Kriget har inget kvinnligt ansikte

Kriget har inget kvinnligt ansikte skrevs 1985. Sedan fick nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitj åtskilligt besvär med censuren för att få boken utgiven. Hon strök själv också. Tack vare att hon fick vara fristadsförfattare i flera städer, bland annat Göteborg, fick hon boken skriven. I sitt eget Belarus (Vitryssland) var hon inte välsedd. Kriget har inget kvinnligt ansikte är första delen av Utopins röster. De övriga delarna i serien är  De sista vittnena (OBS! radioföljetong från och med onsdag 9/12 kl 11.35 i P1), Zinkpojkarna, Bön för Tjernobyl och Tiden second hand. Hennes metod är att intervjua 800 - 1000 personer i personliga möten och att sedan sammanställa en kör av röster. Själv håller hon sig i bakgrunden. En möter mängder av mycket unga flickor som drivs av fosterlandskärlek ut i ett krig som de absolut inte förstår något av. Föräldrars och andras protester hjälper inte. De är så naiva och uppfyllda av det de tror är deras uppgift att de inte låter sig hindras. Och tappra är de. De arbetar som sjukvårdare, läkare, infanterister, tvätterskor, signalister, stridspiloter, i ridande kosackenheter där de lär sig älska sina hästar, de fryser, de svälter, de får sina långa flätor klippta, och sina högklackade skor hemskickade. Det är läsning som berör starkt, men en sträckläser. Detta är inte en krigsskildring som är männens och de segrande hjältarnas. Detta handlar om själva kriget på gräsrotsnivå och krigets vardag. Svetlana Aleksijevitj skildrar smutsen, vätan, blodet, skriken, grymheten, omänskligheten och dödandet och hon kritiseras bl. a. för att vara alltför naturalistisk. Efter krigets slut kom kvinnorna hem till en verklighet där ingen tackade dem för deras insatser. Man utgick ifrån att de tjänstgjort i soldatbordeller.  Det man ville höra talas om var segern och hjältarna. Men dessa kvinnor förtjänar att bli framlyfta och lyssnade på. Många tackar också för att någon vill lyssna på dem. Författaren imponeras av deras uppriktighet. De berättar om allt. Men - på en enda punkt är de återhållsamma. Och det är när det gäller kärleken. Den vill de till stora delar behålla för sig själva. Kriget har inget kvinnligt ansikte är överväldigande läsning. Allt detta lidande, all denna tapperhet, all brutalitet och omänsklighet. Och ändå glimtar det till av kärlek och djup mänsklighet i de mest oväntade situationer. LÄS!

"För hennes mångstämmiga verk, ett monument över lidande och mod i vår tid". - See more at: http://www.gp.se/kulturnoje/1.2857835-svetlana-aleksijevitj-tilldelas-nobelpriset-i-litteratur#sthash.xz09ptwh.dpuf

Motiveringen lyder: "För hennes mångstämmiga verk, ett monument över lidande och mod i vår tid". - See more at: http://www.gp.se/kulturnoje/1.2857835-svetlana-aleksijevitj-tilldelas-nobelpriset-i-litteratur#sthash.1GJiSJmW.dpuf

Motiveringen lyder: "För hennes mångstämmiga verk, ett monument över lidande och mod i vår tid". - See more at: http://www.gp.se/kulturnoje/1.2857835-svetlana-aleksijevitj-tilldelas-nobelpriset-i-litteratur#sthash.1GJiSJmW.dpuf

Motiveringen lyder: "För hennes mångstämmiga verk, ett monument över lidande och mod i vår tid". - See more at: http://www.gp.se/kulturnoje/1.2857835-svetlana-aleksijevitj-tilldelas-nobelpriset-i-litteratur#sthash.FT6awi5t.dpuf

Motiveringen lyder: "För hennes mångstämmiga verk, ett monument över lidande och mod i vår tid". - See more at: http://www.gp.se/kulturnoje/1.2857835-svetlana-aleksijevitj-tilldelas-nobelpriset-i-litteratur#sthash.FT6awi5t.dpuf

Ny radioföljetong tisdag 9 december

Nästa radioföljetong: De sista vittnena: solo för barnröst av årets Nobelpristagare i litteratur Svetlana Aleksijevitj.
Uppläsare: Evabritt Strandberg
Börjar tisdagen den 9 december
De sista vittnena ingår i serien Utopins röster

Övriga titlar i serien:
Bön för Tjernobyl: en framtidskrönika. Översättning: Hans Björkegren. Ordfront 1997
Kriget har inget kvinnligt ansikte: en utopis röster i översättning av Kajsa Öberg Lindsten. Ersatz 2012
Tiden second hand: slutet för den röda människan. Översättning Kajsa Öberg Lindsten. Ersatz 2013
Zinkpojkar. Översättning: Hans Björkegren. Ersatz 2014.

Årets vintervärdar 2015/16

Bilden lånad från P1:s hemsida

Sveriges radios åtta vintervärdar 2015/16 har just presenterats i Sveriges radio P1. Ett bra urval tycker jag. Ska bli intressant.

