Tematrio - Snygga omslag

Lyrans TEMATRIO handlar den här veckan om snygga omslag. Så här skriver hon: "Dags igen att kolla lite extra på bokens utsida. Jag tittar i ärlighets namn inte så ofta på omslaget eftersom jag bestämmer mig för vad jag vill läsa utifrån vad jag vet om författaren/boken. Men visst är det viktigt att omslaget och innehållet passar ihop. Berätta om tre böcker med snygga omslag - visa gärna bilder! 

1. Blodsbunden av Augustin Erba är en utmärkt roman med ett vackert omslag. Jag har tjatat lite om den här boken som jag tycker inte har fått uppmärksamhet efter förtjänst. När jag läst den tyckte jag SÅ HÄR


2. Hönan som drömde om att flyga av Sun - Mi Hwang.

En modern klassiker ifrån Sydkorea. Den lilla hönan Knopp drömmer om frihet och att få behålla ett enda av sina ägg för sig själv. Jag gillar höns och det här omslaget är dessutom finare i verkligheten. Romanen ligger i min läshög.

3. Merry Christmas and other Christmas stories av Louisa May Alcott. Den här lilla julboken köpte jag för att den var så söt. Jag köpte också Christmas at Thompson Hall av Anthony Trollope. Den har ett liknande omslag. Bilden gör inte full rättvisa åt omslaget.

En smakebit på søndag

"Min kära moster Sara Harrison Shea blev brutalt mördad vintern 1908. Hon blev trettionio år. Kort efter hennes död  samlade jag in alla dagboksblad och anteckningsböcker av hennes hand som jag kunde hitta. Jag fann dem på dussintals gömställen i huset. Hon förstod vilken fara hennes skriverier försatte henne i.  Under det följande året blev det min uppgift att att bringa ordning i detta material och att sammanställa det till en bok. Det var ett uppdrag som gladde mig eftersom det snart gick upp för mig att det som skildras i dagböckerna kan förändra allt vi tror oss veta om livet och döden. Jag vill också hävda att de viktigaste anteckningarna, med de mest chockerande hemligheterna och avslöjandena, finns på de sista sidorna i dagboken och gjordes bara några timmar innan hon dog." 
Från sidan 9 i Vinterfolket av Jennifer McMahon. I översättning av Johan Nilsson. Bazar förlag.
Marie på den norska bikbloggen  Flukten fra virkeligheten administrerar En smakebit på söndag. En delar helt enkelt med sig av det man just läser. Utan spoilers, förstås! Fler smakebitar: HÄR

Italiensk prosa

Universitetslektorn i italienska vid Stockholms universitet, Cecilia Schwartz,  skriver i en understreckare om nya kvinnliga författare i Italien. Hon kom att bläddra i en nyutkommen antologi om italiensk prosa under åren 1999 - 2014, La terra della prosa, där trettio författarskap var representerade, men endast fem av dem var kvinnor. Cecilia Schwartz berättar om flera kvinnliga författare, som till och med finns översatta till svenska, till exempel Michaela Murgia och Melania Mazzucco, som borde funnits med i antologin. Silvia Avallone, som skrivit romanerna Stål och Marina Bellezza, är ju mycket känd i Sverige. Elena Ferrantes första roman på svenska, Min fantastiska väninna, kommer på svenska först i mars, men är redan mycket omskriven. Till exempel i en understreckare där hon sägs påminna om Knausgård i sin självbiografiska romantrilogi.
Ett spännande författarskap som Igiaba Scegos tycks vara ganska anonymt över huvud taget. Scego är född i Rom 1974 av somaliska invandrare sägs förnya den italienska litteraturen språkligt "genom att injicera texten med somaliska ord och uttryck."
Läs hela Cecilia Schwartz understreckare HÄR.

Bokbloggsjerka 22 - 25 januari

Det är verkligen roligt att Annikas bokbloggsjerka är tillbaka. Den inleder helgen på något sätt. Idag ställer hon frågan: "Vilken bok/vilka böcker du tycker är bäst som är baserad/e på tv/film. Det är även möjligt att vända på den här frågan: tv/film -> bok/böcker. Du väljer själv vilken variant du vill svara på." Jag vet inte om jag läser fel, men egentligen tycker jag att det är samma fråga? Bok baserad på tv/film.  Tv/film som blivit bok. Men om jag tänker på bra böcker som blivit bra filmer så har jag några exempel. Däremot brukar jag inte läsa böcker som skrivits med film som utgångspunkt.
1. Borta med vinden har jag sett ett antal gånger även om det nu är länge sedan. Och boken har jag läst. Dock inte ett flertal gånger. Margaret Mitchells roman kom ut 1937 och filmen gjordes redan 1939. Rollistan är fantastisk. Vivien Leig, Clark Gable, Olivia de Havilland och Leslie Howard.
2. Stilla flyter Don efter den omstridde Nobelpristagaren Michail Sjolochovs roman med samma namn. Det var en magisk nattbio under studenttiden. Det var vinter och vått ylle och långfilm i en fullsatt biosalong.Om jag minns rätt var filmen svart/vit dessutom.
3. Doktor Zjivago efter Nobelpristagaren Boris Pasternaks roman. Julie Christie har alltid varit en favorit och här var hon helt lysande. Vissa scener i filmen sitter som berget, till exempel när det svarta tåget med de revolutionära röda 
flaggorna med full kraft rusar fram genom de vita snöiga skogarna. Och scenen med månsken över stäppen och tjutande vargar...
4. Krig och fred av Leo Tolstoj finns det ett flertal inspelningar av, men alla är verkligen inte lika bra. Boken är ett läsäventyr. Den fanns i mig närstående bokhyllor i samma slags dubbelspaltiga utgåva från Bonniers folkbibliotek som Borta med vinden. Och många andra.

