fredag 1 januari 2016

På jakt efter paradiset

Dagarna blir längre. Det känns helt rätt att tänka trädgård. När gör det inte det förresten? Allra enklast är det ju att trädgårdera i sin läsfåtölj.  På jakt efter paradiset. Bland världens mest fantastiska trädgårdar av landskapsarkitekten och historikern  Penelope Hobhouse beskriver människans sökande efter det förlorade paradiset alltifrån oaserna i Mellanösterns öknar över flodkulturerna i Mesopotamien och Egypten 2000 år före Kr till moderna trädgårdar som inspirerats av vetenskapliga rön; DNA - trädgården, Svarta hålets terrass till exempel. Vatten är naturligtvis alltid = liv. De första avbildade trädgårdarna fann man i grottmålningar från 1400 - talet f. Kr. PH går igenom trädgårdar i olika länder över hela världen. Filosofin bakom trädgårdarna är viktig. I Kina och Japan uttrycker trädgårdarna vördnad för naturen snarare än ett bemästrande av den. På 1300- talet anlägger man trädgårdar för kontemplation i Japan. Därefter kommer mossträdgårdar och promenadträdgårdar. I promenadträdgården följs två principer 1/ Göm och visa fram 2/ lånat landskap. Den är komponerad av träd, buskar, sten och vatten. Människor har i alla tider har strävat efter den idealiska trädgården. Den idealiska trädgården befinner sig alltid i skärningspunkten mellan människans kontroll och den otämjda naturen. 
Beth Chatto som är pionjär när det gäller det ekologiska tänkandet presenteras i ett särskilt kapitel. Hennes trädgård i Essex är en vallfartsort för seriösa trädgårdsmästare. Albert Bonniers förlag 2007
Trädgårdskonsten historia 3000 år av Penelope Hobhouse kom ut 2004 på NoK. Den är sedan länge helt slutsåld, men finns kanske på ett eller annat antikvariatI mångt och mycket är upplägget detsamma som i På jakt efter paradiset. Det rör sig om trädgårdsodling för nöjes skull. Eftersom författaren är trädgårdsarkitekt är perspektivet estetiskt. Själv har hon en islamiskt inspirerad trädgård i Dorset i England. Hon behandlar enbart trädgårdar utomhus och hejdar sig på trappan till växthus och vinterträdgårdar. Örter ingår inte heller med undantag för de första örtagårdarna och örtkännarna eftersom de har haft betydelse för den botaniska vetenskapen. Ur innehållsförteckningen:
  • Begynnelsen: Trädgårdens ursprung
  • Vårt klassiska arv: Trädgårdar i antikens Grekland och Rom
  • Islams trädgårdar: Himmelsk skönhet, jordens fröjd
  • Vällust och fromhet: Kristenhetens medeltida trädgårdar
  • Renässansens vision: En europeiska trädgårdens blomstringstid
  • Växter på resande fot: Botanister, samlare och konstnärer
  • Naturens revolution: Den engelska landskapsparken
  • Det elektriska 1800-talet: Nyheter, uppfinningar och repriser
  • Amerika: Nya horisonter för trädgårdskonsten
  • Kinas trädgårdar: Tidlös tradition
  • Den japanska stilen: Symbolik och återhållsamhet
  • Förändringens tidevarv: Från naturalism till modernism 1870-1950
  • Idag och i morgon: Värld av möjligheter
Det har alltid funnits en föreställning om den idealiska trädgården som ett paradis - en tillflykt som erbjuder vila, välbefinnande och skönhet. Människans försök att göra verklighet av detta har tagit sig många uttryck: från de äldsta kända trädgårdarna, som var bevattnade gröna oaser i öknen, till Andy Caos moderna glashav och Charles Jencks' Garden of cosmic speculation. Den legendariska landskapsarkitekten och författaren Penelope Hobhouse visar i Världens trädgårdar hur människor i alla tider har eftersträvat den idealiska trädgården. Hon följer dem i spåren genom ett urval av världens främsta anläggningar, och hennes berättelse illustreras av magnifika bilder av ledande trädgårdsfotografer. Här finner du de tidiga oaserna i Mellanösterns öknar, landskapsminiatyrerna i Kina och promenadträdgårdarna i Japan. Du kommer att upptäcka hur renässansens humanister genom att föra in begreppen balans och symmetri i den italienska