Mördaren är död

Ja, inte går det upp mot
Rönndruvan glöder.
Men Stewe Claeson betyder alltid njutbar läsning. I
Mördaren är död känner sig läsaren lite osäker. Bara titeln kan ju få en att undra. Undertitel: Roman om ett brott och om Hallands söner.
Johannes Halland har sex söner. De är alla medelålders när de möts för att begrava sin far. Författarens språkrör är den näst äldste sonen Jens.
Han reflekterar över sina föräldrar, syskonen och förhållandena inom familjen med utgångspunkt i Tolstojs berömda ord om att alla lyckliga familjer är lika varandra medan de olyckliga är olyckliga på olika sätt. Känner familjemedlemmar varandra? Är de sex bröderna varandras närmaste bara för att de är bröder. "Vad är det jag ska känna eller tänka eller göra bara för att du råkar vara min bror?"
tänker Martin. ..."Släkt är en tunn fernissa."
Liksom i Mordet på Halland av danska Pia Juul kommer själva brottet i andra hand.
Mördaren är död och Mordet på Halland är så tillvida inga vanliga deckare.
Miljön är Skåne. Dödsannonsen finns i Sydsvenskan och Nordvästra Skånes Tidningar. Jens inspekterar vägbygge utan för Hässleholm.
Tidsmarkörerna anger att det hela utspelar sig 2009.
Visst är det spännande med det hemliga skrinet och faderns efterlämnade brev.
Och visst är det så att barn inte tror att föräldrarna haft något liv som inte föregått familjelivet. Egentligen är varje människa en ö. Vemodigt, men sant.