25 december  inleder konstnären Lars Lerin
26 december  Therese Cristiansson, SR:s utrikeskorrespondent i Turkiet
27 december  Kjell Enhager, sysslar med motivation och mental träning
28 december  professorn i mijövetenskap Johan Rockström
29 december  Hans Rosling, populär professor i internationell hälsa
30 december  Alice Teodorescu, politisk redaktör
31 december  Olof Wretling, skådespelare
  1 januari      avslutar Sanna Lundell

Bok och film

Den danske författaren Jörgen- Frantz Jacobsen föddes 1900 som son till en köpman på Färöarna. Han dog i tuberkulos endast 37 år gammal. Vid hans död fanns manuskriptet till romanen Barbara i hans kvarlåtenskap. Den tilldrar sig på Färöarna och har sin grund i en färöisk sägen som bygger på verkliga händelser. Jacobsen använder också sina egna upplevelser i berättelsen, som tilldrar sig när kung Fredrik var kung över Danmark och Norge. Den vackra unga Barbara är en riktig manslukerska. Hon har varit gift med två präster och förlovad med en tredje. Alla män blir som förhäxade av henne. Hon är levnadsglad och mycket flyktig till sitt väsen. Till Vaagø kommer nu den unge prästen herr Poul Aggersøe. Han förstår inte språket riktigt eller de färöiska sederna och är ganska förvirrad. När han träffar Barbara reagerar han precis som alla andra män. Och Barbara ser i honom en ny erövring. Herr Pouls kärlek djupnar, vilket är mera än man kan säga om
Barbaras. Det kommer snart en allvarlig rival till herr Poul, som vid det laget hunnit gifta sig med Barbara, trots alla varningar. Andreas Heyde är en riktig lätting som levt livets glada dagar i Köpenhamn och i Barbaras ögon ter han sig mycket lockande. Nu bär det sig inte bättre än att det denna gången är Barbara som blir sviken. Jacobsen berättar livfullt och bildrikt och med en myckenhet humor. Färöiskt liv, den speciella naturen och det mäktiga havet är viktiga teman i romanen. Barbara filmatiserades 1997 av Nils Malmros. Filmen följer boken väldigt väl även om respektive slut skiljer sig. Barbara är mycket vackert filmad; karaktärerna är kongenialt rollbesatta; färgskalan är oerhört vacker. Trä, sten, gräs, vatten och dimma kännetecknar bilden av Färöarna. Vätan är genomgående och månen syns mera än solen. Havet bestämmer människors göranden och låtanden. Filmen är nära nog två och en halv timmar lång, men den tiden går alltför fort. En bär med sig de vackra landskapsbilderna på näthinnan och den fina musiken ringer i öronen. Den danska läsecirkeln i Föreningen Nordens regi har högläst delar av boken och fyllt ut med hemläxor. Vi har diskuterat och jämfört ord vilket är något som roar alla 17 deltagarna.

Marcelle

Det talas mycket om böcker och författare i Simone de Beauvoirs utmärkta Novellix - novell Marcelle. Den ingår i novellsamlingen Quand Prime le Spirituel som skrevs 1937 men inte kom ut förrän 1979. Och nu föreligger novellen Marcelle för första gången på svenska i översättning av Magdalena Sørensen. Marcelle är ett känsligt barn. Hon läser mycket och är övertygad om att hon en dag ska stå vid sidan och ge kraft åt ett litterärt geni, företrädesvis en poet. Medan hon väntar ägnar hon sig åt att sprida kultur åt arbetarbarn tillsammans med två unga män. Det blir så att hon ägnar sig åt det praktiska medan de två männen sysslar med de storslagna teorierna. Marcelle väntar på den stora kärleken och klagar för en väninna att hon hon skulle vilja ha jättar men det finns bara män. En av dessa män, Desroches, förlovar hon sig med. Han är ordentlig och trevlig på alla sätt, men han saknar passion, vilket däremot den unge vackre poeten Denis Charval har. Marcelle bestämmer sig snabbt. Hon avvecklar Desroches och gifter sig med Charval. Hon har funnit sin uppgift och nu börjar hennes offergärning på allvar. Hon ska bli Charvals musa och stå vid hans sida när ingen annan gör det. Naturligtvis tänker hon också dela hans framgångar. Hon tror blint på honom. Nu är Marcelle verkligen på det sluttande planet. de Beauvoir skildrar skickligt och milt ironiskt Marcelles utveckling och smärtsamma uppvaknande. Mer än en gång tänker jag på Sartre. Efter att ha läst Marcelle får jag lust att läsa något mer skönlitterärt av de Beauvoir. 
Därmed prickar jag av nr 27. Läs en novell där böcker spelar en stor roll i Ugglan & Bokens utmaning Läs en novell

Tematrio - Kanada

 LYRANS TEMATRIO: "Google Doodlen av Anne på Grönkulla för att fira författaren Lucy Maud Montgomerys 141 födelsedag får inspirera till dagens tema som därmed blir Kanada! Det är ett ganska svårt tema så därför begränsar jag er inte mer. Berätta om tre saker från Kanda som du tycker om!"

1. Margaret Laurence, kanadensisk författare, som är mest känd för  Marmorängeln, en fantastisk roman om Hagar Currie Shipley, en kvinna i 90 - årsåldern som protesterar vilt emot att bli placerad på hemmet. Hon ser tillbaka på sitt liv. Det har inte varit lätt, vilket ofta beror helt och hållet på henne själv. Det där med relationer var inte hennes starka sida. Jag tyckte mycket om romanen och även om filmen med Ellen Burstyn i huvudrollen. Atwood och Munro har säkert inget emot att släppa fram en utmärkt men mindre känd författare.
2. Elinor Glyn växte upp i Ontario, Kanada, där hennes mormor lärde henne hur man för sig i societeten. Hon blev sedan författare som skrev vågade romaner som blev bestsellers. Elinor Glyn var väldigt vacker och känd för sin fina klädsmak. Hennes syster ägde modehuset Lucile i London. På loppis hittade jag En världsdam, som handlar om ett konvenansäktenskap.
 3. Här tänkte jag att det kunde vara på sin plats att fuska lite och få med två kanadensiska män, som båda är stora favoriter. Giles Blunt, född och uppvuxen i Ontario, Kanada, författare som skrivit sex spänningsromaner med

Lånad bild

den sympatiske kriminalpolisen John Cardinal som protagonist. Det är mycket kyla och vildmark i Blunts romaner. En annan kanadensisk man som jag aldrig tröttnar på är sångaren, låtskrivaren, poeten och författaren Leonard Cohen. För några år sedan hade jag det stora nöjet att lyssna på honom i en magisk live - konsert. Det blev ett minne för livet. Förlåt, Jack London att du inte fick vara med.

