Visar inlägg med etikett Vibeke Emond. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Vibeke Emond. Visa alla inlägg

onsdag 4 mars 2020

Hur mår fröken Furukura?

"Uppiggande, udda och kul" säger Sally Rooney om Hur mår fröken Furukura? av Sayaka Murata, född 1979, en av Japans mest omtalade författare. Hon har till och med fått det prestigefyllda Akutagawapriset. Den här romanen är den första som översatts till svenska. Hoppas verkligen att det kommer flera. Fröken Furukura är en anomali i samhället. Det tycker alla inklusive arbetskamrater, föräldrar och syster. Hon är 36 år, ogift, barnlös och har arbetat som timanställd i 18 år i en närbutik (precis som författaren själv!). Hon lever för närbutiken; hon tar på sig ett stort ansvar; hon kommer tidigare på dagarna och har ständigt arbetsplatsens bästa för ögonen. Chefen värderar henne högt. In träder själva ormen i paradiset, en mager, lång ung man vid namn Shihara. Han är fröken Furukuras raka motsats i det mesta utom i detta att båda saknar ambitioner. Han vill egentligen bara få leva och andas. En vacker dag flyttar han in till fröken Furukura. Om han ger henne en ställning i samhället kan hon väl försörja honom? Att bilda familj är det inte tal om. Han berättar för Keiko Furukura hur gammal, ful och oattraktiv hon är och hon säger inte emot. 
Hur mår fröken Furukura är en charmerande liten pärla till roman som jag kan tycka ibland nuddar vid det tragiska. Den känns fräsch och originell och är mycket lättläst. Jag väntar med spänning på nästa översättning.

Titel: Hur mår fröken Furukura
Författare: Sayaka Murata
Översättare: Vibeke Emond
Förlag: Lind & CO
Tryckår: 2020
Antal sidor: 162

Hur mår fröken Furukura passar in på nr 35 i Kaosutmaningen Läs en bok vars omslag i huvudsak är gult
och i
Månadens språk som är japanska
 

fredag 3 maj 2019

Kugghjul

Ryunosuke Akutagawa brukar kallas novellens fader. Han tog sitt liv 35 år gammal 1927. Novellen Kugghjul skrev han några dagar innan. Novellen präglas av mardrömmar, oro och en känsla av att någon/något vill författaren i berättelsen illa. Han har svårt att sova, finner hotellkorridoren och hotellrummet skrämmande. Däremellan skriver han som besatt med fördragna gardiner.  Han söker ofta skydd på kaféer med böcker av andra författare som sällskap. Han tycker sig se mytologiska djur; någon gång tycker han sig möta Strindberg. 
Akutagawa lyckas väl med att överföra sin oro och sin mardrömstillvaro till läsaren. Kugghjulen uppträder under författarens högra övre ögonlock. Sedan kommer svår huvudvärk. Natsume Suseki, som skrev Kokoro,  var en av hans förebilder. Haruki Murakami är en av dem som ser Akutagawa som en förebild. Japans mest prestigefyllda litterära priser, Akutagawapriset, har fått sitt namn av författaren. Kugghjul tilldrar sig i och omkring Tokyo och ingår i Novellix paket Storstäder i fokus. Novellen är översatt av Vibeke Emond och det är första gången något av Akutagawe översatts till svenska, trots att han annars är mycket översatt.
Novellen passar in på nr 31 i Ugglans&Bokens läsutmaning Läs en novell IV Läs en novell där det sker något övernaturligt.

lördag 17 september 2016

Haiku - event

Blåeld  är Svenska haikusällskapets tidskrift. Det avslöjades under dagens haiku - event; en händelse som utan vidare kunde ha förlängts och fördjupats. Ola Lindberg presenterade djurhaiku egna och några av den store japanske haiku - mästaren Issa; Anna Maris släppte och läste ur den egna boken LivDödEtc.  utgiven på det amerikanska förlaget Red Moon Press. Ett par exempel:
Höstsol
min mammas arga rynka
i min selfie
---
Haiku,
my father wonders
if that´s all

Anna Maris är en av Blåelds redaktörer. Sällskapet sysslar med en modern, västerländsk form av haiku, gendai haiku. Man har lämnat mönstret med 5, 7, 5 stavelser. En dikt ska kunna läsas i ett andetag. Haiku och haiku - inspirerade dikter läses vid uppläsningar två gånger i följd.

Efter uppläsningen kom en film, haiku - kortfilmen A neverending furrow. Den kombinerar haiku och housemusik av Benny Ekman, Vilhelm Backmann och Lars Granström. Mycket vackert och stämningsfullt. Vi såg filmen två gånger också.

