onsdag 11 november 2015

Fantasyns grå eminens

Han sju ockulta thrillers  beundrades av författare som CS Lewis och RS Tolkien. Hans fängslande föreläsningar lockade åhörare som Dorothy Sayers, Dylan Thomas och Wystan Auden. Han saknade akademisk utbildning men var litterärt spränglärd och drevs av en omätlig kärlek till litteraturen. Hans stora lycka var när han blev anställd på Oxford University Press. Han hade bland annat ansvar för serierna World Classics och Oxford Standard Authors. På grund av personalbrist fick han också hoppa in som föreläsare i Oxford trots att han saknade den formella kompetensen. Ingen som hörde honom glömde det någonsin. Själv skrev han poesi av det mera oläsliga slaget. Däremot är lär hans romaner vara läsvärda än idag och bjuder på många träffsäkra iakttagelser. Hans närsynthet kan ha bidragit till att han tyckte sig leva i ett annat universum som styrdes av hemliga regler. Allt kunde när som helst förvandlas till något annat. Läs mer om Charles Williams (1886 - 1945) i dagens spännande understreckare Spränglärd mystiker föregrep fantasy skriven av Kristoffer Leandoer. Jag blev väldigt nyfiken på Charles Williams. I min kundvagn ligger nu The Place of the Lion, trots att den kan läsas på Project Gutenberg Australia!

tisdag 10 november 2015

Hjärtat sviker utan förvarning

"... När hon började gå ner i vikt hade hennes syster sagt: Mig gör det inget; ju mindre av henne, desto bättre, sa hon. Det var först när Morna fick hårväxt - fint dun i ansiktet, i svanken  - som Lola började klaga. Gränsen går vid hår, sa hon. Det här är ett flickrum, inte en hundgård..."
En förfärlig novell om anorexi - och syskonskap för den delen - i Hilary Mantels novellsamling Mordet på Margaret Thatcher. Den är grym liksom flera andra av novellerna i Mantels senaste bok. Jag är inte riktigt klar med den än. Man anar ugglor i familjen och jag tycker att föräldrarna kanske kunde agerat tidigare och mera kraftfullt. Jag hade velat ha novellen placerad i tid, men jag hittar inga tidsmarkörer. Nu prickar jag av nr 37 Läs en novell av en författare som du tidigare bara läst roman/er av i Läsutmaningen Läs en novell hos UGGLAN & BOKEN

måndag 9 november 2015

Livets längsta relation

LYRANS TEMATRIO - SYSKON
Berätta om tre böcker som handlar om syskon.

Jag har en syskontrio i alldeles färskt minne, nämligen
1. BLODSBUNDEN av Augustin Erba. Pojken som berättar är tio år när hans egyptiske, koleriske far dör. Mamma, som är prinsessa, sitter mestadels instängd med sin migrän. Förortsmiljön i Fisksätra är inte så rolig och vi ska inte tala om den plågsamma skolgången i Franska skolan. Och ändå präglas berättelsen av humor och värme. Pojkens kärlek till modern är orubblig.
2. STORE BROR av Lionel Shriver handlar om syskonen Pandora och Edison. De har inte setts på ett antal år, men nu ska Edison komma och hälsa på systern och hennes familj. Ingen är beredd på den koloss som stiger av planet. Edison, som är jazzmusiker, lever i sin egen skenvärld av fantastiska gig. När chocken lagt sig beslutar sig Pandora för att ta itu med Edisons problem. Det blir turbulens i familjen och Pandora får mycket bekymmer för sin bror, sin store storebror. Som vanligt ställer författaren ett antal frågor till läsaren och diskussionsämnena är många.
3. FLICKAN SOM VANDRADE I ÖKNEN av den libanesiska författaren Vénus Khoury - Ghata handlar om ett par flickor som är halvsyskon. Den äldre, Mathilde, tar hand om sin lillasyster, Zorah, som tackar med att stjäla Mathildes man när hon blivit ung kvinna. (Å andra sidan har Mathilde slagit ihjäl hennes ekorre en gång.) Nu bor de i var sitt hus och träffar inte varandra. Till byn kommer en kvinna som också beundrar Mathildes döde man, den store författaren. Hon glömmer sitt litterära uppsåt för en annan uppgift.

Obs! Titlarna är klickbara!