Kvinnoalfabetet bokstaven Q

Slut på jullovet! enligt O rivstartar med Kvinnoalfabetet bokstaven Q Varför är det så ont om Q, undrar hon? Och visst har hon rätt!

1.Nämn en favoritförfattare med för- eller efternamn på Q.

Francoise Quoinez = Francoise Sagan

    
 2. Berätta om ett kulturellt verk som innehåller ett ord på Q och som är skapat av och/eller  en  kvinna i huvudrollen. 
        
 Doris Lessings självbiografiska romanserie om Martha Quest, Våldets barn

3. Det finns ju annan kultur än böcker. Vilka kvinna med för- ellerefternamn på Q vill  du lyfta fram som är kulturell men kanske inte just   
författare?

Isa Quensel. En fantastisk skådespelare med en mycket karaktäristisk                raspig röst som kunde  få luften att vibrera av det outsagda

4. Berätta om en kvinna med för- eller efternamn på Q, eller med ett Q i namnet eller kanske titeln på något hon skapat, som du beundrar. Det kan vara en känd eller okänd kvinna, död eller levande inom vilket område som helst. Motivera gärna ditt svar. 

Anna Quindlen som skrev boken Svart och blå. Det var den första boken  jag läste som berättade om kvinnomisshandel på ett sådant sätt att jag
insåg vidden av det hela. I arton år stod Fran ut innan hon tog
sin son med sig och flydde. Hon bytte identitet, men fortsatte att leva sitt
liv i skräck för att hennes man skulle hitta henne. Han hade sagt att han 
aldrig skulle släppa henne...

Dykungens dotter av HC Andersen

Ett charmerande storkpar som pendlar mellan Vildmossen i närheten av Skagen på Jylland i Danmark och Egyptens land berättar historien om  den vackra egyptiska prinsessan som för att rädda sin döende far ikläder sig svanhamn och flyger till Norden för att skaffa den sällsynta mossväxt som kan bota hennes fader, kungen. Hon är den mest älskade av hans barn och hon offrar sig av kärlek. Väl på ort och ställe lägger hon av sin svanhamn för att dyka ner i dyn på mossen och hämta upp lotusblomman, för det är en sådan, som kan bota fadern. Hon ber sina medresenärer, två andra flickor i svanhamn, att vakta hennes svanskrud, men de sviker henne och sliter den i stycken och säger att hon aldrig kommer till Egyptens land igen. Prinsessan hämtas ner i djupet av dykungen och ingen hör av henne på länge och de flesta räknar henne som förlorad. Storkfar håller i alla fall utkik och en vacker dag spirar en späd grön stängel ur den dyiga Vildmossen. Den utvecklar sig till en näckros och i den vilar den allra sötaste lilla flickan. Storkfar beslutar att föra flickan till Vikingsfrun som inte har några barn, men gärna vill ha. Hon vet inte till sig av lycka, men snart förbyts hennes glädje i bestörtning och sorg. Den underbart söta flickan, lilla Helga, är om dagarna ett elakt monster och på kvällarna förvandlas hon till en sorgsen, brunögd och förvuxen padda. Vikingsfrun förstår inte dubbelheten och den förvandling flickan genomgår morgon och kväll. En dag kommer Vikingen hem från ett härnadståg med  en ung kristen präst som fånge. Flickan märker att fången utstrålar en märklig kraft och så händer det sig dessutom att den unge prästen offrar sitt liv för att rädda flickan ifrån anfallande rövare. Med detta kärleksoffer faller liten Helgas paddhamn. Därefter återuppstår prästen och hans häst och för liten Helga till hennes ursprung. På en vävd blomstermatta ligger en sovande, vacker kvinna och liten Helga tror att hon ser sig själv i spegeln. Den sovande kvinnan lyfts upp på hästen, vaknar och ser liten Helgas bild i vattenspegeln och undrar om det är sig själv hon ser? "Mitt barn! mitt eget hjärtas blomma! min lotus från de djupa vattnen!" utropar hon när hon inser att hon återförenats med sin dotter. Och storkfar, som varit förutseende nog att ta hand om de två svekfulla flickornas svanfjädrar, kan erbjuda mor och dotter möjlighet att fara till Egyptens land. Läs H C Andersens saga Dyndkungens datter. Han berättar den mycket bättre än jag.

Top Ten Tuesday

 TOP TEN TUESDAY:

January 19: Top Ten Books I've Recently Added To My TBR

Kenko & Chomee, Essays in Idleness and Hojoki 

Clive James, Sentenced to Life: Poems 


Mary Higgins Clark, Moonlight becomes you

Jandy Nelson, I´ll give you the Sun

Jean Hegland, Into the Forest

Yeonmie Park, In order to live

Lydia Davis, Can´t and won´t

Dmitry Glukhovsky, Metro 2033

Katja Petrowskaja, Vielleicht, Esther 

Jamaica Kincaid, See Now Then
                             

Tematrio - Dystopier

TEMATRIO
Lyran: "I perioder läser jag dystopier av alla de slag och nu tror jag att det är dags igen. Jag är nu drygt halvvägs genom Tjänarinnans berättelse av Margaret Atwood och är både förfärad och hänförd. Den är ruggigt bra. Men vad ska jag välja sedan? Ge mig tips på tre bra dystopier (bred definition, postapokalyps går lika bra)!"
1. Triffiderna av John Wyndham kom i ny upplaga förra året.
Filmen såg jag för en liten evighet sedan och jag minns fortfarande hur vansinnigt spännande och otäck den var. Blinda människor jagas av köttätande växter som klapprar olycksbådande med käkarna

2. Legend av Richard Matheson handlar om en ensam mans kamp mot ett stort gäng varulvsliknande nattvarelser som går till angrepp varje natt. Om dagarna jagar Robert Neville dem på gatorna i San Fransisco för att oskadliggöra så många som möjligt av dem. Boken ligger till grund för filmen Varulvarnas natt.
3. Snöstormen  av Vladimir Sorokin. En favorit som inte liknar något annat och som är en blandning av mycket. Går inte att beskriva. Måste läsas. Det är mörkt och kallt. En läkare för en förtvivlad kamp för att rädda sina landsmän under en pestliknande epidemi. En fruktad snöstorm är i antågande.

