktninger. Fler smakebitar HÄR
Stenhuggarens dotter är del sju i Historiska Medias serie Släkten. Romanen är skriven av Ewa Klingberg. Det är hennes romandebut. Vi är framme vid slutet av 1200 - talet. Bröderna Magnus (sedermera Ladulås) och Valdemar Magnusson slåss om makten. Kristendomen har inte riktigt slagit igenom. Vissa asatrogna finns fortfarande kvar. Stenhuggarens dotter heter Sissela och är dotter till stenhuggaren Konrad och hans hustru Tullia, som tillhörde vandringsfolket. Konrad är en mycket skicklig stenhuggare, men synen sviktar. Han har lärt Sissela allt han kan. Sissela blir också stenhuggare vilket är lika ovanligt som att kungen har en kvinna, Ylva, i sin hird. Det ska läggas till på plussidan för Valdemar, som inte var mycket till regent annars. När Sissela tvingas fly ifrån kungaborgen i Stockholm får hon med sig Valdemars frilloson, Eskil. Det är inget hon jublar över i stunden, men hon fäster sig vid honom med tiden. När Ewa Klingberg fick uppdraget att skriva romanen av Historiska Media satte hon sig ordentligt in i 1200 - talets historia samt åkte på studiebesök till den trakt som hon kände bäst till och där hon valde att förlägga sin handling. Det blev de s. k. "små länderna”, där
dagens Vetlanda, Sävsjö och Nydala ligger. Som vanligt med Ewa Klingbergs romaner är det välskrivet och lättläst. Landskapet skildras kärleksfullt liksom kläder och byggnader. Personskildringen och kärlekshistorierna är kanske inte det en minns mest ifrån Stenhuggarens dotter. Men tiden och omständigheterna känns levande och jag läser romanen som en historisk roman framför allt. Sissela har flera män som älskar henne. Och några som bara åtrår henne, som Magnus och Valdemar. Slutet är näst intill otroligt, men jisses! så besviken en hade blivit om det slutat annorlunda!
Del tre i Historiska Medias romanserie Släkten har titeln Tempelbranden i mitten av 1000 - talet. Striderna mellan hedningarna och de nyblivna kristna pågår. Hedningarna har sitt starkaste fäste omkring Uppsala. Ofta blir det mycket blodiga sammanstötningar. Åsa är bokens huvudperson. Hon har blivit bortrövad under ett överfall på hennes hem. Hon minns bara elden och lukten av rök och en tatuerad arm. Jarlabanke blir den storman vars hushåll tar hand om Åsa. Hon trivs i gården och börjar hugga i sten. Jarlabanke lovar bort henne till en man utan att fråga henne och Åsa blir väldigt förtörnad vilket både far och blivande man får erfara. Åsa har skinn på näsan och påtalar ofta ojämlikheten mellan män och kvinnor. Kvinnor måste hela tiden försöka freda sig för män. Åsas man, Toraulf, är kristen och han vill gärna att Åsa omvänder sig, men det är inget hon känner för. Det går så långt att kung Inge kräver av sin närmaste man att hans hustru också ska bli kristen. Hon vägrar och han måste förskjuta henne. Författaren är väl bevandrad i vikingatiden och hon skriver lättläst och spännande. Hon beskriver tingen, de blodiga bloten, striderna, ränksmidandet på båda sidor, de maktberusade männen och de väntande kvinnorna.
Historiska Media. 2015
Andra delen i Historiska medias romanserie Släkten är skriven av Karin Wahlberg och har titeln Sigrids hemlighet. Vi befinner oss i slutet av vikingatiden 1026 - 1045. Kristendomen har börjat göra sig gällande. Sigrids far, Alrik Gårdske, bekänner sig till Vite Krist liksom kungen, Jakob Anund, Son till Olof Skötkonung. Sigrid växer upp på Östergård. Hon är sin fars favoritbarn, trots att det finns två syskon till, två söner. Sigrid är emellertid inte tolv fyllda när hennes far låter meddela att hon är trolovad med den gamle Stenkil Stensson på Sätuna. Sigrid är inte tillfrågad och hon blir mycket besviken på sin far och mycket nerstämd. Hon har sett ett par unga män som hon mycket hellre velat ha, men ingen av dem hade ökat på faderns rikedomar och ägor. Sigrid väver sig bort ifrån sorgen. Hon och hennes mor, Bothild, är skickliga väverskor med tillgång till de finaste garner och trådar. Bothild handlar av ett par frisiska män som vet att uppskatta skickliga väverskor. Sigtuna är ett centrum vid den här tiden. Kungen har en gård där och han har även delat ut hus till sina närmaste män. Alrik har fått ett boende i stadens utkant. Anund Jakob har många att strida emot. Alla försöker ta land ifrån varandra. Slaget vid Helgeå 1025, till exempel, var ett sjöslag mellan den danske Knut den stores styrkor på ena sidan och de allierade svensk-norska styrkorna under ledning av Olof den digre (senare benämnd Olof den helige) och Anund Jakob på den andra. När Sigrid kommer till Sätuna möts hon av mörker och tystnad. Stenkils dystra syster Gyda håller henne mer eller mindre i fångenskap och Sigrid är nära att tappa lisvslusten. Men vävningen räddar henne. Sigrids öde berör mig. Hennes tonårstankar, hennes kamp för överlevnad på Sätuna, hennes mod och hennes kärlek till landskapet omkring Mälaren. Karin Wahlberg har skrivit fram en levande människa. Språket är utan anmärkning och researchen är grundlig. Författaren, som i i botten är både läkare och lärare, debuterade 2001 med romanen Sista jouren. Sigrids hemlighet kom ut 2009. Vilken Sigrids hemlighet är? Den som läser får se!
