Allhelgonadagen - vinterns första dag

Idag är det Allhelgonadagen. Den infaller alltid 1 november.
Då firade man i romersk - katolska kyrkan alla de helgon som inte hade egna dagar.
31 oktober var det All Hallows Even = Halloween. Allhelgonaafton, alltså.
2 november firades alla själars dag d. v. s. de bortgångna familjemedlemmarnas dag.
Detta avskaffades i Sverige och helgstatusen föll bort.
Alltsedan medeltiden anses det att Allhelgonadagen är vinterns första dag.

Först 1953 infördes Alla helgons dag igen i och med helgdagsreformen.
Då hade seden att tända ljus på gravarna - efter mönster från länderna vid medelhavet -
vuxit sig stark. Alla helgons dag firas alltid första lördagen i november och är allmän helgdag

Uppgifterna är hämtade från Nordiska muséet och Wikipedia.
Bilden är Månadens bild på Nordiska Muséets hemsida.

Olsmäss 29 juli

Olsmäss kommer mig ofelbart att tänka på gamla bonderomaner, typ All jordens fröjd och Driver dagg, faller regn av Margit Söderholm.
Olsmäss känns mycket mer autentiskt än Olofsmässa eller Olsmässa.
Dagen har fått sitt namn efter Olav Haraldsson som stupade i slaget vid Stiklastad 1030.
Han hade varit en råbarkad viking, men sedan blev han döpt "och från den stunden stod all hans diktan och traktan till att kristna norrmän" står det i Alf Henriksons evighetskalender
Alla årets dagar.
Olav Haraldsson utnämndes till Norges skyddshelgon. Han är däremot inte känd utanför Skandinavien.
I svenska kyrkor ser man inte sällan bilder av St Olof lätt igenkännlig med en yxa i handen, trampande ett tröll eller en heden gubbe under fötterna.

Tora Wall, folklorist på Nordiska Muséet om Olsmässan:
”Om Erik ger ax, ger Olof kaka” sades det om Olofsmässa. Med det menade man att om säden hade gått i ax på Eriksdagen, 18/5, så skulle man kunna baka bröd av årets skörd på Olofsdagen. Men ofta stämde det inte och säden från det gamla året hann ta slut innan den nya var skördad – olsmässokroken kallades glappet mellan skördarna då man fick gå hungrig. Det sades även att ”Olof kastar första kallstenen i vattnet” – då var det dags att sluta bada utomhus.
Bilden har jag lånat från Wikipedia.

Upphittat: Saga

Saga. Minnesblad från Nordiska Muséet. 1885. Motto: Wi äro ett litet folk, men wi böra tänka stort. Medverkande: Eva Wigström (Ave), C. D, af Wirsén, Alfhild Agrell, Lotten von Kræmer, Ernst Ahlgren, Runeberg, Snoilsky, m. fl.
I redaktionen sitter bl. a. Ann Charlotte Edgren och Artur Hazelius.
Bruket av v och w förvånar. Eva Wigström stavas ömsom med v ömsom med w i efternamnet.

Upphittat: RUNA

Runa.
Minnesblad från Nordiska Muséet. 1888.
Utgifvet af Artur Hazelius.

Motto: Vi äro ett litet folk, men vi böra tänka stort

Innehåll: Dikter, vackra bilder, silhuetter, målningar, sånger med noter, lekar, presentation av delar av muséets samlingar.
Väldigt roligt att bläddra i.
Ibland något häpnadsväckande.