Julkalenderbloggstafett 2015, schemat

29/11 klockan 7 hos Sofies bokblogg och klockan 17 hos Cecilia, Book Obsession 
30/11 Ljusletaren
1/12 Hanneles bibliotek
2. Andrea, Up in My Tree
3. Malin, Mitt bokliga liv
4. Anna, Sagan om sagorna
5. Metta, Kulturloggen
6. klockan 7 hos Veroniqa, Bokdivisionen och klockan 17 hos Breakfast book clu
7. Hanna, Den läsande kaninen
8. Elvira, The World I Live In 
9. Gabriella
10. Mias bokhörna
11. Ulrica, Västmanländskans bokblogg
12. Rebecca, bokintresse
13. klockan 7 hos Elin, bokslukaren och klockan 17 hos Sara, Read and Repeat
14. Anna, Stories From the City
15. Lisa, Pantalaimone
16. Sincerely Johanna
17. Jamie, En blogg för bokugglor
18. Fiktiviteter
19. Mrs E, What you readin?
20. klockan 7 hos Agnes bokblogg och klockan 17 hos Lyrans noblesser
21. Joelinda, Boktanken
22. C.R.M. Nilsson
23. klockan 7 hos Hannah, Draw, read and take photo och klockan 17 hos Evy, A Room of My Own
24. Enkät på Sofies bokblogg

En smakebit på søndag

Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten utmanar oss varje söndag att dela med oss av det vi just läser. En enda regel gäller: No spoilers!
Fler smakebitar HÄR

"Mötet med herr Jo blev avgörande för var och en av dem. Ända från de första dagarna, så snart det blev uppenbart att han regelbundet skulle komma tillbaka till bungalowen, lät modern honom förstå att hon väntade på hans äktenskapsanbud. Herr Jo avböjde inte moderns enträgna invit. Han höll henne i ovisshet genom löften och i synnerhet genom diverse gåvor till Suzanne, allt medan han försökte dra fördel av denna frist, tack vare den gynnsamma roll som han sålunda trodde sig spela i deras ögon. Det första viktiga föremålet han gav henne, en månad efter deras möte, var en grammofon. Han skänkte den skenbart med lätthet, som en cigarett, men han försummade inte att tilltvinga sig något  ynnestbevis från Suzanne. Det var när han blev säker på att Suzanne aldrig skulle intressera sig enbart för hans person som han försökte begagna sig av sin förmögenhet och de möjligheter den gav honom, där den främsta av dessa möjligheter för honom uppenbarligen var att i deras fängelsevärld öppna den ljudande, befriande bräsch som en ny grammofon utgjorde. Den dagen gav herr Jo upp allt hopp om att bli älskad av Suzanne. Och, förutom det val han gjorde senare, beträffande diamanten, blev detta den enda stråle av klarsynthet som korsade hans bleka ansikte under den tid då han kände henne."

från sidan 61 i En fördämning mot Stilla havet av Marguerite Duras. Modernisata 2014

30. Läs en novell av en japansk författare

Nu är det dags att pricka av nr 30. Läs en bok av en japansk författare i Ugglan & Bokens novellutmaning. Jag har inte läst några noveller av Haruki Murakami tidigare. Annars var det ju som novellist han debuterade. Jag kanske skulle ha valt Mannen som gick upp i rök och andra berättelser i stället. Efter att ha läst flera noveller i Män utan kvinnor är jag faktiskt ganska tveksam. Flera av novellerna känns gubbiga och jag blir illa berörd. Men Yesterday handlar om vänskapen mellan två ung pojkar. Den ene läser vid universitetet och den andre håller på med förberedande kurser utan att komma någon vart. Pojkarna diskuterar allt mellan himmel och jord. Tanimura, berättaren, beundrar Kitarus översättning av Yesterday. När Kitaru presenterar sin flickvän för Tanimura blir han överraskad av flickans kraftfulla och friska personlighet. Ännu mer överraskad blir han när Kitaru ber honom överta Erika en tid. Som ett kulturellt utbyte, säger han. Tanimura och Erika träffas och de har också mycket att tala om. Under tiden passar Kitaru på att försvinna ut i kulissen. Många år senare träffar Tanimura Erika igen. Hon är fortfarande ogift. Ibland får hon kortfattade meddelanden ifrån Kitaru som utvandrat till Kanada. Tanimura är förbryllad. Den här novellen handlar om vänskap, ensamhet, minnen och drömmar. Jag gillar också att den novellen känns japansk.