Sedan var det översättaren från Översättarcentrum Vibeke Emonds tur. Hon har bl. a. översatt Murakami och japanska hovdamers dagböcker från Heian - tiden.  Vibeke Emond läste ur Takasues dotter, Om mitt liv. Den innehåller reseberättelser, tanka - och waka- dikter och melankoliska dagdrömmar. Takasues dotter - något annat namn har hon inte - var ingen karriärmänniska utan snarare blyg och tillbakadragen. Murasaki Shikibus dagbok berättar mycket om festligheterna vid hovet medan Sei Shonagons Kuddbok inte är någon egentlig dagbok utan mera innehåller allmänna betraktelser.
 

tisdag 6 januari 2015

Hjärtats oro

こころ = Kokoro (med hiraganatecken) är en roman av en av de främsta moderna japanska författarna, Natsume Soseki (1867 - 1916). Han studerade engelsk litteratur och fick ett stipendium för vidare studier i England och blev sedan professor i engelsk litteratur vid kejserliga universitetet i Tokyo.  Kokoro (som betyder ungefär pudelns kärna ) kom ut 1914 och handlar om en ung man som möter en äldre man som han instinktivt kallar Sensei, vilket betyder läromästare. Sensei är en gåtfull man som inte ens hans fru känner riktigt.
De möts på en badstrand i Kamakura, men fortsätter att träffas när de kommer tillbaka till Tokyo där den unge mannen studerar. Den unge mannens far insjuknar och sonen kallas hem. Under tiden telegraferar Sensei gång efter annan och ber enträget om ett sammanträffande. När det inte går får den unge så småningom ett tjockt brev av sin äldre vän där han berättar om sitt liv sådant det blev; om svek och misstro, om skuld och livslång botgöring. Sensei vet att den unge mannen är den ende som kan förstå honom. Och "... det är bara den som själv är berörd som kan bedöma de krav hans hjärta ställer." Sensei kände ett starkt behov att skriva brevet. Det är en tragisk, vacker, vemodig och oändligt sorgsen berättelse. Brevet utgör tredje delen av Kokoro. Första delen av boken handlar om Sensei och den unge mannen; andra delen handlar om den unge mannen och hans föräldrar. Familjen har stor makt och betyder mycket. Ofta får individen underkasta sig familjens vilja. Men tiderna förändras. 1912 dör kejsar Mutsuhito och därmed är Meijiperioden slut. Flera begår junshi, d.v.s. följer sin herre kejsaren i döden. 
Ännu en pärla av en japansk författare. Vibeke Emond har gjort översättningen från japanskan. Utgivare är bokförlaget Pontes 1996. Tyvärr finns ingen av hans övriga romaner i svensk översättning. Jag minns gräshopporna: haiku finns i varje fall i urval och översättning av Lars Vargö.

tisdag 10 december 2013

Bananamania

Banana (det namnet har författarinnan valt själv) Yashimoto föddes 1964 som dotter till en filosofiprofessor som var en förebild för många unga radikala i Japan. 
1988 kom romanen Kök ut. Den blev en stor succé såväl nationellt som internationellt och översattes till många språk och filmades. Sedan har Banana Yashimote skrivit ett dussintal romaner och novellsamlingar. De är ofta västerländskt influerade och handlar gärna om ungdomar i storstad.
De innehåller också mycket om mat och kärlek; ensamhet och förlust.
Huvudpersonen i Kök är den unga föräldralösa Mikage Sakuri. Hon har vuxit upp hos  mormor som nu har dött. Yuichi är en ung man som arbetar i en blomsterhandel och som varit god vän med mormor.
Han bor med sin glamorösa mor (som är hans far) som arbetar på en gaybar. De tar sig an Mikage och bjuder henne att bo med dem så länge hon vill. Mikage älskar kök av alla slag. Där känner hon sig trygg och mindre ensam. Hon har turen att få arbeta som assistent åt en mycket framstående kock. 
Många små japanska rätter blandas med maffiga amerikanska rätter. 
Kök tilldrar sig i Tokyo. Banana Yoshimote har rest mycket över hela världen, men det är ändå Japan  hon känner bäst till. Hon är skicklig på att skapa stämningar med vind, dimma, broar, månsken, nattliga gator och träd.
I Kök ingår också novellen Moonlight Shadow på samma tema; ungdom, kärlek, förlust.
Översättning från japanska är gjord av Vibeke Emond. Norstedts förlag. Översättaren har också kommenterat.
Banana Yoshimote blev omedelbart oerhört populär i Japan och en bananamanina utbröt. Det kan man nästan förstå. Boken är skriven med ett personligt  och förtroendefullt tilltal som engagerar. Författaren har ett nära förhållande till sin läsare. Synd att endast denna enda titel översatts till svenska.
Lizard är en novellsamling som kom ut 1993 och översattes till engelska 1995.