En smakebit på søndag

" I augusti 1920 en speglande mörk natt brann en fiskebåt upp ute på öppna havet utanför Sandhammaren. Ägaren, fiskaren Julius Rosenkvist från Kåseberga, blev blind av sina skador - synen hade svetts bort. - Så fick de gå över mera på jorden än på sjön. Han hade en enda dotter, hon och modern fick klara det lilla jordbruket som dittills mera varit binäring. Den blinde avskydde jordarbete, fisket hade varit hans liv. För det mesta dottern, mera sällan hustrun, fick varje dag hjälpa honom ner till ekan som var allt han numera hade i sjön. För den blinde kändes det som om varje steg längs stigen genom bäckravinen och aldungen var jorden som ville suga honom fast i sig, varje steg sögs neråt som i dy - i aldungen fick han sätta sig ner och vila, efter olyckan var det något konstigt också med hans vanliga hälsa, han blev inte riktigt sig själv mer."
Så ser det ut tidigt i livet för huvudpersonen på sidan 20 i Birgitta Trotzigs roman Dykungens dotter. Hon nämns aldrig vid namn.
Marie på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten administrerar den här läsutmaningen, som har en enda regel: No spoilers! Fler smakebitar finns HÄR

Nästa radioföljetong

Igår läste Johan Rabaeus sista avsnittet av Lärkan av den ungerske författaren Dezso Kosztolányi. En underbar liten roman och en mästerlig uppläsning.
På måndag 18/1 börjar nästa radioföljetong,
Comédia infantil av Henning Mankell. 1996 blev den nominerad till såväl Augustpriset som Nordiska rådets litteraturpris, samt belönades med Sveriges Radio P1:s Romanpris, lyssnarjuryns val.
Romanen utspelar sig i en afrikansk hamnstad, inte olik Maputo i Mocambique som var Henning Mankells andra hemland. Här startade han också en teater och en teater spelar en viktig roll i romanen där gatupojken Nelio berättar sin historia för bagaren José Antonio Maria Vaz. 
Fredrik Gunnarsson läser

Bokbloggsjerka 15 - 18 januari

Annika frågar på sin  BOKBLOGGSJERKA 15 - 18 januari: 
Har du gjort upp några läsplaner för 2016, och hur väljer du i så fall ut vilka böcker du ska läsa och när?
De enda läsplanerna som är fasta är de böcker vi kommer att läsa i läsecirkeln, nämligen Birgitta Trotzig, Dykungens dotter; John Williams, Stoner; Haruki Murakami, Fågeln som vrider upp världen och Tjärdalen av Sara Lidman.

Läsutmaningarna En världsomsegling på 366 dagar, Kaosutmaningen 2016 och Läs en novell gör det möjligt att välja fritt och så vill jag ha det. Jag läser gärna en blandad kompott av nytt och gammalt; av svenskt och från främmande länder och det passar bra ihop med dessa utmaningar och också med Tematrion (Lyrans noblesser), Bokbloggsjerkan (Annikas litteratur- och kulturblogg) och Kvinnoalfabetet (enligt O). Inte klokt vad man kan ha kul med bokbloggar!

Hur jag väljer böcker? Svensk Bokhandels temanummer, speciellt Vårens och Höstens böcker, recensioner i dagstidningar, radio, TV, vänner och bekanta. Och - naturligtvis - andra bokbloggar. Tipsen står i själva verket som spön i backen om en är det allra minsta lilla uppmärksam!

 

Kvinnoalfabetet bokstaven P

enligt O är tillbaka med kvinnoalfabetet efter julledigheten. Så här skriver hon:
"Under december presenterade jag 31 kulturella damer, men nu är det hög tid att återvända till Kvinnoalfabetet, som kommit fram till bokstaven P.
Mina svar kommer i ett inlägg senare idag. Svara gärna du också, i en kommentar eller på din blogg. Idag prövar jag InLinkz för första gången, så lägg gärna in länken till ditt inlägg så att andra kan hitta det. "  Enligt O vill ha svar på följande frågor:
1. Vilken kulturell kvinna på P har följt dig länge?
Patti Smith, mycket speciell rockmusiker och poet. 2011 fick hon Polarpriset. De självbiografiska böckerna Just Kids och M Train är charmerande var och en på sitt sätt och skildrar hennes ungdom och mogna år

2. Nämn en favoritförfattare med för- eller efternamn på P.
Agneta Pleijel har skrivit om litteratur i ca femtio år. Hon har skrivit fina romaner som t. ex. Vindspejare, En vinter i Stockholm och Drottningens chirurg och nu senast den självbiografiska romanen Spådomen. En biografi genom läst litteratur är Litteratur för amatörer
 
3. Det finns ju annan kultur än böcker. Vilka kvinna med för- eller efternamn på P vill du lyfta fram som är kulturell, men inte just författare?
Konstnären Hanna Pauli som bl. a. målat av Heidenstam. Hon var gift med konstnären Georg Pauli.