Längtan och drömmar

Kerstin Norborg har skrivit en vacker, vemodig och återhållsam roman om den kände konstnären Carl Fredrik Hills mindre kända syster Marie - Louise, eller Maja som hon kallades. Det fanns tre systrar till i professorsfamiljen på Skomakaregatan i Lund. Maja och Carl stod varandra mycket nära och företog ofta långa promenader i omgivningarna utrustade med staffli och penslar. Botaniska trädgården i Lund var också en älskad plats, en tillflykt från det instängda hemmet. Båda älskar träd. Maja hade också velat måla, men det är Carl Fredrik som får utbilda sig i Stockholm och Paris. Maja får däremot hämta hem den  sjuke brodern efter sammanbrottet och sjukhusvistelsen i Frankrike. Mötet med broderns vän Wilhelm von Gegerfelt sätter outplånliga spår i Marie - Louises själ och sinne. Tillsammans med honom känner hon frihet och gemenskap. Han är emellertid gift och när en man i Lund, Peter Klason, friar tackar Maja ja. Makarna får fyra barn och ett bra liv. Men Majas innersta längtan och hemliga drömmar går åt annat håll.  Kerstin Norborgs roman handlar om ett liv som inte riktigt blev av skriven på ett vackert, lyriskt språk och mycken inkänning.

Kvinnoalfabetet bokstaven O

enligt O : Kvinnoalfabetet bokstaven O

Vilken litterär kvinna med för- eller efternamn på O är betydelsefull för dig?
Hagar Olsson, 1893 - 1978, finländsk författare, vass litteraturkritiker, nyskapande dramatiker samt översättare. Hon var god vän med Edith Södergran och stod Fogelstadsgruppen nära. Hennes namn dyker ofta upp i litterära sammanhang. Man får bilden av en modern, orädd kvinna som gillade att debattera. Hon påminner mig om vår svenska litteraturkritiker, Klara Johansson. Samma intellektuella skärpa och klara förstånd.

Det finns ju annan kultur än böcker. Vilka kvinna med för- eller efternamn på O vill du lyfta fram som är kulturell, men inte just författare?
Anne Sofie von Otter, opera- och konsertsångerska, som med sin underbara mezzosopran kan få skinnet att knottra sig på en även om en sitter på sämsta plats bakom orkestern i Berwaldhallen och lyssnar till Koppången under en julkonsert för några år sedan. 

Vilket kulturellt verk på O som gjorts av en kvinna och/eller handlar om en kvinna tycker du mycket om? Det kan vara en bok, en film, en sång, en dikt, en tavla, en pjäs, en musikal eller något annat. Kravet är att det är en kvinna som står i centrum.
Det var många krav på en gång! Jag skulle jag vilja svara Scarlet O´Hara. Hon är ett kulturellt verk som står i centrum (tidernas eufemism!). Jag gillar henne och hon är skapad av en kvinna. Men om jag lägger till boken som innehåller tretton berättelser (och filmen) om Olive Ketteridge av Elizabeth Strout så kanske jag får ett halvt rätt i alla fall. Frances McDormand gör all rättvisa åt den kantiga Olive Ketteridge i filmen. Hon är tvär och besvärlig, men jag gillar henne.

Vilken kulturell kvinna med för- eller efternamn på O har du ännu inte utforskat?
Här ligger Nene Ormes nära till hands eftersom jag lyssnade på henne när hon talade sig varm för steampunk för ett par dagar sedan. Hon arbetar i Science Fiction Bokhandeln i Malmö och har skrivit ett par egna böcker som hon benämner som urban fantasy. De tilldrar sig i Malmö. Udda verklighet kom 2010 och Särskild 2012. Hon säger sig ha världens bästa jobb på världens bästa arbetsplats.

Steampunk, vad är det?

 Steampunk, vad är det? Ja, det kan man fråga sig. För att få svar på det åkte

jag till Kulturkvarteret i Kristianstad för att lyssna till kapten Karin Waller och förstestyrman Nene Ormes från Science Fiction Bokhandeln i Malmö. De berättade om steampunkens utveckling alltifrån författare som H G Wells och Jules Verne och fram till nutid med otaliga förgreningar. På den fina broschyren som de delade ut finns en ganska lång definition av steampunk samt en innehållsrik litteraturlista. Själva historiken berättade de om. Om man börjar med definitionen i kraftigt förkortad version så står det på baksidan av broschyren: "Steampunk är den viktorianska tid som aldrig hände, det sena 1800-tal som kunde ha blivit... Steam kommer av att vi rör oss i ångans tidevarv ; i de här alternativa världarna kan det mesta styras av ångkraft. .. Annan viktig rekvisita är kugghjul, mässingbeslag, goggles, luftskepp, korsetter och höga hattar. "Punk"- delen av begreppet består i att man tar det befintliga eller historiskt korrekta och vrider till det. Ibland ingår övernaturliga element. Ibland kommer det märkliga från vetenskap som har fått ta ut svängarna ordentligt..."
Den vanligaste miljön är London - eller åtminstone brittiska imperiet - på drottning Viktorias tid. Men historier med inslag av steampunk kan man hitta lite varstans i världen och under skilda tider. Estetiken är viktig. Bland de utställda böckerna fanns en bok om hur man tillverkar smycken och andra småsaker som steampunkaren kan behöva. Gamla kläder kan man köpa på nätet och nya kläder kan man fixa till. Båda föredragshållarna skriver själva. Karin Waller under pseudonymen Harriet Dumont, och Nene Ormes under eget namn. Steampunklitteraturen översätts ofta inte till svenska. Inte heller är det så vanligt att böckerna kommer ut i pocket. De främmande termerna var många, boktitlar och författarnamn yrde i luften och bilderna på filmduken växlade snabbt. Men jag vill ändå tro att ett och annat fastnade. Kul var det hur som helst. En skulle kanske kunna försöka med Erin Morgenstern, Nattens cirkus? Den är vacker och stillsam och har drag av steampunk.
Föredraget finns HÄR

Tematrio: Anna Karin Elisabeth

Lyrans TEMATRIO: Jag har nyss haft namnsdag och snart har jag det igen. Temat denna vecka blir därför egocentriskt och baseras på mina namn Anna, Karin och Elisabeth. Berätta om tre böcker/texter vars huvudpersoner eller författare heter Anna, Karin eller Elisabeth!

