Läs en novell III

En äldre kvinna ser på sitt ansikte i spegeln och förstår inte riktigt hur det kom att se ut så här.  Hon är stilig och elegant och det grå håret är täckt av en svart mantilj. Huset är fullt av blommor som doftar kvävande. Möblerna känns också kvävande. Den äldre damen vet att hon måste genomlida sin mans begravningsdag. Maken var en stor kulturpersonlighet och får en statsbegravning. En minister som ärligt beundrat hennes man begär företräde. Ett TV - bolag har monterat upp sina attiraljer i ett rum för att få en intervju med henne. Den stränga sekreteraren har gett dem tre minuter. 
En tysk förläggare bjuder stora summor för makens dagbok. Den gamla damen flyttar någonstans utanför sin kropp och utstår tårlöst alla ceremonierna. På kvällen ser hon till att få vara ensam i sitt stora hus. Hon vill påbörja sin nya ensamhet ensam. Mitt i sorgen kan hon plötsligt känna en flickaktig lätthet och frihet. Brasan är förberedd i biblioteket. Kvinnan känner hur tårarna väller fram. Det hon företar sig näst är en inte riktigt beredd på. Men det säger mycket om det som varit och kanske också något om hur kvinnans framtid kommer att bli.
I väntan på vintern heter Antonio Tabucchis novell som står att läsa i novellsamlingen Små missförstånd utan betydelse i översättning av Ingela Sjölander. Brombergs förlag.

En smakebit på søndag

Astrid Terese på den norska bokbloggen Betraktninger vikarierar på läsutmaningen En smakebit på søndag. Den går ut på att vi delar med oss av det vi just läser utan att avslöja något väsentligt.
" Jag vet inte vad klockan är. Mitt i natten? Morgondagen kanske redan är här. Jag kan inte se mina ord men skriver så gott det går i månskenet för att nedteckna mina första tankar. I morgon bittida kanske jag avfärdar det hela som nonsens, men just nu är jag lite skärrad. Jag steg nyss upp och lämnade tältet för att uträtta mina behov. I och med månskenet brydde jag mig inte om att tända någon lykta. - Det enda som hördes var havet som sköljde upp på staranden. - När jag återvände till tältet hörde jag något som prasslade ovanför mig. - Jag förväntade mig att se något djur, kanske en uggla på en gren, men det var den gamla eyakindianen som satt upp i granen. Hans ansikte låg i skugga men jag kände igen honom på den spensliga kroppen och den höga svarta hattenpå huvudet. Månskenet skimrade över de märkliga smyckena han alltid bar runt halsen." från sidan 15 i Mot den glittrande snön vid världens ände av Eowyn Ivey. Översättning av Johanna Svartström. Bazar förlag.
Fler smakebitar HÄR

Helgfrågan

Mias bokhörna: Vilka bloggaktiviteter deltar du i? ( Utveckla gärna svaret och skriv gärna om du tycker något saknas)
Bonusfråga: Har du något husdjur? 

Jag har satsat ordentligt 2018, väl medveten om att det kanske inte kommer att lyckas på alla håll. Men det blir ett senare bekymmer. Jag har ambitionen så här strax efter nyår.

• Kaosutmaning 2018
• Månadens språk
• 3 x 3 2018
• Läs en novell III
• Klassikerutmaning

På måndagar brukar jag delta i Lyrans trevliga Tematrio
Tisdagar är det Veckans topplista som Johannas deckarhörna handhar
På torsdagar har brukar jag alltid delta i Mias Helgfrågan och ibland Monikas Hett i hyllan
På söndagar är det norska En smakebit på søndag där Astrid Terese vikarierar
 
Mrs Calloway proudly presents Sebedaios, i dagligt tal kallad Sebbekatten. Han är i regel mycket missnöjd med sina människor för han har aaaaldrig fått kvällsmat. Och i så fall var det för lite!

Olikhetsutmaningen: himmel - helvete

enligt O: "Vi har tonårsvecka på Kulturkollo och det är januari. Två skäl till att jag idag har valt ordparet himmel och helvete. Nu är det visserligen ont om det förstnämnda just nu när det är som mörkast och tråkigast, men en liten gnutta himmel finns kanske ändå." 
John Kalman Stefansson, Himmel och helvete.
Den helt underbara första delen i serien om Pojken. I ett fiskeläge strax intill bor den faderlöse Pojken medan  mor och syster bor på andra sidan berget. Brodern finns på annat håll.

