Dagarna blir längre. Det känns helt rätt att tänka trädgård. När gör det inte det förresten? Allra enklast är det ju att trädgårdera i sin läsfåtölj. På jakt efter paradiset. Bland världens mest fantastiska trädgårdar av landskapsarkitekten och historikern Penelope Hobhouse beskriver människans sökande efter det förlorade paradiset alltifrån oaserna i Mellanösterns öknar över flodkulturerna i Mesopotamien och Egypten 2000 år före Kr till moderna trädgårdar som inspirerats av vetenskapliga rön; DNA - trädgården, Svarta hålets terrass till exempel. Vatten är naturligtvis alltid = liv. De första avbildade trädgårdarna fann man i grottmålningar från 1400 - talet f. Kr. PH går igenom trädgårdar i olika länder över hela världen. Filosofin bakom trädgårdarna är viktig. I Kina och Japan uttrycker trädgårdarna vördnad för naturen snarare än ett bemästrande av den. På 1300- talet anlägger man trädgårdar för kontemplation i Japan. Därefter kommer mossträdgårdar och promenadträdgårdar. I promenadträdgården följs två principer 1/ Göm och visa fram 2/ lånat landskap. Den är komponerad av träd, buskar, sten och vatten. Människor har i alla tider har strävat efter den idealiska trädgården. Den idealiska trädgården befinner sig alltid i skärningspunkten mellan människans kontroll och den otämjda naturen.
Beth Chatto som är pionjär när det gäller det ekologiska tänkandet presenteras i ett särskilt kapitel. Hennes trädgård i Essex är en vallfartsort för seriösa trädgårdsmästare. Albert Bonniers förlag 2007
Trädgårdskonsten historia 3000 år av Penelope Hobhouse kom ut 2004 på NoK. Den är sedan länge helt slutsåld, men finns kanske på ett eller annat antikvariatI mångt och mycket är upplägget detsamma som i På jakt efter paradiset. Det rör sig om trädgårdsodling för nöjes skull. Eftersom författaren är trädgårdsarkitekt är perspektivet estetiskt. Själv har hon en islamiskt inspirerad trädgård i Dorset i England. Hon behandlar enbart trädgårdar utomhus och hejdar sig på trappan till växthus och vinterträdgårdar. Örter ingår inte heller med undantag för de första örtagårdarna och örtkännarna eftersom de har haft betydelse för den botaniska vetenskapen. Ur innehållsförteckningen: - Begynnelsen: Trädgårdens ursprung
- Vårt klassiska arv: Trädgårdar i antikens Grekland och Rom
- Islams trädgårdar: Himmelsk skönhet, jordens fröjd
- Vällust och fromhet: Kristenhetens medeltida trädgårdar
- Renässansens vision: En europeiska trädgårdens blomstringstid
- Växter på resande fot: Botanister, samlare och konstnärer
- Naturens revolution: Den engelska landskapsparken
- Det elektriska 1800-talet: Nyheter, uppfinningar och repriser
- Amerika: Nya horisonter för trädgårdskonsten
- Kinas trädgårdar: Tidlös tradition
- Den japanska stilen: Symbolik och återhållsamhet
- Förändringens tidevarv: Från naturalism till modernism 1870-1950
- Idag och i morgon: Värld av möjligheter
Det
har alltid funnits en föreställning om den idealiska trädgården som ett
paradis - en tillflykt som erbjuder vila, välbefinnande och skönhet.
Människans försök att göra verklighet av detta har tagit sig många
uttryck: från de äldsta kända trädgårdarna, som var bevattnade gröna
oaser i öknen, till Andy Caos moderna glashav och Charles Jencks' Garden
of cosmic speculation. Den legendariska landskapsarkitekten och
författaren Penelope Hobhouse visar i Världens trädgårdar hur människor i
alla tider har eftersträvat den idealiska trädgården. Hon följer dem i
spåren genom ett urval av världens främsta anläggningar, och hennes
berättelse illustreras av magnifika bilder av ledande
trädgårdsfotografer. Här finner du de tidiga oaserna i Mellanösterns
öknar, landskapsminiatyrerna i Kina och promenadträdgårdarna i Japan. Du
kommer att upptäcka hur renässansens humanister genom att föra in
begreppen balans och symmetri i den italienska trädgården skapade
strukturer till ett formspråk som är gångbart än i dag, och hur det
barocka överdådet i 1600-talets Frankrike hade inflytande på
trädgårdskonsten i hela Europa. Vår tids trädgårdskonst representeras av
inspirerade och inspirerande landskapsarkitekter som Christopher
Bradley-Hole, Roberto Burle Marx, Fernando Caruncho, Beth Chatto,
Arabella Lennox-Boyd, Piet Oudolf, Vladimir Sitta, James van Sweden,
Jacques Wirtz och Peter Wirtz. De har lärt sig av gamla tiders stora
trädgårdar men tillfogar nya idéer och material och ny teknik, hela
tiden med hänsyn till miljön. Den idealiska trädgården befinner sig
alltid, skriver Penelope Hobhouse, ”i skärningspunkten mellan människans
kontroll och den otämjda naturen”. Världens trädgårdar är en
fascinerande undersökning av hur människor på ett kreativt sätt lyckats
förena tidens krav med sina visioner av idealet.
Recensionsdatum 2007-09-18
Det
har alltid funnits en föreställning om den idealiska trädgården som ett
paradis - en tillflykt som erbjuder vila, välbefinnande och skönhet.
Människans försök att göra verklighet av detta har tagit sig många
uttryck: från de äldsta kända trädgårdarna, som var bevattnade gröna
oaser i öknen, till Andy Caos moderna glashav och Charles Jencks' Garden
of cosmic speculation. Den legendariska landskapsarkitekten och
författaren Penelope Hobhouse visar i Världens trädgårdar hur människor i
alla tider har eftersträvat den idealiska trädgården. Hon följer dem i
spåren genom ett urval av världens främsta anläggningar, och hennes
berättelse illustreras av magnifika bilder av ledande
trädgårdsfotografer. Här finner du de tidiga oaserna i Mellanösterns
öknar, landskapsminiatyrerna i Kina och promenadträdgårdarna i Japan. Du
kommer att upptäcka hur renässansens humanister genom att föra in
begreppen balans och symmetri i den italienska trädgården skapade
strukturer till ett formspråk som är gångbart än i dag, och hur det
barocka överdådet i 1600-talets Frankrike hade inflytande på
trädgårdskonsten i hela Europa. Vår tids trädgårdskonst representeras av
inspirerade och inspirerande landskapsarkitekter som Christopher
Bradley-Hole, Roberto Burle Marx, Fernando Caruncho, Beth Chatto,
Arabella Lennox-Boyd, Piet Oudolf, Vladimir Sitta, James van Sweden,
Jacques Wirtz och Peter Wirtz. De har lärt sig av gamla tiders stora
trädgårdar men tillfogar nya idéer och material och ny teknik, hela
tiden med hänsyn till miljön. Den idealiska trädgården befinner sig
alltid, skriver Penelope Hobhouse, ”i skärningspunkten mellan människans
kontroll och den otämjda naturen”. Världens trädgårdar är en
fascinerande undersökning av hur människor på ett kreativt sätt lyckats
förena tidens krav med sina visioner av idealet.
Recensionsdatum 2007-09-18
Inlägg