1. Anna Maria Lenngren, Satir och idyll.
En författare att lyfta fram ständigt och jämt och som hela tiden borde finnas tillgänglig i bokhandeln åtminstone i pocket.

Bevars, vilket fläng både ute och innan ...
    hos prästens vad stoj och vad stök!
Ett bud hade kommit, att nådig grevinnan
    tänkt göra ett middagsbesök. 
Pastorskan höll råd med sin dotter Lovisa
om ordning på dukning och fat
hon ville sitt kokvett vördsamlingen visa
Med ståtlig välfägnad och mat.
Nu dammades salen och gamla porträtter
stamfädren förnämst däribland:
matronor med nattyg och snörda korsetter,
och präster med biblar i hand 
Pastorskan påklädde sin långkoft av siden,
herr pastorn sin bästa peruk.
Lovisa sin dräkt, som den framfarna tiden
var årshelg kom endast i bruk.

Del av dikten Grevinnans besök
  

2. Karin Månsdotter, en av Erik XIV:s frillor. Under ett år var hon drottning i Sverige. Paret fick fyra barn. I folkvisan sätts hon i spiketunnan och därefter kommer två vita duvor från himlen och hämtar hennes själ och sedan är de tre.

Och liten Karin tjänte
på unga kungens gård.
Hon lyste som en stjärna
bland alla stjärnor små.

Hon lyste som en stjärna
allt bland de tärnor små.
Och unga kungen talte
till liten Karin så: 
 
"Och hör du, liten Karin!  
Säg, vill du bliva min?  
Grå hästen och gullsadelen,
 dem vill jag giva dig." 

"Grå hästen och gullsadelen  
jag passar inte på.
Giv dem din unga drottning,
låt mig med äran gå!" 
...
Del av folkvisan om Liten Karin

3. Elizabeth Bishop, amerikansk poet och författare från Massachussetts.
Minnet av livet: dikter i urval har just kommit ut på ellerströms förlag.
Hon är en av Colm Toibíns influenser och han har skrivit boken On Elizabeth Bishop som också är alldeles ny.

At six o'clock we were waiting for coffee,
waiting for coffee and the charitable crumb
that was going to be served from a certain balcony
--like kings of old, or like a miracle.
It was still dark. One foot of the sun
steadied itself on a long ripple in the river.

The first ferry of the day had just crossed the river.
It was so cold we hoped that the coffee
would be very hot, seeing that the sun
was not going to warm us; and that the crumb
would be a loaf each, buttered, by a miracle.
At seven a man stepped out on the balcony.

He stood for a minute alone on the balcony
looking over our heads toward the river.
A servant handed him the makings of a miracle,
consisting of one lone cup of coffee
and one roll, which he proceeded to crumb,
his head, so to speak, in the clouds--along with the sun. 

Del av dikten A Miracle for Breakfast

Grattis Jessica Schiefauer!

När hundarna kommer av Jessica Shiefauer är en ungdomsbok som skulle lämpa sig i olika diskussionsgrupper och vid föräldramöten. Och det är i högsta grad en bok för vuxna också. Precis som Vi måste tala om Kevin av Lionel Shriver. Det är så hemskt det tragiska som händer av inga egentliga skäl alls. Eller kanske beroende på att någon avviker i någon liten mån. Eller kanske bara råkar vara på fel plats vid fel tillfälle. Maktspråket är till vissa delar subtilt, men makten utövas med fullständig självklarhet. Den första kärleken mellan Isak och Ester skildras ömsint. Även den innehåller en del våld. Isaks lillebror, Anton, däremot upplever en helt annan relation. Han träffar en annan ung man med lysande ögon och bullterrier, men inget namn. Denne namnlöse lockar Isak i en blandning av skräck och fascination. Han har en blixt tatuerad på handen. Det talas om torshammare och ritas hakkors på läroböcker. Den namnlöse representerar spänningen och det farliga i en värld som Isak aldrig mött tidigare. Han känner suget från de mörka djupen. Att det sedan går så långt som det gör har Anton ingen förklaring på.  Men så småningom tar han sitt ansvar och inser också vad den namnlöse "kamraten" går för. Vuxenblivandet blir dyrköpt för både för Anton, Isak och Ester. Allra kostsammast blir det naturligtvis för den som inte fick chansen att bli vuxen. Tre familjer skakas i sina grundvalar av händelserna i När hundarna kommer. Hundarna symboliserar en värld som blivit hotfull; en värld i vilken en behöver kunna försvara sig. 2011 fick författaren Augustpriset för Pojkarna. Och nu var det alltså dags igen! Så välförtjänt!

Ordens makt och berättelsens kraft

KULTURREPORTAGET i P1 idag berättade om Nässjö litteraturfestival 23 - 24 oktober; något som gått mig totalt förbi. Men det var väldigt intressant att ta del av det här reportaget som jag hamnade i bara för att jag alltid lyssnar på P1 när jag måste uppehålla mig i köket. Jag fick bland annat tips om en ny bok av Ola Larsmo som behandlar svenska utvandrare i USA som råkar riktigt illa ut och hamnar i total misär i Swede Hollow. Athena Farrokhzad läste dikter liksom Jenny Wrangborg och reportern Mia Gerdin intervjuade flera deltagare, bl. a. Lotta Lundberg, Kristina Sandberg och Niklas Törnblom. Alla program är gratis. Det här är något att bevaka nästa år. Väldigt ambitiöst av Nässjö!