Shiita och Pazo är huvudpersonerna i den animerade film, den första som gjordes av Studio Ghibli 1986, Laputa - Slottet i himlen. Shiita är i besittning av en kristallflygsten, vilket är en finare slags flygsten, och hon jagas av såväl pirater som militär.  Shiita och Pazo blir oskiljaktiga. De hjälper varandra i den vilda jakt som utbryter på jorden, i himlen och däremellan.  handlar om

Den skyddande himlen av Paul Bowles
följer vi tre rast- och rotlösa människor på resande fot i Marocko på 1940-talet. Port den äldste är mest tongivande. Kit, hans neurotiska hustru, litar i trängda lägen endast på Port. Men annars kan hon tänka sig ett litet mellanspel med den unge, leende Tanner, som är helt impulsstyrd och ganska enerverande.

Stenblödning av Ibrahim al - Kohni,  Libyens mest kände författare  tilldrar sig i Sahara. Herden Asouf vakar uppmärksamt över grottmålningarna i bergen så att inga turister plockar med sig något eller förstör det som faktiskt berättar hans folks historia. Det är hårt att leva i öknen. Det är himmel och helvete och ställer existensiella frågor på sin spets. Asouf tillhör det blå eller beslöjade folket, det vill säga tuaregerna.

Kvinnorna på Själö

Den finlandssvenska författaren Johanna Holmström har skrivit en roman, Själarnas ö, som bygger på verkliga händelser. Dårhuset på Själö var ett komplement till spetälskesjukhuset som fanns där. 1889 blev det mentalsjukhus enbart för kvinnor och många tillbringade hela sina liv där och behandlades med metoder som arbetsterapi, varma och kalla bad, tvångströja, isolering och ishjälm. Johanna Holmström stöder sig mycket på Jutta Ahlbeck - Rehns av handling om kvinnorna på Själö 1889 - 1944. Till Själö kom kvinnor som avvek från normen på det ena eller det andra sättet. Det var fattiga, förtvivlade, ensamma kvinnor och unga kvinnor som levt ut sin sexualitet på olämpligt sätt. Kristina Andersson är exempel på den första kategorin. Hon är trött och utarbetad; hon är förkastad av sina föräldrar och fästmannen är försvunnen. För att klara sig och de båda oäkta barnen tvingas hon arbeta utöver sin förmåga. Hon gör sig skyldig till en förfärlig handling och hamnar på Själö. Såväl samhället som kyrkan svek Kristina Andersson. Elli Curtén är bara sjutton år när hon hamnar på Själö. Hon har förälskat sig i fel man och blir naturligtvis övergiven av honom. Elli har borgerlig bakgrund. Det är föräldrarna som skrivit in henne på Själö, men de vill gärna ha henne hem igen. Först måste det bara göras en liten operation. Sigrid Friman är en ung, vacker och hängiven sköterska som trivs utmärkt på det natursköna Själö. Hon - och flera av de andra sköterskorna - ser med empati på de intagna. De som ofta är ganska arroganta och ointresserade är läkarna. Alla patienterna journalförs minutiöst. Allt bokförs, men när vikten börjar dra sig ner mot trettio slutar man att skriva. Kristina, Elli och Sigrid är tre nav som många andra kvinnor rör sig kring. Somliga är bortom all mänsklig kontakt; om andra tänker en släpp ut dem! Jag tyckte så mycket om Själarnas ö. Den är skriven med ett fint språk och det är inte svårt att känna igen sig i författarens engagemang och indignation. Det här är kvinnohistoria och ett stycke finsk historia som jag önskar att många läsare hittar fram till.

Veckans topplista v. 3 - Vinterkänsla

Johannas deckarhörna: Vecka 3: Vinterkänsla (t ex omslag eller i bokens handling)

1. Bea Uusma, Expeditionen: Min kärlekshistoria

2. Eowyn Ivey, Snöbarnet

3. Colm Tóibín, En lång vinter

4. Aki Ollikainen, Nödåret

5. Jennifer McMahon, Vinterfolket

Tematrio - Lögner och svek

Lyran: Dags för årets första Tematrio! Ämnet är inte så trevligt, men ofta skildrat på ett spännande sätt. Berätta om tre böcker vars handling bygger på lögner och svek!1. Själarnas ö av Johanna Holmström
Jättebra roman av ung finlandssvensk författare. Jag har snart läst ut boken   och tänker skriva om den på onsdag. På Själarnas ö ligger ett dårhus för kvinnor i olika åldrar som hamnat där av de mest godtyckliga skäl. Ofta är de svikna av äkta män, fästmän, barn, föräldrar och först och sist samhället.

