skip to main |
skip to sidebar
Innan Jennifer McMahon blev författare på heltid jobbade hon som husmålare,
gårdsarbetare, påskhare, pizzabud och rådgivare för vuxna och barn med
psykiska sjukdomar. Hon bor på en gård i Vermont tillsammans med sin
partner och deras dotter. Så står det på bokförlaget Bazars hemsida.
Vinterfolket är hennes första roman på svenska. Översättningen är gjord av Johan Nilsson. Scenen är en avlägsen trakt i Vermont, närmare bestämt en liten stad som heter West Hall. Tidsplanen är i huvudsak två; 1908 och nutid, och berättelsen växlar mellan dem. Folk försvinner i West Hall. Sara Harrison Shea hittades död 1908 en tid efter det att hennes älskade dotter Gertie omkommit och alla tror att Sara blivit tokig. Saras hemliga dagbok spelar en viktig roll genom hela boken. Hon visste att innehållet var sprängstoff och därför gömde hon delar av den på olika ställen. Hundra år senare försvinner 19-åriga Ruthies mamma Alice. Ruthie, hennes mamma och syster bor i Saras hus; ett hus fullt av gömställen. Det går rykten om mystiska varelser i skogarna runt Devil´s Hand alldeles i närheten av West Hall; om gångare som kallats tillbaka till livet från att ha varit döda. Vinterfolket är "fångade mellan här och nu. De väntar. Det är som på vintern när det är vitt och kallt och fullt av ingenting, och det enda man kan göra är att vänta på våren." En blir mystifierad redan från starten och griper varje tillfälle till läsning. Jag gillar miljöbeskrivningen. Det känns som vinter och nysnö hela tiden och landskapet beskrivs vackert. Slutet bekymrade mig en stund, men det blir helt acceptabelt. Ett annat slut hade varit oacceptabelt rent av.
|
Kaosutmaning 2016 |
"Min kära moster Sara Harrison Shea blev brutalt mördad vintern 1908. Hon blev trettionio år. Kort efter hennes död samlade jag in alla dagboksblad och anteckningsböcker av hennes hand som jag kunde hitta. Jag fann dem på dussintals gömställen i huset. Hon förstod vilken fara hennes skriverier försatte henne i. Under det följande året blev det min uppgift att att bringa ordning i detta material och att sammanställa det till en bok. Det var ett uppdrag som gladde mig eftersom det snart gick upp för mig att det som skildras i dagböckerna kan förändra allt vi tror oss veta om livet och döden. Jag vill också hävda att de viktigaste anteckningarna, med de mest chockerande hemligheterna och avslöjandena, finns på de sista sidorna i dagboken och gjordes bara några timmar innan hon dog."
Från sidan 9 i Vinterfolket av Jennifer McMahon. I översättning av Johan Nilsson. Bazar förlag.
Marie på den norska bikbloggen Flukten fra virkeligheten administrerar En smakebit på söndag. En delar helt enkelt med sig av det man just läser. Utan spoilers, förstås! Fler smakebitar: HÄR