En smakebit på søndag

Marie på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten inbjuder varje söndag till läsutmaningen En smakebit på söndag. En delar helt enkelt med sig av det en just läser. Men - No spoilers! Fler smakebitar HÄR.

"Han hade mött henne på Gare du Nord. Vidden under glasvalven, rök - och blomlukten som slog emot henne så fort hon steg av tåget, alla ljuden. Och vilan, den otroliga vilan i att få vilan i att få svepas in i ett språk som inte var hennes. Han hade stått där i vimlet, han var lång och ljus och liksom lysande, hon hade hajat till inför det, hajat till inför något förbehållslöst i hans person, i att han stod där rakt upp och ner utan att vare sig förgylla eller förminska sig själv. Är det där allt ni har med er? Och hon hade gripits av en nästan oemotståndlig lust att svara "ja", att låta korgen och den lilla kappsäcken som han nu tog ur hennes hand vara det enda, att låtsas som om de två stora koffertar som modern och Hedda hjälpt henne att packa och sedan polletterat på Lunds central inte fanns..."

från sidan 12 i Marie - Louise av Kerstin Norborg . Norstedts 2015
Marie - Louise är syster till konstnären Carl Fredrik Hill.

Julkalenderbloggstafett 2015

Sofie på Sofies bokblogg skriver så här: "Hörni! Jag är supertaggad på julkalenderbloggstafett i år igen! Är det någon av er som är det? Jag har två år i rad anordnat en bloggstafett i december, där olika bloggare får varsin dag att blogga om något specifikt, och så hjälps vi åt att göra en julkalender. "
Gör som jag anmäl dig HÄR!

En lyckad debut

"In 2014, The Miniaturist was voted by Waterstones booksellers as their Book of the Year 2014. I was the National Book Awards New Writer of the Year 2014, and their Overall Book of the Year 2014, and the novel was called the Observer's book of the year in their Best of Fiction." And so on. Så skriver författaren Jessie Burton på sin HEMSIDA om debutboken Miniatyrmakaren. Romanen tilldrar sig i Amsterdam 1686. Amsterdam är en relativt liten stad med mycken sjöfart på kolonierna. Alla håller reda på alla. Hyckleriet är utbrett och girigheten lyser alltid igenom även hos prästerskapet. Unga Petronella Oortman har gjort ett förmånligt gifte - ivrigt påhejad av sin mor -  med den charmerande Johannes Brandt, rik och framgångsrik köpman. Men han bär på en mörk hemlighet, som då den uppdagas drabbar alla hårt. Johannes Brandts stränga syster Marin är van att styra och ställa i broderns hus. Hon är lika förtegen hon och Nella får ett styvt arbete med att bildligt talat vädra och släppa in ljus. Hon får ett brutalt uppvaknande och tvingas växa i sin situation. En hemlighetsfull miniatyrmakare, som tycks känna till vad som hänt och händer i familjen, förbryllar och gäckar Nella. Hon har fått ett miniatyrhus i bröllopsgåva av sin make samt pengar till inredning. Dockhuset är en kopia av familjen Brandts hus. Miniatyrmakaren är författarens debutroman. Den innehåller spänning, romantik (med förhinder), tidsanda och lokalfärg. Författaren har omtänksamt försett oss med en ordlista, en lönejämförelse och lista över hushållskostnader. Jag tyckte om Miniatyrmakaren, men kände ibland att författaren lämnade mig i sticket. Det gick för fort och vissa bitar saknas. Men det ska bli intressant att läsa Jessie Burtons nästa bok Belonging. 
Modernista förlag. I översättning av Leif Janzon & Charlotte Hjukström

Kaosutmaning 2015

Kvinnoalfabetet bokstaven N

 
Så här säger enligt O:

"Idag är det internationella mansdagen och dessutom internationella toalettdagan. Jag fortsätter dock att uppmärksamma kulturella kvinnor. Ny vecka, ny bokstav. Bokstaven är N och frågorna är följande":

Vilken kulturell kvinna på N har följt dig länge?
Hedvig Charlotta Nordenflycht , herdinnan i Norden, Sveriges första feminist. Hon var en av 1700 - talets främsta författare och när maken dog kunde hon försörja sig på sitt skrivande. HCN:s mest kända dikt är kanske Över en hyacint. Hennes stora kärlek var Johan Fischerström som stod Gustav III nära. Efter HCN:s död gav Fischerström ut hennes Utvalda arbeten.

Vilken kvinna med för- eller efternamn på N, som är en stor favorit, men får på tok för lite uppmärksamhet?
Nuala O'Faolain, irländsk journalist och författare, som bl. a. skrev två självbiografiska böcker Är du nå´n? och Nästan framme samt romanen Drömmen om dig innan hon dog i cancer 2008. Hon väckte stort uppseende genom att låta sig intervjuas i radio om sin diagnos och sitt beslut att avböja behandling

Det finns ju annan kultur än böcker. Vilka kvinna med för- eller efternamn på N vill du lyfta fram som är kulturell, men inte just författare?
Då väljer jag två, nämligen Ada Nilsson och Nanna Svartz som tillsammans räddade livet på Alexandra Kollontaj när hon fick en hjärnblödning. Ada Nilsson var läkare och förgrundsgestalt i kvinnorörelsen. Hon höll också en litterär salong som bl. a. besöktes av Karin Boye. Nanna Schwartz var också läkare. Föräldrarna fick flytta från Västerås till Stockholm för att dottern skulle få ta studenten.