2. Kärleksförsök och svek av Clarence Craaford
Boken inleds med författarens 60 - årsdag där sonen håller ett högtidstal som innehåller faderns alla svek och misslyckanden. Psykiatrikern sviker alla sina överviktiga patienter på sidan 101. "Jag har alltid varit rädd för och misstrott fetmande människor, övertygad om att deras överviktighet är ett sätt att förtrycka folk omkring sig, inte respektera andra, att breda ut sig gränslöst kring omgivningen, ofta både i sitt högljudda tal som invaderar medmänniskor och i sitt fysiska anspråk på utrymme i olika avseenden, ofta på andras bekostnad"!!!

3. Långt farväl av Raymond Chandler
Den här spänningsromanen sägs vara den bästa av Raymond Chandlers böcker om privatdetektiven Philip Marlowe, som är verksam i Los Angeles. Den alkoholiserade krigshjälten Terry Lennox  är gift med en förödande vacker blondin som därtill är omätligt rik. Den vackra blondinen hittas mördad, hennes man är försvunnen, det dyker upp fler blondiner och fler mord. Härvan av lögner, maktutövning, våld och mord griper omkring sig. Marlowe nystar och nystar...

En smakebit på søndag,

Astrid Therese på den norska bokbloggen Betraktninger administrerar läsutmaningen En smakebit på søndag. Vi delar med oss av det vi just läser. Utan spoilers, förstås. med olika slags beskrivningar gällande humör eller kroppsliga utsöndringar. Allting är mycket väl bokfört.

Norstedts

"Jag hittade Amanda i Åbo landsarkiv en vacker höstdag 2015. Plötsligt fanns hon bara där, i liggaren framför mig. Exploderar fram över sidorna med sitt häftiga temperament, sin tendens att ryta, rasa och kommendera. I ett ilsket handskrivet brev kräver hon att få sina kläder tillbaka. De har tagits ifrån henne när hon landade där, på Själö hospital i Nagu skärgård, år 1891. Hon är 26 år gammal. En vagabond i en tid då det är förbjudet att irra omkring på landsvägarna utan mål och mening. Hon super och horar. Hon är vild. Farlig.
Efter att ha kommit till Själö blir hon en av många. Hennes sjukdomsförlopp antecknas av vårderskorna och jag hittar henne som ett namn med olika slags beskrivningar av humör eller kroppsliga utsöndringar" Ur Några ord innan i Johanna Holmströms Själarna ö, sidan 7
Fler smakebitar HÄR

Rekviem för munspel

Nilsson förlag

Rekviem - en hallucination är den italienske författaren Antonio Tabucchis första bok på portugisiska. Den kom ut 1991 och nu har den kommit även på svenska i översättning av Hans Berggren. Romanens jag vandrar omkring under en het dag i Lissabon i väntan på att träffa en berömd, sedan länge avliden stor poet. Under tiden träffar han en rad olika personer, levande såväl som döda, äter en rad förnämliga måltider, vilar sig på ett seriöst pensionat som vanligtvis inte tar emot ensamma kunder, köper Lacoste - tröjor av en gammal zigenerska och blir spådd på kuppen. Han träffar sin unge far, som säger att det är bättre att använda pennan än händerna; ett elegantare sätt att utdela örfilar. Människorna han möter delar gärna med sig av sina livshistorier. Alla är öppna och vänliga och inte sällan utmynnar samtalen i diskussion av existensiella frågor. Den korsordslösande järnvägskonduktören är emot allt modernt, till exempel minikjolar; den klassmedvetne biljardspelande hovmästaren bjuder på ett utsökt portvin; över historieförsäljaren, som egentligen är läkare och misslyckad författare, lyser poeternas måne. Han tipsar om en fin restaurang dit berättarjaget kan bjuda sin gäst. Gästen (Fernando Pessoa 1886 - 1935) och berättarjaget skålar för saudosismen, längtan efter det förflutna och gnabbas lite om vem som egentligen bjudit in vem. Rekviem är en älskvärd bok, skriven på ett mjukt och vänligt språk. Det finns inga gränser mellan fantasi och verklighet, men det gör ingenting. Romanen är en hyllning till Pessoa, Lissabon, berättelser och mat. Jag blev helt förtrollad av den här boken, men jag funderar mycket över den gåtfulla Isabels öde. Kanske möter hon i nästa Tabucchi - roman som heter Till Isabel - en mandala? Rekviem - en hallucination. Nilsson förlag 2017. Översättare: Hans Berggren.