Vänner

 4. Vilken kulturell kvinna med för- eller efternamn på P har du ännu inte utforskat?
Pia Tafdrup, dansk poet och romanförfattare, född 1952, medlem av Danska Akademien. Hon fick Nordiska rådets litteraturpris för Drottningporten 1999 och Svenska Akademiens nordiska pris 2006


STADIER PÅ LIVETS VEJ

Din elskerinde, der knuste
sukkerskålen,
er jeg efterhånden ret ligeglad med.
Hadet vibrerer ikke længere
over at have set dig

dødberuset af forelskelse, men
sukkerskålen,
som jeg havde arvet fra min mormor,
dén mangler stadig,
hver gang jeg rækker en hånd

ind i skabet, og Søren Kierkegaards
Stadier paa Livets Vei, som jeg var ved
at læse, har hun spildt kaffe på,
bare to sten i den mosaik

af ulykker, hun højlydt
har forårsaget i det,
jeg stålsat troede var mit hjem.
Smagen av stål 2014

Isle of Lewis

Andra delen i Peter Mays Lewis - serie, uppföljaren till Svarthuset, har titeln Lewismannen.  Fin McLeod har slutat vid polisen och sökt sig tillbaka till sina rötter på ön Lewis i Yttre Hebriderna. Där hamnar han omedelbart i ett egendomligt mordfall. En man hittas begravd i en torvmosse, väl bevarad. Spekulationerna börjar genast. Hur länge har mannen legat där? Han har blivit bragt om livet, det är alldeles tydligt. Den lokala polisen George Gunn välkomnar hjälp av den gamle vännen Fin. Tillsammans reder de upp åtskilliga härvor av släktskap, gammal fiendskap, hantering av barnhemsbarn som ingen haft något intresse av, gaelisk kultur gentemot engelsk, motsättningar mellan katoliker och protestanter. Fin möter också sin ungdomskärlek Marsaili, som han slarvade bort i ungdomlig arrogans. Inte desto mindre har de en gemensam son. Marsailis far, Tormod MacDonald, spelar en viktig roll i handlingen. Hans kapitel berättas i jagform. Den gamle mannen har ett dunkelt förflutet och nu håller han på att förlora sig i demensens dimmor. Utredningen leder kors och tvärs på öarna. Miljön beskrivs alldeles utmärkt; vinden, havet, dimman, stränderna, klipporna, buskvegetationen, fiskeredskapen och båtarna. Personskildringen är inte så tokig den heller och själva storyn är väldigt spännande. Svarthuset var jag väldigt förtjust i och Lewismannen gjorde mig inte besviken. Lewispjäserna återstår. Översättare: Charlotte Hjukström. Modernista 2014.

Twinkle, twinkle

Författaren Kaori Ekuni föddes 1964 i Setagaya, en välbärgad innerstadskommun i Tokyo. Hennes far var haikudiktare och essäist. Kaori Ekuni har skrivit många romaner som översatts till ett flertal språk och i Japan kallas hon "the female Murakami". Det verkar som om Twinkle twinkle är den ena av hennes titlar som finns på svenska, konstigt nog. Den är översatt (från engelska) av Cecilia Berglund, Bazar förlag, 2006.
Vid ett första påseende verkar boken nog så enkel. Lättläst är den också. Men när en börjar tänka efter så rör det sig om djupa mänskliga känslor och relationer. Och om kärlek, olika slag av kärlek. När vi först möter det unga paret Shoko och Matsuki har de varit gifta i tio dagar. De delar en liten lägenhet med den lila mannen på en akvarellmålning av Cezanne och en jättepalmlilja som de fått av Mutsukis vän och älskare, Kon, i bröllopsgåva. Shoko sjunger för den lila mannen och är noga med att jättepalmliljan får socker i sitt te. Mutsuki är läkare och homosexuell. Shoko är översättare. Hennes arbete i hushållet sträcker sig inte mycket längre än att hon stryker sängen åt maken för att lakanen inte ska vara för kalla när han lägger sig. Shoko är psykiskt labil och dricker för mycket. De har gift sig med varandra för att slippa föräldrarnas tjat om äktenskap. Istället vidtar nu respektive föräldrars tjat om barn. Eftersom äktenskapet är s. k. vitt blir det ju inget av med den saken. Mutsuki är lika omutligt ärlig som Shiko är beredd att vara oärlig för husfridens skull. Generationerna kolliderar med varandra och  traditionerna med det moderna. Mutsuki förvånar sig över vänskapen mellan hustrun och Kon. Shoko blir osams med sin bästa väninna för att hon försöker sammanföra Shoko med dennas tidigare pojkvän. På Mutsukis uppdrag. Alla vill varandra väl, men det tar sig lite egendomliga former och uppfattas inte alls som det var tänkt. Shoko och Mutsuki berättar vartannat kapitel. Av staden Tokyo märks inte så mycket. Twinkle twinkle slutar med att Mutsuki och Shoko firar att de varit gifta i ett år och Shoko har en överraskning som heter duga åt sin man... Omslagsbilden är genial.

Kaosutmaning 2016

Bok och film

Lyrans  TEMATRIO 
handlar den här veckan om filmatiseringar. "Berätta om tre filmer där du även läst boken/böckerna. Vilken var bäst, boken eller filmen?" är uppgiften.
Borta med vinden är en gammal favorit där jag älskar både bok och film. Jag gillar satmaran Scarlett O´Hara i Vivien Leighs tolkning. Och Clark Cable är inte dålig han heller. Lyran själv tog hand om Borta med vinden. Sedan tänkte jag på filmatiseringar av Jane Austens romaner och systrarna Brontës men till slutfastnade jag för tre romaner där jag tyckte att filmatiseringarna blev mycket lyckade.

1. Försoning av Ian McEwan. Boken var väldigt bra. Tror att det är den bästa romanen jag läst av författaren. Filmen var också väldigt bra med skådespelare som Keira Knightley, James McAvoy och Vanessa Redgrave. Allt en säger om handlingen riskerar att bli spoiler så det hoppar jag över.

2. Leoparden av den sicilianske adelsmannen Guiseppe Tomasi di Lampedusa. Den refuserades gång på gång, men kom ut 1958, två år efter författarens död. Den blev omedelbart en bestseller i Italien och många andra länder. 1960 kom den ut på svenska. Luscino Visconti gjorde film av boken 1963 med Burt Lancaster i huvudrollen. Utmärkt bok, utmärkt film!