Vilken kulturell kvinna med för- eller efternamn på N har du ännu inte utforskat?
Den judiska författaren Nelly Sachs fick  Nobelpriset i litteratur 1966 med motiveringen "för hennes framstående lyriska och dramatiska diktning, som med gripande styrka tolkar Israels öde." Selma Lagerlöf hjälpte henne till Sverige och såg till att hon fick en skrivmaskin. I Tyskland hade hon fått sina tidiga verk brända. Nelly Sachs är en av de tre begåvade, kreativa och inspärrade kvinnorna i Karin Johannissons nya bok Den sårade divan. Jag har läst en och annan dikt, men Nelly Sachs förtjänar mer uppmärksamhet än så

Glimrande!

2012 fick Göran Rosenberg Augustpriset i skönlitterära klassen för Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz. Då var även Sång till den storm som ska komma av Peter Fröberg Idling nominerad. Jag tycker ofta synd om augustprisjuryn. Att behöva välja bort en så otroligt bra bok som Fröberg Idlings kan inte ha varit lätt. Man skulle kunna kalla det en politisk thriller. En fantasi är undertiteln. Sång till den storm som ska komma är också ett strålande exempel på hur skönlitteraturen kan gestalta och sprida kunskap om historiska skeenden. Politik  är snårigt, men serverat på ett sådan sätt som i Sång till den storm som ska komma kan även den den mest indifferente bli intresserad. Romanen är indelad i tre avdelningar; Sar, Sary och Somaly - efter de tre huvudpersonerna. Året är 1955 på sensommaren. Kambodja har just blivit självständigt och det ska hållas demokratiska val. Sar (sedermera Pol Pot) representerar oppositionen, Sary prins Sihanouk och den sittande kungamakten och Somaly är den vackra kvinnan som båda är intresserade av. Prins Sihanouk avskyr amerikaner och kommunister. Sar och Sary är utbildade i Paris medan Somaly, visserligen både prinsessa och skönhetsdrottning, inte hade råd att fortsätta sina studier. Alla bedriver dubbelspel i mer eller mindre omfattning. Fransmännens inflytande har varit och är på gott och ont. Vietnameser och kineser har också intressen i landet. Analfabetismen är stor och mycket skiljer stads- och landsbefolkning. Stormen som ska komma är de röda khmerernas folkmord tjugo år senare. En liten fingervisning är Sars utbrott mot Somaly i slutet av boken.
Jag tycker mycket om Fröberg Idlings språk och har strukit under mängder av underbara formuleringar. Miljön beskrivs på ett fantastiskt sätt; liljor, lotus, regn, fuktig hetta, småödlor i taket, kackerlackor, cykeldroskor, oxkärror, risfält, den brännande bländande solen som sitter på himlen, dofter, färger och ljud. Tiden och levnadssättet påminner om engelsmännens koloniala liv i Indien. Jag tänker att Sång till den storm som ska komma hade blivit en lysande film. Under läsningen associerar jag till Människans lott av André Malraux och Vilda svanar: tre döttrar av Kina av Jung Chang. Samma förbenade, enögda trosvisshet som bokstavligen och bildligen maler ner människor i massor. 
En fantastisk debut, helt enkelt!

Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz av Göran Rosenberg, Albert Bonniers Förlag. - See more at: http://www.augustpriset.se/nyheter/2012-ars-augustpristagare-utsedda#sthash.1lmap0LW.dpuf

Tematrio - Verklighetsflykt

LYRAN anbefaller idag lite välbehövlig verklighetsflykt. Jag lånar hennes underbara (lånade) bild och gör som damen - går in i garderoben tillsammans med
1. Röden, Nöken, Farbrornallen, Stenkulan, den deprimerade Bisamråttan  och alla de andra i Barnhans land som ligger på andra sidan syrenhäcken. Bisamråttan känner sig så ensam men kan inte flytta ihop med Stenkulan för hon är för kall. Röden undervisar sina motsträviga elever i Kartongskolan och för djupsinniga diskussioner med Farbrornallen. Vems lilla mössa flyger av Barbro Lindgren.
2. Sagan om prinsessan Kaguya. En film av Isao Takanata efter en av Japans mest populära folksagor. En skogshuggare hittar en dag en liten flicka i en bambustam. Han tar hem henne och hon växer upp till en vacker ung flicka som även tilldrar sig kejsarens uppmärksamhet. Men, flickan bär på en hemlighet...
3. Fågeln som vrider upp världen av Haruki Murakami. Författaren skapar världar i världen där en kan försvinna. Ja, en har inget val. Toru Okada har blivit av med både katt och fru. Han får anonyma sexsamtal och det visar sig att han har en märklig men glad grannflicka. Hela hans välordnade tillvaro slås i spillor. Allt är kaos och Toru Okada slår läger i en uttorkad brunn

En smakebit på søndag

 " På trappan till sin nyblivne makes hus lyfter och släpper Nella Oortman

portklappens delfin, skyggar inför bultandet från den. Ingen öppnar, fastän hon är väntad. Klockslaget är det avtalade, korrespondensen har utväxlats; hennes mors brevpapper så tunna, så tunna jämfört med Brandts dyrbara veläng. Nej, tänker hon, det här var inte det bästa av välkomnanden, särskilt med tanke på den korta vigselakten månaden innan - inga girlandger, ingen trolovningsbägare, ingen äkta säng. Nella ställer ned sin lilla väska samt fågelburen på översta trappsteget. Hon vet, att hon måste försköna det här huset senare, låta det bli hennes hem när hon väl har hittat vägen upp, till ett rum, ett skrivbord..."