trädgården skapade strukturer till ett formspråk som är gångbart än i dag, och hur det barocka överdådet i 1600-talets Frankrike hade inflytande på trädgårdskonsten i hela Europa. Vår tids trädgårdskonst representeras av inspirerade och inspirerande landskapsarkitekter som Christopher Bradley-Hole, Roberto Burle Marx, Fernando Caruncho, Beth Chatto, Arabella Lennox-Boyd, Piet Oudolf, Vladimir Sitta, James van Sweden, Jacques Wirtz och Peter Wirtz. De har lärt sig av gamla tiders stora trädgårdar men tillfogar nya idéer och material och ny teknik, hela tiden med hänsyn till miljön. Den idealiska trädgården befinner sig alltid, skriver Penelope Hobhouse, ”i skärningspunkten mellan människans kontroll och den otämjda naturen”. Världens trädgårdar är en fascinerande undersökning av hur människor på ett kreativt sätt lyckats förena tidens krav med sina visioner av idealet.
Recensionsdatum 2007-09-18
- See more at: http://www.albertbonniersforlag.se/bocker/tradgard/p/pa-jakt-efter-paradiset-bland-varldens-mest-fantastiska-tradgardar/#sthash.RxFKCf7Y.dpuf
Det har alltid funnits en föreställning om den idealiska trädgården som ett paradis - en tillflykt som erbjuder vila, välbefinnande och skönhet. Människans försök att göra verklighet av detta har tagit sig många uttryck: från de äldsta kända trädgårdarna, som var bevattnade gröna oaser i öknen, till Andy Caos moderna glashav och Charles Jencks' Garden of cosmic speculation. Den legendariska landskapsarkitekten och författaren Penelope Hobhouse visar i Världens trädgårdar hur människor i alla tider har eftersträvat den idealiska trädgården. Hon följer dem i spåren genom ett urval av världens främsta anläggningar, och hennes berättelse illustreras av magnifika bilder av ledande trädgårdsfotografer. Här finner du de tidiga oaserna i Mellanösterns öknar, landskapsminiatyrerna i Kina och promenadträdgårdarna i Japan. Du kommer att upptäcka hur renässansens humanister genom att föra in begreppen balans och symmetri i den italienska trädgården skapade strukturer till ett formspråk som är gångbart än i dag, och hur det barocka överdådet i 1600-talets Frankrike hade inflytande på trädgårdskonsten i hela Europa. Vår tids trädgårdskonst representeras av inspirerade och inspirerande landskapsarkitekter som Christopher Bradley-Hole, Roberto Burle Marx, Fernando Caruncho, Beth Chatto, Arabella Lennox-Boyd, Piet Oudolf, Vladimir Sitta, James van Sweden, Jacques Wirtz och Peter Wirtz. De har lärt sig av gamla tiders stora trädgårdar men tillfogar nya idéer och material och ny teknik, hela tiden med hänsyn till miljön. Den idealiska trädgården befinner sig alltid, skriver Penelope Hobhouse, ”i skärningspunkten mellan människans kontroll och den otämjda naturen”. Världens trädgårdar är en fascinerande undersökning av hur människor på ett kreativt sätt lyckats förena tidens krav med sina visioner av idealet.
Recensionsdatum 2007-09-18
- See more at: http://www.albertbonniersforlag.se/bocker/tradgard/p/pa-jakt-efter-paradiset-bland-varldens-mest-fantastiska-tradgardar/#sthash.RxFKCf7Y.dpuf

9 kommentarer:

  1. Underbara böcker (hittat på rea), det finns mycket roligt man kan göra ute även på vintern.

    SvaraRadera
    Svar
    1. tror jag säkert, Hannele. men jag bedriver mycket av min trädgårdsskötsel i teorin och för övrig gör jag som sonen säger..

      Radera
  2. besökt Beth Chattos fantastiska trädgård.

    SvaraRadera
    Svar
    1. då är du en seriös trädgårdsmästare, Hannele

      Radera
  3. (ja menar mossa, kvistar, islyktor...)

    SvaraRadera
    Svar
    1. snölyktor bygger vi ibland om det till äventyrs skulle finnas lite snö

      Radera
  4. (granris, lyktor, blomsterarragemang... tomtar eller annat stämningsfullt)

    SvaraRadera
    Svar
    1. jag har en installation i min trädgård bestående av en del av ett nedfallet, murket träd inbäddat i rosor och diverse andra växter

      Radera