3. Patient 67 av Dennis Lehane, Vansinnigt spännande och obehaglig bok som blev en vansinnigt spännande och obehaglig film. Samhällskritik i thrillerform med ett förbryllande slut.

Bokbloggsaktivitet

Nu bestämde jag mig! Jag hänger med på En världsomsegling på 366 dagar. Den bokbloggsaktiviteten administreras av JOHANNAS DECKARHÖRNA.
Vi kan välja fritt vilka länder vi seglar till med undantag för Sverige, Storbritannien och USA. Och så ska vi på något sätt fixa ett ställe där andra kan gå in och se vad en läst; naturligtvis med länk till det en skrivit. Hos mig ska en klicka på världskartan till höger. Johanna kommer att göra sammanfattningar då och då. Läs de fullständiga instruktionerna HÄR!
Jag ger mig av på en gång!

En smakebit på søndag

Äntligen är det dags igen för En smakebit på söndag! Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten handhar den här läsutmaningen som endast har en enda regel: No spoilers! Jag väljer en bit från början av den väldigt omfångsrika Jakobsböckerna av en av Polens största författare, nämligen Olga Tokarczuk
"Jenta vaknar, efter att ha varit så gott som död. Hon känner det tydligt nu, det är som en darrning, ett tryck, en rörelse. I trakten av hjärtat återvänder fina vibrationer, hjärtslagen pulserar svagt, men jämnt, säkra på sig själva. Jentas förtorkade och beniga bröst fylls på nytt av varma strömmar. Hon gnuggar sig i ögonen och slår mödosamt upp ögonlocken. Hon ser Elisha Shors bekymrade

ansikte där han står lutad över henne. Hon försöker le mot honom men får inte ansiktet att lyda. Elisha Shor har rynkade ögonbryn, han ser förebrående på henne. Läpparna rör sig, men Jenta uppfattar inga ord. Från ingenstans dyker två händer upp - den gamle Shors stora handflator sträcker sig mot hennes hals och börjar vandra in under pläden. Shor gör ett klumpigt försök att vända den maktlösa kroppen på sidan och se vad som finns där, på lakanet. Nej, Jenta märker inte hans ansträngningar, hon känner bara värmen och närheten av den skäggige, svettige mannen. Det som sedan sker, i ett slag, är att Jenta plötsligt finner sig betrakta scenen ovanifrån - sig själv och Shors skalliga hjässa, han har nämligen under stridens hetta tappat sin mössa. Och så förblir det - Jenta ser allt."

Fler smakebitar HÄR

 

Tulpanfeber

Vi befinner oss i Amsterdam under den stora tulpanfeberns år 1636. Redan i februari 1637 når galenskapen  sin kulmen och finansbubblan brister. Amsterdam sjuder av liv. Konstnärer som den  blivande storheten  Rembrandt är verksamma. Handeln blomstrar och många gör sig glada dagar. Det är mycket atmosfär och närvaro i Tulpanfeber av Deborah Moggach. Det är en sinnlig roman, där de korta kapitlena  berättas ur de olika huvudpersonernas synvinklar. Vi har den 61 - årige, rike Cornelis Sandvoort som gift sig med den unga fattiga Sophia. Han älskar henne över allt annat och längtar efter en son. De har varit gifta i tre år när maken bestämmer sig för att deras porträtt ska målas. Därmed kommer den unge, lockige konstnären Jan van Loos i huset och klockan är slagen. Den levnadsglada tjänsteflickan Maria är i mycket sin matmors förtrogna. De är jämnåriga och har inte många andra vänner. Naturligtvis kan inte Sophia dölja något för Maria som i sin tur har råkat i olycka. Sophia och Maria gör upp en smart handlingsplan som ska passa dem båda samtidigt som Sophia smider planer för sig och sin unge älskare. Tulpanodlaren Claes van Hooghelande är en besatt människa.  Han låter sina

tulpanlökar vara i jorden längre än någon annan odlare. Men det sliter på hans nerver. Lökarna är utsatta för många faror så länge de är i jorden; tjuvar, hundar, sniglar. Han drömmer om Semper Augustus, konungarnas konung, den allra heligaste bland de heliga. Jan van Loos drömmer också om tulpanlökar, men ur en annan synvinkel. Tulpanfeber är andlöst spännande och mycket levande. Amsterdam speglas i kanalerna, sveps in i dimma, översvämmas under stormar. Inget blir som någon tänkt. Fåfängligheters fåfänglighet. Allt är fåfänglighet. Översättningen är gjord av Lena Torndahl. Tulpanfeber kom ut 2000 på förlaget Forum.

Bokbloggsjerka 8 - 11 januari

Hurra! Annikas BOKBLOGGSJERKA 
är tillbaka. Hon undrar om vi avlagt några nyårslöften vad det gäller läsning.
På sätt och vis har jag det genom att delta i C. R. M. Nilssons Kaosutmaning 2016 och (förmodligen) En världsomsegling på 366 dagar på Johannas deckarhörna. Läs en novell hos Ugglan & Boken fortsätter ett halvt år till. 

Dessutom ska jag läsa Jakobsböckerna av polska Olga Tokarczuk vars 960 sidor är ett helt projekt i sig. Hela titeln lyder: Jakobsböckerna eller den väldiga färden över sju gränser, fem språk och tre stora religioner, de små ej att förglömma. Berättad av de döda medelst en av författarinnan utarbetad metod för konjunkturer, berikad av ett överdådigt urval böcker, därtill understödd av fantasien, vilken utgör naturens största gåva till människan. 