Petronella Oortmans dockskåp, Rijksmuseum

Från sidan 17 i Miniatyrmakaren av Jessie Burton. Vi är i Amsterdam på 1600 - talet. Brandt är den frånvarande nyblivne maken. I översättning av Leif Janzon & Charlotte Hjukström Modernista. Om jag förstår saken rätt finns en viss verklighetsbakgrund.
Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten utmanar oss varje söndag att dela med oss av det vi just läser. En enda regel: No spoilers!
Fler smakebitar HÄR 

Aspenströmpriset 2015

Bilden är lånad

Författaren, poeten och översättaren Marie Lundquist fick 2015 års Aspenströmpris
Prismotiveringen lyder: ”Marie Lundquists poesi och lyriska prosa gestaltar i drömartade scener, med språkets både precisa och mångfacetterade bilder, ett ständigt pågående existentiellt drama."
Så här står det på Aspenströmsällskapets hemsida:
Priset delas ut varje år på Werner Aspenströms födelsedag, den 13 november. Det instiftades 2005, på initiativ av Ann-Marie och Per Sennerfeldt, och består av en stickad ”röd molntröja” med blixtlås efter en modell som bars av Aspenström själv på 1950-talet...

Tröjan togs fram av Celia B. Dackenberg och finns beskriven i hennes bok Ylle och bläck: Essäer om poetkoftor och annat författarylle (2001). Den stickas av Gunbritt Bengtsson, Ängelsberg Foto: Olle Holm.

En bihustru är en hustru som ryms i en liten
och bastant väska. En bihustru kan matas med 
sprit, gärna matskedsvis. En furstlig man
kan ibland umgås med sin bihustru såsom med
en utvald. Efter en längre tids diet kommer
hon att föda honom en son. En knivkastare. 

Ett smakprov ur diktsamlingen Jag går runt och samlar in min trädgård för natten. Bonnier Alba 1992

1. Läs en novell av en fransk författare

Om man ska läsa en fransk novell passar det väl bra att läsa något av en av mästarna inom den  franska novellkonsten, nämligen Guy de Maupassant (1850 - 1893). Som ung läste jag mycket av honom och jag tror att Fettpärlan ingick som kurslitteratur vid något tillfälle. Nu har jag läst Novellix - novellen Pauls flicka. Och, ja, jag började läsa på tåget. Unge herr Paul är en vek och rik man, som  förälskat sig i en hjärtlös flicka av tvivelaktig härkomst. Madeleine är däremot inte så djupt engagerad. Hon beskrivs som dum , mager och ondsint och " han hade fallit i hennes armar som i en smutsig grop". Kvinnorna i Pauls flicka beskrivs generellt som ett elakt släkte, lika dumma som vulgära. Det är fest, det är månsken på floden, det är romantik i luften. Eller kanske snarare erotik. Paul är förtvivlad. De har gått på festen eftersom Madeleine ville det och nu har Madeleine övergivit honom för sina väninnor. De har haft ett gräl om hennes lesbiska vänner. Paul irrar nu omkring i skogen och söker efter henne. Och när han finner henne och uppdagar hur det förhåller sig vet hans förtvivlan inga gränser. Feststämningen och den vackra natten står i bjärt kontrast till Pauls själsliga kval. Maupassant beskriver den vulgära cancanfesten och människorna som deltar i den i naturalistiska termer. Han berättar mycket på dessa få sidor och skapar en stämning av backanal och vacker natt å ena sidan och skräck och förtvivlan som gränsar till vansinne å andra sidan.

Kvinnoalfabetet bokstaven M

enligt O:
Ny vecka, ny bokstav och faktiskt en ny fråga som inte dykt upp föregående veckor. Lite förnyelse behöver vi allt. Bokstaven är M och frågorna är följande:

Vilken kulturell kvinna på M har följt dig länge?
Merete Mazzarella, författare och professor i litteraturvetenskap, har jag följt väldigt länge. Jag har läst alla hennes böcker och många av hennes artiklar och recensioner. Hon har en avundsvärd förmåga  att hitta de rätta orden; hon har en drastisk humor och en hälsosam distans till sig själv. Och så är hon så otroligt kunnig.

Vilken kvinna med för- eller efternamn på M, som är en stor favorit, men får på tok för lite uppmärksamhet? 
Elsa Morante, (1912 - 1985) italiensk författare, som gjort sig mest känd med den moderna klassikern Historien, som utspelar sig 1941 - 47 i Rom. Huvudperson är en fattig, halvjudisk änka med två söner. Den ene blir under en tid fascist och den yngre är resultatet av en tysk soldats våldtäkt. Elsa Morante var gift med författaren Alberto Moravia.
"Historien", säger Elsa Morante är en skandal som har varat i 10 000 år".

Det finns ju annan kultur än böcker. Vilka kvinna med för- eller efternamn på M vill du lyfta fram som är kulturell, men inte just författare?
Martha Nussbaum, amerikansk filosof vars namn en ofta stöter på. Hon hävdar att varje människa (inbegripet kvinnor i tredje världen) har rätt till sitt eget livsprojekt. Martha Nussbaum arbetar internationellt med FN - projekt för att förbättra kvinnors och barns ställning i utvecklingsländerna. Läs mer HÄR

Vilken kulturell kvinna med för- eller efternamn på M har du ännu inte utforskat?
Melina Marchetta, lärare och författare från Sydney. Jag har inte läst varken Franscesca eller Jellicoe Road, men när jag läst andras bloggar har jag förstått att det är väldigt bra ungdomsböcker