Olikhetsutmaningen: först och sist

enligt O:
Nytt år, nya möjligheter och för boknörden kanske framför allt nya läsupplevelser. Dagens ordpar i Olikhetsutmaningen är först och sist. Tolka det som ni vill och tänj, bara tänj. Vilka kulturella verk, företeelser eller personer förknippar du med ordparet först och sist?
Först förknippar jag med Birger Sjöbergs visa Den första gång jag såg dig

Den första gång jag såg dig, det var en sommardag
på förmiddan, då solen lyste klar,
och ängens alla blommor av många hundra slag,
de stodo bugande i par vid par.
Och vinden drog så saktelig och nere invid stranden,
där smög en bölja kärleksfull till snäckan uti sanden.
Den första gång jag såg dig, det var en sommardag,
den första gång jag tog dig uti handen.

Sist kommer mig att tänka på Vilhelm Mobergs roman Sista brevet till Sverige, den sista delen i Utvandrarserien. Här möter både indianuppror och amerikanska inbördeskriget. Karl - Oskar har blivit Charles O. Nelson och har mödosamt rotat sig i det nya landet.

Helgfrågan v. 2

 

Mias bokhörna: Vilken ny bok, (som utkommer jan-feb 2018), ser du mest framemot att läsa?

Jag ser fram emot att läsa många nya bra böcker under januari och februari. En av dem ska komma ut i januari, nämligen en bok som kallas Kinas svar på Haruki Murakami,

nämligen Ge Fei, Osynlighetsmanteln utgiven på förlaget Chin lit i

i översättning av Roger Heshan Eriksson. 

Bonusfråga: Lever du efter något motto eller några kloka ord?

Gyllene regeln, Matteus 7:12, Allt vad  I viljen att människorna skola göra eder, det skolen I ock göra dem.

Ny radioföljetong 10/1

På måndag 10 januari börjar en ny radioföljetong. Chatarina Larsson läser Majgull Axelssons senaste roman Mitt liv och ditt. Så här står det på hemsidan:

"Märit växte upp i folkhemssverige tillsammans med en tvillingbror. Syskonen kom aldrig överens men nu är hon på väg tillbaka för att fira deras gemensamma 70-års dag.
På vägen hoppar hon plötsligt av tåget i Lund utan att riktigt själv förstå varför. Hon styr stegen mot Norra Kyrkogården. Här ligger Lars i en massgrav, en bror som familjen aldrig ville kännas vid. Lars var autistisk och skickades bort som tonåring, efter att hans mamma dött. Liksom många andra patienter som vårdades på Vipeholm, en anstalt för så kallade sinnesslöa, dog han en för tidig död."