Och - sist men inte minst och detta är det verkliga nyårslöftet - schemalagd läsning i Genki. An integrated Course i elementary Japanese. Plus övningsboken.

De röda titlarna är också klickbara! 

Det berömda Ögat

Elizabeth Bishop, född 1911 i  Massachussetts, död 1979, var en amerikansk poet och författare. Hon introduceras nu på svenska av ellerströms förlag med diktsamlingen Minnet av livet. Översättningen är gjord av Lars - Håkan Svensson, som också skrivit efterordet. EB hade en dramatisk barndom efter faderns död när hon var åtta månader. Modern flyttade tillbaka till föräldrarna med den lilla dottern. Farföräldrarna kidnappade sin sondotter för att ge henne en ståndsmässig uppfostran. Men det blev inget lyckat arrangemang. Flickan blev sjuk och fick slutligen flytta till en moster som lärde henne älska poesi. Under sina studier vid Vassar College kom hon att tillhöra kretsen kring Mary McCarthy, som skrev den mycket omtalade nyckelromanen Gruppen (1963). Hon blev god vän med poeten Robert Lowell och det var han som beskrev henne som det berömda Ögat på grund av hennes mikroskopiska iakttagelseförmåga. Hon är en platsens poet och hennes dikter är "koncentrerade på uppgiften att beskriva omvärlden och ge den innebörd", som Seamus Heanney uttryckte det. Denna omvärldsbeskrivning övergår ofta i uttryck för personliga upplevelser och känslor. Elizabeth Bishop fick Pulitzerpriset 1956 och NEUSTADTPRISET 1976.

One Art

The art of losing isn't hard to master;
so many things seem filled with the intent
to be lost that their loss is no disaster,

Lose something every day. Accept the fluster
of lost door keys, the hour badly spent.
The art of losing isn't hard to master.

Then practice losing farther, losing faster:
places, and names, and where it was you meant
to travel. None of these will bring disaster.

I lost my mother's watch. And look! my last, or
next-to-last, of three loved houses went.
The art of losing isn't hard to master.

I lost two cities, lovely ones. And, vaster,
some realms I owned, two rivers, a continent.
I miss them, but it wasn't a disaster.

- Even losing you (the joking voice, a gesture
I love) I shan't have lied. It's evident
the art of losing's not too hard to master
though it may look like (Write it!) like disaster. 

Kaosutmaning 2016

C. R. M. Nilsson har knåpat ihop en ny Kaosutmaning, och eftersom hon har haft ett utkast liggande i över ett års tid tänkte hon att stafettpinnen kanske kunde gå över henne i år. Och så hoppas hon att några stycken  vill hänga på.
Kaosutmaningen är ursprungligen en tysk utmaning, som under 2013 översattes av How hollow heart and full. Därefter har både Pocketlover och Sagan om sagorna hållit i svenska versioner av den. Utmaningen går ut på att pricka av minst 20 av de 35 punkter som finns under året, från den 1 januari till den 31 december. Varje bok får bara förekomma en gång på listan.

1. Läs en bok som publicerats 2016.
2. Läs första delen i en serie/trilogi.
3. Läs en novellsamling.
4. Läs en bok som är mestadels blå.
5. Läs en bok med annat originalspråk än svenska eller engelska.
6. Läs sista delen i en serie/trilogi.
7. Läs en bok publicerad år 2005.
8. Läs en lånad bok.
9. Läs en bok som utspelar sig i en annan värld.
10. Läs en bok vars titel består av fyra ord.
11. Läs en bok med ett träd på omslaget.
12. Läs en bok med originalspråk på svenska.
13. Läs en bok som berättas ur minst två karaktärers synvinklar.
14. Läs en bok som kommer som film under 2016 eller 2017.
15. Läs en bok som har en hbtq-huvudperson.
16. Läs en bok på annat språk än svenska.
17. Läs en bok av en afrikansk författare.
18. Läs en tegelsten (=bok på över 500 sidor).
19. Läs en Nobelpristagare.
20. Läs en bok med mat i titeln.
21. Läs en bok vars titel består av ett ord.
22. Läs en bok med en namnlös berättare.
23. Läs en bok som utspelar sig i historisk tid.
24. Läs en deckare med kvinnlig huvudperson.
25. Läs en bok som utspelar sig under vintern.
26. Läs en debutroman.
27. Läs en bok som är mestadels lila.
28. Läs en bok med en dryck i titeln.
29. Läs en bok som har färre sidor än 300.
30. Läs en asiatisk författare.
31. Läs en bok som publicerades före år 1900.
32. Läs en bok från ett, för dig, nytt förlag.
33. Läs en lyriksamling.
34. Läs en bok med en ensam person på omslaget.
35. Läs en bok av en författare du aldrig har läst tidigare.

Kul att det blir en kaosutmaning i år också! Tack C. R. M. Nilsson!

Den glömda rosenträdgården

Tag lika delar av Flickornas julbok och Morden i Midsomer - bortsett ifrån morden - och tryffera med lite Emmerdale Farm så får ni Den glömda rosenträdgården av Marita Conlon McKenna, irländsk feel - good - författare. Tidigare har jag läst En liten hattaffär på hörnet och den tyckte jag var riktigt söt. Molly Hennessy blir änka när hennes man dör i en hjärtinfarkt. Hon får ekonomiska problem med  det stora huset, Mossbawn House. Samtidigt upptäcker hon en del av trädgården som varit en inhägnad rosenträdgård. Molly tar som sin uppgift att återställa den till dess ursprungliga skick.
På Cassidys Café arbetar Gina på deltid när innehavaren blir sjuk och Gina får överta ruljangsen för hela verksamheten. Hon vill gärna köpa eller hyra kaféet, men Norah Cassidys släkt sätter klackarna i backen. Unga Kim har förlorat både arbete och pojkvän och slickar såren hos sin moster Molly. Mossbawn House borde säljas, tycker Mollys advokat och framför allt banken. Molly inser att det kanske är det enda förnuftiga. Men, med tiden utkristalliserar sig steg för steg ett koncept som alla tre kvinnorna blir involverade i. Kvinnorna dominerar genom hela romanen. Männen är mera till lite tröst och någon prydnad. Här återfinns en del problem med samvetslösa byggherrar som vill exploatera värdefull mark, men på det hela taget är Den glömda rosenträdgården en varm och vänlig roman om kvinnlig solidaritet, mycket arbete och en del romantik. Allt är inte förutsägbart, eller rättare sagt, en anar hur det går, men vägen dit är kanske inte den en tror i förstone.