Del sex i romanstafetten Släkten är skriven av Elisabet Nemert. Ringens gåta är titeln. Det är svensk historia genom tre kvinnoöden. Tiden är mitten av 1200 - talet. Bjälboätten är framstående och Birger Jarl är en viktig man. Kampen om kungakronan pågår ständigt. Erik läspe och halte blir kung två gånger. Den första gången som liten pojke. Ingrid Ylva är änka och den mäktigaste kvinnan i Östergötland. Så länge hon håller huvudet upprätt kommer inte bjälboättens makt att svikta säger hon. Kristina är hennes styvdotter, men de har det bästa mor/dotterförhållande en kan tänka sig. Kristinas egen dotter heter Helena. Hon blir bortrövad som femåring och kommer att fostras som pojke i ett munkkloster. Helena rider som en kosack och det är inte många män som slår henne i bågskytte. När hon efter tolv år kommer tillbaka till föräldrahemmet förstår hon att hon kommer att bli bortgift. Hon hoppas få ha ett ord med i laget, men så blir det inte. Det gäller politik, allianser och ägor. Har kvinnan tur kan hon åtminstone fördra sin make. Ingrid Ylva har någon mystisk kommunikation med en örn. Alldeles onödigt. Och vem har bestämt omslaget? Det antyder något helt annat än en historisk roman. Ibland tycker jag att språket är lite väl blommigt också. Men jag har haft Jarlens sekel av Dick Harrison bredvid medan jag läst så jag har kollat både människor och platser hela tiden, så det hela blev en lättläst, välbehövlig repetition av ett stycke svensk historia.
Helena Karlsdotter, eller som hon kom att heta, Helena av Skövde, sitter som mäktig änka på gården Hojum. Hon har har två döttrar och två söner. Döttrarna börjar båda bli giftasmogna. Agnes, den äldsta, träffar på den unge, vackre Sten Haraldsson. De ser långt på varandra och det står klart för alla att tycke uppstått. Sten visar på alla satt att han är förtjust i Agnes och ger henne en gammal släktring och en liten svart hundvalp. Den yngre dottern, Ingrid, förälskar sig i Stens yngre bror Adam och de lovar varandra trohet. Det hela utspelar sig i mitten på 1100 - talet. När väl bröllopet är över visar Sten sitt rätta ansikte. Han slår Agnes för ingenting och hävdar att han har rätt att göra det. Trälarna ser allt detta liksom Varg, en man i hirden. En följer livets gång på gården i helg och söcken; i glädje och sorg. Agnes första barn kommer för tidigt och är en flicka. Sten ser till att hon blir utsatt i skogen. När Helena efter en tid uppdagar hur hennes dotter har det åker hon till svärsonens gård, Grytom och hämtar hem henne. Men efter en tid, när Agnes mår bättre, hämtar Sten hem henne. Agnes vill gärna tro att Sten ångrat sig och blivit en bättre man. Men misshandeln fortsätter naturligtvis under försiktigare former och Agnes förlorar ett barn till. En son. Helena, Varg och Agnes bror Lars överlägger. Och naturligtvis driver Helena sin vilja igenom. "För dig kan jag döda, för dig kan jag dö" har Helena och hennes man Klas sagt till sina små nyfödda." Och det har hon i färskt minne. Det pris Helena får betala blir högt. I Helenas hämnd av Maria Gustavsdotter finns inte så många tidsmarkörer och miljön är densamma mest hela tiden. Tyngdpunkten ligger på relationerna inom familjen. Detta är nummer fyra i Historiska Medias stafettserie Släkten. Romanen, som är lättläst och upprörande, är baserad på en legend.
Ingrid Kampås har skrivit boken Drottningkronan. Den är nr 5 i Historiska medias stafettserie Släkten. Jag har inte läst något ur serien tidigare men nu fick jag blodad tand. Om jag förstår saken rätt har det hittills kommit ut 10 delar allt som allt. Drottningkronan handlar om den föräldralösa Ester som fostras upp hos sin morbror Lars. Hon kunde inte haft det bättre. Men när hon är 17 år börjar det bli dags att gifta bort henne. Ester har egna tankar om saken och därför blir hon helt lamslagen när Lars deklarerar att Ester ska gå i kloster. Hon vet att hon inte kan protestera och det är bara att ta skeden i vacker hand. Ester placeras i Gudhems kloster, men hon har svårt att finna sig tillrätta. Ödet griper in på ett oväntat sätt och Ester blir ett annat slags fånge. Hennes liv blir mycket händelserikt. Ester upplever mycken sorg men också mycken glädje och kärlek. Hon blir mor till sex barn och får ett stort hushåll att styra. Drottningkronan ger en mångsidig bild av livet i landet som skulle bli Sverige i senare hälften av 1100 - talet. Kvinnolivet accentueras i och med att det är en kvinna som berättar. Det är så det ska vara i den här serien. Många av karaktärerna i romanen har verkliga förebilder, men just Ester har ingen historisk motsvarighet. Ingrid Kampås berättar om en historisk verklighet på ett levande och medryckande sätt. Jag har lärt mig massor om 1100 - talet utan att ha blivit skriven på näsan. Alla fakta vävs in i sitt naturliga sammanhang. Men - om jag inte tar alldeles fel levde Petrus Martyren inte förrän på 1200 - talet. Ja, jag kollar fakta...
Inlägg