Veckans topplista v. 2 : Senaste böcker jag har köpt/fått/lånat hem

Johannas deckarhörna: Vecka 2: Senaste böcker jag har fått/lånat hem

Här är de fyra böcker som jag senast lånade på biblioteket

1. Shirley Jackson, The Masterpieces of Shirley Jackson

Förlaget

2. Johanna Holmström, Själarnas ö
3. Johan Svedjedal, Den nya dagen gryr

Modernista

4. Olga Ravn, Den vita rosen

Nilsson förlag

5. Antonio Tabucchi, Rekviem: en hallucination 
    Fått från Nilsson förlag

Kod 400

En kvinnlig namnlös bibliotekarie i 40 - årsåldern kommer till sin arbetsplats extra tidigt en morgon och finner en besökare som blivit kvar under natten. De inleder en konversation som som till 98 % sköts av bibliotekarien. Hon tar tillfället i akt att berätta om livet som bibliotekarie i läsesalen, om ohyfsade biblioteksbesökare som ställer till det i hyllorna och stökar till i största allmänhet. Hon kan sin bibliotekshistoria och fransk historia. Robespierre är en favorit. Det var en man med principer. Maupassant är en annan favorit medan Balzac kallas bokfabrik.. Hennes favoritavdelning är historia. Den skulle hon vilja ha hand om. Det var inte meningen att hon skulle sitta på det här lilla biblioteket, men hon lät sig förledas av en pojkvän som sedan lämnade henne. Nu brottas hon  med Dewys decimalklassifikationssystem. Melvil Dewey hade storhetsvansinne, anser hon. Men att kunna orientera sig på ett bibliotek är att bemästra kulturen. Kultur är inte för nöjes skull.  En fnissar lite då och då, men snart övergår det roliga i medömkan. Jag kan tycka att hon är lite väl ung för att ha stelnat till så mycket. Hon borde nog jobba lite med att bli mera förändringsbelägen. Det förefaller inte som om hon hade någon vän bland kollegerna heller. Och aldrig skulle hon våga bjuda hem den unge studenten, Martin,  med den rara nacken som studerar i läsesalen. Å andra sidan har han börjat flamsa med blondiner och förtjänar inte att bli hembjuden. Kod 400 är roande och lättläst och innehåller en hel del fakta. Författaren, Sophie Divry, är journalist och detta är hennes debutbok. Översättare är Marianne Öjerskog.[sekwa] 2017.

Månadens språk: Franska

En smakebit på søndag

Astrid Terese på den norska bokbloggen Betraktninger driver En smakebit på søndag; en läsutmaning som uppmanar oss att varje söndag dela med oss av det vi just läser. Inga spoilers, förstås!

"Och förresten kan man inte vara nog vaksam mot besökarna. Jag talar inte om er utan om folk i allmänhet: egentligen kommer besökare enbart till biblioteket för att störa och ställa till oreda. Då om man vill begränsa skadeverkningarn måste man hålla ett vakande öga på dem. Det är i korta drag vad min uppgift går ut på: att hindra låntagarna från att sabotera den rådande katalogiseringsavdelningen här i läsesalen. Det lyckas inte alltid. De gör bort sig med jämna mellanrum. Det är oundvikligt. De är vårdslösa, de stjäl, de är ovarsamma, de stör. Det finns till och med sådana som river ut hela sidor.  Riva ut hela sidor när det kostar sju eurocent att kopiera, jag säger då det! Det är alltid män. Detsamma gäller understrykningsmanikerna, alltid män. Det ska vara en man till att rättfärdiga ett sådant ingrepp i en bok, alla dessa rättelser eller synpunkter i marginalen. "
från sidan 23 -24 i Kod 400 av Sophie Divry; [sekwa] bokförlag 2012, i övers. av Marianne Öjerskog. Fler smakebiter HÄR

Det svarta nätet

Alfabeta Bokförlag

Det förefaller som om en skulle läsa Val McDermids serie om kriminalkommissarie Carol Jordan och polispsykologen Tony Hill i kronologisk ordning. När jag läser Det svarta nätet förstår jag att det hänt en hel del i tidigare del eftersom Carol Jordan har slutat vid polisen i vredesmod. Hon håller på att renovera ett hus på landsbygden. Hennes enda sällskap är hunden Flash. Hon har en granne som också har hund och som hon brukar möta vid hundpromenaderna på heden. Han har bjudit in henne till middag där hon också får träffa en del av hans vänner. Trots varningar kör hon de få kilometrarna på den lantliga vägen hem med sprit i kroppen. Och egendomligt nog finns det en polisbil ute mitt i natten. Det här är gefundenes Fressen för media. Polisen och pressen kolliderar ideligen i Det svarta nätet. Carol skulle aldrig kunnat föreställa sig vad som händer näst. Tony Hill uppenbarar sig och uppträder som riddare och räddare. Lite senare finner vi Carol som kriminalöverkommissarie för en speciell, ambulerande mordutredningsgrupp som hon själv fått välja ut. Och de värmer upp med en rad självmord som förefaller ytterst tvivelaktiga när de synas i sömmarna. De döda är alla offentliga, yrkesverksamma kvinnor som på något sätt stuckit ut hakan och som drabbats av nättroll och de hemskaste hotelser och tillmälen på nätet. Stacey Chen är gruppens datornörd. Hon tar sig in överallt och snart kan trollen ringas in. Det svarta nätet är välskriven och känns initierad. De mer eller mindre tydliga litterära referenserna är många, vilket ju inte är så vanligt i kriminalromaner. McDermids personer är vältecknade. Carol Jordans och Tony Hills förhållande är inte problemfritt, men båda känner sig väldigt hemmastadda med varandra. En undrar åt vilket håll det barkar. McDermids romaner ligger till grund för TV - serien Mord i sinnet.