Tematrio - Boksaker

Åter till ordningen Lyrans första TEMATRIO 2016 gäller boksaker. Sådan som vi har och/eller sådana som vi önskar oss. 

1. Min första boksak är ett japanskt övningshäfte med tillhörande tuschpenna med fin "spets". Papperet är så fint att jag knappt näns använda det. Dessutom skulle jag behöva flera. 

2. Bokmärken får man aldrig för många. Hittade ett vackert men tämligen värdelöst som bokmärke betraktat på en julmarknad. Jag får nog försöka sy om det på något sätt.

3. Mina nya läsglasögon som skaver över näsroten och ständigt är i behov av rengöring.

Välskrivet och aktuellt

Vår egen lilla hemlighet, Ninni Schulmans fjärde roman om journalisten Magdalena Hansson på Värmlandsbladet och kriminalkommissarien Petra Wilander och hennes medarbetare i Hagfors. En stiger rakt in i deras vardag med för mycket arbete och för lite tid åt familjen. I arbetet med sökandet efter den försvunna socialsekreteraren Anna - Karin Ehn ligger tidningen ofta steget före polisen. Och vem är först på plats när Anna - Karin Ehns man, Torsten, hittas död? Inte är det polisen. Romanen tar upp våld mot kvinnor och barn i hemmet; sådant som försiggår i det tysta och som är så svårt att upptäcka för utomstående. Vår egen lilla hemlighet är välkomponerad, realistisk, mycket spännande och mörk. Jag tycker mycket om Ninni Schulmans alla romaner, men jag undrar om inte detta är den allra bästa.

Spökfälten i Norfolk

De öde fälten av Elly Griffiths blandar verklighet och fantasi. Verklighet i form av flygfält och s. k. spökfält i Norfolk och hiskliga översvämningar, forensisk arkeologi, DNA - teknik och modernt polisarbete. Släkten Blackstocks snåriga historia är en skapelse av författarens fantasi. Somliga geografiska platser finns, andra inte. Som vanligt är det trevligt att återknyta bekantskapen med rätts arkeologen Ruth Galloway, hennes dotter Kate och brumbjörnen kriminalkommissarie Harry Nelson, som dessutom är fader till Kate. Nelsons trevliga och husliga fru, Michelle, och deras båda flickor har accepterat förhållandena, men Ruths kärlek till Harry Nelson är ett hinder i hennes liv (tycker jag). I De öde fälten råkar Galloway och Nelson in i ett familjedrama som egentligen tar sin början under andra världskriget och som först nu får sin upplösning. Arvsrätt och girighet; Jakob som lurar till sig Esaus förstfödslorätt; den gamla historien som upprepat genom hela mänsklighetens historia. Här gäller det familjen Blackstocks gods. Detta är Elly Griffiths sjunde roman med rättsarkeologen Ruth Galloway och kriminalkommissarie Harry Nelson i huvudrollerna. En känner igen RG:s lilla stuga vid kanten av saltängarna; humorn, ironin och det trevligt engelska. En stiger gärna in i berättelsen och känner sig hemmastadd. Lite ansträngt blir det alldeles i slutet när allt ska redas ut; släktskap ska klarläggas och agnarna skiljas ifrån vetet. Men inte värre än att jag gärna läser nya delar i serien.

På jakt efter paradiset

Dagarna blir längre. Det känns helt rätt att tänka trädgård. När gör det inte det förresten? Allra enklast är det ju att trädgårdera i sin läsfåtölj.  På jakt efter paradiset. Bland världens mest fantastiska trädgårdar av landskapsarkitekten och historikern  Penelope Hobhouse beskriver människans sökande efter det förlorade paradiset alltifrån oaserna i Mellanösterns öknar över flodkulturerna i Mesopotamien och Egypten 2000 år före Kr till moderna trädgårdar som inspirerats av vetenskapliga rön; DNA - trädgården, Svarta hålets terrass till exempel. Vatten är naturligtvis alltid = liv. De första avbildade trädgårdarna fann man i grottmålningar från 1400 - talet f. Kr. PH går igenom trädgårdar i olika länder över hela världen. Filosofin bakom trädgårdarna är viktig. I Kina och Japan uttrycker trädgårdarna vördnad för naturen snarare än ett bemästrande av den. På 1300- talet anlägger man trädgårdar för kontemplation i Japan. Därefter kommer mossträdgårdar och promenadträdgårdar. I promenadträdgården följs två principer 1/ Göm och visa fram 2/ lånat landskap. Den är komponerad av träd, buskar, sten och vatten. Människor har i alla tider har strävat efter den idealiska trädgården. Den idealiska trädgården befinner sig alltid i skärningspunkten mellan människans kontroll och den otämjda naturen. 