Helgfrågan v. 1

Mia på bloggen Mias bokhörna fortsätter med helgfrågan under 2018 och även med Månadens bästa bok. Årets första Helgfråga lyder:
Hur tänker du ditt nya bokår? Har du satt upp hur många böcker du ska läsa i år? Vilka utmaningar ska du delta i?

Jag tänker inte bestämma något om hur många böcker jag ska läsa under året. Det får bli precis som det blir. Lusten får styra för det mesta. Och tiden. Och i någon mån läsutmaningarna. Det som definitivt kommer att inverka är den japanska språkkursen som verkar komma igång igen efter fröken Tomokos gravledighet. Den kommer att kräva tid!
Läsutmaningar jag kommer att delta i efter bästa förmåga under 2018 är: Kaosutmaning 2018, Månadens språk, 3 x 3 2018, Läs en novell III
Och jag tänker hänga på Vargnatts klassikerutmaning också. Sex klassiker på sexmånader
 
Och så blir det En smakebit på söndag, Veckans topplista, Tematrio, Hett i hyllan (då och då), Helgfrågan och evt något mer som jag har glömt just nu.  

BONUSFRÅGA: Något du tänker ändra på för egen del nu när det är nytt år.
Jag tycker att det är jättetråkigt och meningslöst att bara promenera rakt ut i vädret, men jag ska försöka göra det ändå. Frisk luft och som ett komplement till styrketräningen. (om det sker efter mörkrets inbrott tar jag stavarna med...)

De vackra döda

Modernista

Belinda Bauers senaste kriminalroman, De vackra döda, tyckte jag väldigt mycket om. Kanske för att jag verkligen gillade Eve Singer, TV - journalist, med specialitet  att rapportera ifrån brotts/mord - platser. Fotografen Joe och hon samarbetar väldigt bra. Chefen, som är en utpräglad buffel och mansgris,  beordrar dem att kombinera Eves fräscha uppenbarelse med liksäckar, blod och annat hemskt. Eve känner också att han spelar ut henne mot en ännu yngre kvinna. Ibland ifrågasätter hon sitt arbete. Hon lever på död och andras sorg. Eve har det väldigt trassligt hemma med sin demente far som hon envisas med att vårda själv. Han plockar loss handtagen på spisen så att hon inte kan laga mat när hon kommer hem; han rymmer gärna när tillfälle ges och han ställer till stora problem för sin dagvårdare. Däremellan glimtar det till av klar medvetenhet. Ibland kan det hända just när det behövs som bäst. Eve är 30 år och har ingen pojkvän vilket är något kollegerna aldrig försummar att påminna om. Ingen vet något om Eves far. Antagligen vill hon inte att någon ska tycka synd om henne. I De vackra döda arbetar Eve och Joe (och många andra) med en seriemördare. Det märkliga i situationen är att mannen ständigt ringer till Eve. Han lever av att döda andra och Eve lever ju också av andras död, påpekar han. Han känner att hon förstår honom. De tänker lika. Så småningom upptäcker hon att han faktisk annonserar sina mord. Hon beslutar att utnyttja hans besatthet av henne. En biter ständigt på naglarna och försöker varna Eve: Stäng dörren efter dig! Gå inte ensam hem i mörkret! Låt Joe följa med! Lura inte din livvakt! Tag på dig om fötterna! Ät ordentligt (det har hon inte gjort på länge)! Om du nu måste dricka så se till att du har något gott vin hemma i stället för smörja du inte ens tycker om! Det känns som om författaren sitter i soffan och berättar en historia för en. Hon är vardaglig och förtrolig; morden skildras sakligt och utan onödigt frossande i blod och våld. Det hela tilldrar sig dessutom i London.
Översättare är Leif Janzon. Modernista förlag 2017.
 
Av Belinda Bauer har jag tidigare läst Skuggsida, Mörk jord och Betraktaren.

Kaosutmaning 2018

Fröken Christina: Kanske är det dags tänkte jag. Att vara den som knåpar ihop en kaosutmaning och efter att ha varit inne hos Sofie insåg jag att ingen har tänkt på det. Så de senaste dagarna har jag funderat och tänkt. Detta är listan i alla fall. Häng med om du vill.
Kaosutmaning 2018 går ut på att mellan 1 januari och 31 december 2018 pricka av minst 20 av de 35 punkterna. Varje bok får bara förekomma en gång på listan.

1. En bok vars titel består av 7 ord
2. En bok vars titel innehåller ett personnamn
3. En debutbok
4. En bok som även finns som film eller tv-serie
5. En grafisk roman
6. En novellsamling
7. En klassiker
8. En bok med en siffra i titeln
9. En bok av en författare som kommer från Asien
10. En bok av en författare som kommer från Afrika
11. En bok av en författare som kommer från Sydamerika
12. Läs om en gammal favoritbok
13. En bok med en blomma på omslaget
14. En bok du inte läst från en författare du älskar
15. En förbjuden bok
16. En bok under 150 sidor
17. En bok med en karaktär med samma yrke som du
18. En bok från biblioteket
19. En bok du läste som ung
20. En bok om en resa
21. En bok som inte utspelas i en stad
22. En bok på engelska
23. En bok som har fått beröm i en bokblogg
24. En bok med många berättarröster
25. En bok av en författare som skrivit över 20 verk
26. En bok i en genre du vanligtvis inte läser
27. En bok publicerad före år 2005
28. En bok vari det inte finns någon telefon
29. En bok vars titel består av endast ett adjektiv
30. En bok med idrottsanknytning
31. En bok med en månad i titeln
32. En bok skriven av ett författarpar
33. En bok med ett av de fyra elementen i titeln eller på omslaget
34. En Augustprisvinnare
35. En bok från 2018

Utmaning: Läs en novell III

Ugglan & Boken: Om du som jag gillar att läsa noveller, eller kanske vill börja läsa fler noveller, får du gärna vara med i Läs en novell III.

Utmaningen går ut på att läsa noveller som matchar en lista med fyrtio olika beskrivningar (varje novell får bara passas in på en beskrivning). För att klara utmaningen ska du läsa minst tjugo noveller.
Läsutmaningen pågår under hela 2018, och under utmaningens gång brukar det också bli en del utlottningar av fina novellpriser. Hoppas du vill vara med! Skriv i så fall en rad här i kommentarsfältet.
Listan att utgå ifrån ser ut så här:

1. Läs en novell med något från växtriket i titeln
2. Läs en novell som filmatiserats
3. Läs en novell med bokstaven X i titeln
4. Läs en novell av en Nobelpristagare
5. Läs en novell som utspelar sig under en högtid
6. Läs en novell som översatts från tyskan
7. Läs en novell som ursprungligen gavs ut på 1800-talet
8. Läs en novell om en hemlighet
9. Läs en novell som utspelar sig i ett land du ännu inte besökt
10. Läs en novell med en titel hämtad från en dikt/sångtext
11. Läs en novell med något från rymden i titeln
12. Läs en novell av en författare från ett afrikanskt land
13. Läs en novell med färre än sju sidor
14. Läs en novell av en författare som gett ut mer än tio böcker
15. Läs en novell som gavs ut under 2018
16. Läs en novell om flykt
17. Läs en novell om ett ämne som du visste mycket litet om
18. Läs en novell som handlar om ett sagoväsen
19. Läs en novell där någon dansar
20. Läs en novell av en favoritförfattare
21. Läs en novell som ursprungligen gavs ut på 1970-talet
22. Läs en novell av en författare från ett asiatiskt land
23. Läs en novell där ett fordon spelar en stor roll
24. Läs en novell med något runt i titeln
25. Läs en novell där någon är sjuk
26. Läs en novell med något från havet i titeln
27. Läs en novell av en författare som också skriver barnböcker
28. Läs en novell som utspelar sig på en arbetsplats
29. Läs en novell som översatts från spanskan
30. Läs en novell med ett väderstreck i titeln
31. Läs en novell där någon flyttar
32. Läs en novell vars titel du tycker är vacker
33. Läs en novell där det snöar
34. Läs en novell med något taggigt i titeln
35. Läs en novell av en amerikansk författare
36. Läs en novell om kärlekslycka
37. Läs en novell vars titel börjar på samma bokstav som författarens efternamn
38. Läs en novell där (minst) en av personerna är ett barn
39. Läs en novell där någon dricker kaffe eller te
40. Läs en novell av en författare som också är känd för ett annat yrke