Beth Chatto som är pionjär när det gäller det ekologiska tänkandet presenteras i ett särskilt kapitel. Hennes trädgård i Essex är en vallfartsort för seriösa trädgårdsmästare. Albert Bonniers förlag 2007

Trädgårdskonsten historia 3000 år av Penelope Hobhouse kom ut 2004 på NoK. Den är sedan länge helt slutsåld, men finns kanske på ett eller annat antikvariatI mångt och mycket är upplägget detsamma som i På jakt efter paradiset. Det rör sig om trädgårdsodling för nöjes skull. Eftersom författaren är trädgårdsarkitekt är perspektivet estetiskt. Själv har hon en islamiskt inspirerad trädgård i Dorset i England. Hon behandlar enbart trädgårdar utomhus och hejdar sig på trappan till växthus och vinterträdgårdar. Örter ingår inte heller med undantag för de första örtagårdarna och örtkännarna eftersom de har haft betydelse för den botaniska vetenskapen. Ur innehållsförteckningen:

• Begynnelsen: Trädgårdens ursprung
• Vårt klassiska arv: Trädgårdar i antikens Grekland och Rom
• Islams trädgårdar: Himmelsk skönhet, jordens fröjd
• Vällust och fromhet: Kristenhetens medeltida trädgårdar
• Renässansens vision: En europeiska trädgårdens blomstringstid
• Växter på resande fot: Botanister, samlare och konstnärer
• Naturens revolution: Den engelska landskapsparken
• Det elektriska 1800-talet: Nyheter, uppfinningar och repriser
• Amerika: Nya horisonter för trädgårdskonsten
• Kinas trädgårdar: Tidlös tradition
• Den japanska stilen: Symbolik och återhållsamhet
• Förändringens tidevarv: Från naturalism till modernism 1870-1950
• Idag och i morgon: Värld av möjligheter

Det har alltid funnits en föreställning om den idealiska trädgården som ett paradis - en tillflykt som erbjuder vila, välbefinnande och skönhet. Människans försök att göra verklighet av detta har tagit sig många uttryck: från de äldsta kända trädgårdarna, som var bevattnade gröna oaser i öknen, till Andy Caos moderna glashav och Charles Jencks' Garden of cosmic speculation. Den legendariska landskapsarkitekten och författaren Penelope Hobhouse visar i Världens trädgårdar hur människor i alla tider har eftersträvat den idealiska trädgården. Hon följer dem i spåren genom ett urval av världens främsta anläggningar, och hennes berättelse illustreras av magnifika bilder av ledande trädgårdsfotografer. Här finner du de tidiga oaserna i Mellanösterns öknar, landskapsminiatyrerna i Kina och promenadträdgårdarna i Japan. Du kommer att upptäcka hur renässansens humanister genom att föra in begreppen balans och symmetri i den italienska trädgården skapade strukturer till ett formspråk som är gångbart än i dag, och hur det barocka överdådet i 1600-talets Frankrike hade inflytande på trädgårdskonsten i hela Europa. Vår tids trädgårdskonst representeras av inspirerade och inspirerande landskapsarkitekter som Christopher Bradley-Hole, Roberto Burle Marx, Fernando Caruncho, Beth Chatto, Arabella Lennox-Boyd, Piet Oudolf, Vladimir Sitta, James van Sweden, Jacques Wirtz och Peter Wirtz. De har lärt sig av gamla tiders stora trädgårdar men tillfogar nya idéer och material och ny teknik, hela tiden med hänsyn till miljön. Den idealiska trädgården befinner sig alltid, skriver Penelope Hobhouse, ”i skärningspunkten mellan människans kontroll och den otämjda naturen”. Världens trädgårdar är en fascinerande undersökning av hur människor på ett kreativt sätt lyckats förena tidens krav med sina visioner av idealet.

Recensionsdatum 2007-09-18

- See more at: http://www.albertbonniersforlag.se/bocker/tradgard/p/pa-jakt-efter-paradiset-bland-varldens-mest-fantastiska-tradgardar/#sthash.RxFKCf7Y.dpuf

Det har alltid funnits en föreställning om den idealiska trädgården som ett paradis - en tillflykt som erbjuder vila, välbefinnande och skönhet. Människans försök att göra verklighet av detta har tagit sig många uttryck: från de äldsta kända trädgårdarna, som var bevattnade gröna oaser i öknen, till Andy Caos moderna glashav och Charles Jencks' Garden of cosmic speculation. Den legendariska landskapsarkitekten och författaren Penelope Hobhouse visar i Världens trädgårdar hur människor i alla tider har eftersträvat den idealiska trädgården. Hon följer dem i spåren genom ett urval av världens främsta anläggningar, och hennes berättelse illustreras av magnifika bilder av ledande trädgårdsfotografer. Här finner du de tidiga oaserna i Mellanösterns öknar, landskapsminiatyrerna i Kina och promenadträdgårdarna i Japan. Du kommer att upptäcka hur renässansens humanister genom att föra in begreppen balans och symmetri i den italienska trädgården skapade strukturer till ett formspråk som är gångbart än i dag, och hur det barocka överdådet i 1600-talets Frankrike hade inflytande på trädgårdskonsten i hela Europa. Vår tids trädgårdskonst representeras av inspirerade och inspirerande landskapsarkitekter som Christopher Bradley-Hole, Roberto Burle Marx, Fernando Caruncho, Beth Chatto, Arabella Lennox-Boyd, Piet Oudolf, Vladimir Sitta, James van Sweden, Jacques Wirtz och Peter Wirtz. De har lärt sig av gamla tiders stora trädgårdar men tillfogar nya idéer och material och ny teknik, hela tiden med hänsyn till miljön. Den idealiska trädgården befinner sig alltid, skriver Penelope Hobhouse, ”i skärningspunkten mellan människans kontroll och den otämjda naturen”. Världens trädgårdar är en fascinerande undersökning av hur människor på ett kreativt sätt lyckats förena tidens krav med sina visioner av idealet.

Recensionsdatum 2007-09-18

- See more at: http://www.albertbonniersforlag.se/bocker/tradgard/p/pa-jakt-efter-paradiset-bland-varldens-mest-fantastiska-tradgardar/#sthash.RxFKCf7Y.dpuf