Vi har alltid bott på slottet

MiMA

Vi har alltid bott på slottet tycker jag är ganska mycket bättre än Hemsökelsen på Hill House. Shirley Jackson låter inte sina karaktärer prata fullt så mycket. Dessutom är det de säger roligare. De två systrarna Constance och Mary Katherine, kallad Merricat, bor tillsammans med sin gamle farbror Julian i familjen Blackwoods hus som ligger avsides och noga inhägnat från övrig bebyggelse. Ganska snart förstår en att det begåtts mord i huset och att Constance anses vara den skyldiga. Merricat är den som två dagar i veckan får gå och handla förnödenheter och utstå människors tillmälen. Constance sköter trädgården och farbror Julian vars hälsa är vacklande. Hon serverar Merricat mat och ser efter henne på alla sätt. Merricat stryker gärna omkring i skogen hon grävt ner viktiga saker på olika ställen. Ibland hänger de också i träd. Katten Jonas är hennes ständige följeslagare och samtalspartner. Merricat blir alltmer gåtfull ju längre en läser. Nyfikna damer kommer på té för att se bordet där brottet begicks. Uppretade bybor slår sönder fönster och möbler i Blackwoods hus och sätter eld på ovanvåningen. Familjen står utanför samhället, men de stänger också ute. Familjen Blackwood har aldrig en tanke på flykt. Huset binder dem till sig. Shirley Jacksonvar en mästare på att beskriva ytterligheter. Hon kunde skriva om det hemtrevliga liksom om motsatsen, das unheimliche, det obehagliga och olustframkallande. Det ser en exempel på i Vi har alltid bott på slottet. Kristoffer Leandoer har skrivit ett utmärkt förord som jag sparade till sist. Torkel Franzén har översatt. MiMA förlag 2017.

Veckans topplista v. 1 - Författare som gav mersmak

Johanna fortsätter med sin Veckans topplista även i år. Jätteroligt!v. 1 gäller det författare vi läste under 2017 och som gav mersmak.

1. Agnes Lidbeck, Finna sig
2. Hanna Nordenhök, Asparna
3. Milena Michiko Flašar, Jag kallade honom Slipsen
4. Marie Bengts, En sax i hjärtat
5. Emily Fridlund, Vargarnas historia

Det blev fem kvinnor; hela tre svenskor; en japanska som bor i Tysklad och en amerikanske som bor i New York och skriver om Minnesota. Titlarna är klickbara. Johanna hade också med Marie Bengts, men jag kunde inte hoppa över henne. 

Vi skola nästan alla dö

Albert Bonniers förlag

Årets första bok blir en liten charmerande, rolig och totalt osentimental bok om städning. Och inte vilken städning som helst utan Döstädning: ingen sorglig historia av Margareta Magnusson, någonstans mellan 80 och 100. Den har även blivit en internationell bestsäljare med titeln The Gentle Art of Swedish Death Cleaning. På baksidan av boken finns ett citat ur en intervju med Leonard Cohen i The New Yorker. "Att ställa sitt hus och sitt hem i ordning, om du kan, är en otroligt tillfredsställande sysselsättning - och fördelarna därav är ovärderliga."
Författaren har många kloka råd att dela med sig av. Hon har erfarenhet utav att städa efter sin man, sin svärmor och sin far. Hon går systematiskt tillväga och börjar med kläderna. Det är inte frågan om att ha många kläder i sin garderob. Det ska vara rätt kläder. Behålla, kasta, ge bort. Hon frågar vänner och bekanta vad de skulle vilja ha. Det gäller även husgeråd och redskap. Vind, källare och förråd ska inte glömmas bort. Margareta Magnusson har fem barn. De saker hon tror att det kan bli väsen om säljer hon och låter pengarna ingå i arvet. Det var lättare på vikingatiden, tycker hon, när det skickades många föremål med de döda. Kvinnor har i alla tider döstädat men det är inte någon sysselsättning som hamnat i rampljuset. En ska se till att ha tid på sig. Själv flyttade hon ifrån ett rymligt hus på västkusten till en tvårummare i Stockholm, så då blev det ju en kombinerad dö - och flyttstädning. Det hon verkligen saknade är trädgården, men då har hon istället en balkong som hon odlat upp. Och hon hjälper till i husets trädgårdsgrupp som sköter växtligheten på innergården. Döstädning är verkligen inte en bok bara för dem som befinner sig mellan 80 och 100. Tvärtom. Det är en sak att begrunda långt tidigare. Om en vill ha lite ordning och reda i sitt hem, vill säga.