Förlåt, Dina och Dorinda! Glömde Det blåser på månen!

En smakebit på søndag

Marie på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten uppmanar oss varje söndag att dela med oss av det vi just läser. En enda regeln: No spoilers!

"Och sedan har jag sagt upp mig på jobbet också", sa hon (Pip, dottern) när de hade ätit middag och det inte fanns mycket vin kvar. "Bra gjort", sa modern. "Det lät inte som om det där jobbet låg i nivå med din begåvning."
"Mamma, jag har ingen begåvning. Min hjärna duger ingenting till. Jag har inga pengar. Och ingenstans att bo nu heller." - "Du kan alltid bo hos mig." - "Ska vi försöka vara realistiska." - "Du kan få tillbaka sovverandan om du vill. Du älskar ju sovverandan." Pip hällde upp den sista vinslatten. Moralisk risk tillät henne att helt enkelt ignorera vad modern sa när hon kände för det. "Så då har jag tänkt så här", sa hon. "Två alternativ. Ett: du hjälper mig att få tag på min andra förälder så att jag kan försöka pressa honom på lite pengar. Nummer två är att jag funderar på att åka till Sydamerika ett tag. Om du vill att jag ska bli kvar här, måste du hjälpa mig att få tag i den försvunne föräldern."

s. 80 i Renhet av Jonathan Franzen. 
Fler smakebitar HÄR

lördag 7 november 2015

Mera Augustin Erba

 
2002 kom boken Uppdrag: pappa där ett antal pappor berättar om sina erfarenheter av att ha barn. En pappa som går in för sitt faderskap på ett speciellt sätt är Augustin Erba. Han slåss för sin rätt att vara pappa: Kampen för lika villkor, Kampen mot kvinnorna, Kampen mot männen, Kampen mot systemet, Kampen mot mig själv och Kampen för livet. Augustin Erbas speciella uppväxt, förhållandet till den av migrän plågade modern och den våldsamme fadern som dden skildras i Blodsbunden, gör sig påmind hela tiden. 
I Uppdrag: familj heter, som kom ut 2004, har Augustin Erbas inlägg Att leka med små barn. Far och son upptäcker varandra. Augustin Erba är helt överväldigad av kärleken till barnet. Han minns sin egen barndom och är rädd att han ska tappa tålamodet med den lille Erik. Han är rädd att få hjärtinfarkt och lämna sonen faderlös. 
Kära mamma heter Augustin Erbas bidrag i boken Mor, mamma, morsan, 2012. Det är ett oändligt sorgset brev ställt till den mamma han inte kan låta bli att älska. Han uttrycker sin stora sorg över att hans barn inte träffat sin farmor mer än tre gånger i korta stunder trots att de bor nära varandra.

fredag 6 november 2015

En bok att tycka mycket om


Det blev som jag trodde. Jag tyckte mycket om Blodsbunden av Augustin Erba; en roman på självbiografisk grund. Det är en rörande skildring av en uppväxt i Fisksätra i en lika ovanlig som dysfunktionell familj. Modern är ättling i rakt nedstigande led till kejsaren Frans Josef av Österrike. Fadern är biokemist ifrån Egypten. Modern är katolik och fadern kopt. Ingen känner familjen eller vet något om deras bakgrund. Amadeus, äldste sonen, berättar. Han tvingas tidigt ta ett stort ansvar för två yngre syskon. Och när fadern dör är det han som sköter begravning och bouppteckning. Fadern hade ett våldsamt temperament. Den enda gången han ägnade sonen någon uppmärksamhet var när han gav honom matematiska problem att lösa och örfilade upp honom ordentligt när han misslyckades. Modern led ständigt av migrän och stängde in sig på sitt rum med kalla, våta handdukar på pannan. Den enda som lyser upp av att se Amadeus är hans älskade mormor. Schäfern Felix betyder också mycket för barnen som aldrig får några kramar eller andra ömhetsbetygelser av sina föräldrar. Amadeus placeras i Franska skolan och blir snart slagpåse åt alla. Amadeus ger inte igen. Och lärarna ser åt ett annat håll. Men Amadeus har lärt sig tidigt att det finns hjälp av olika slag att hämta i böcker. Nu läser han på i Sunzi, Om krigskonsten och inväntar lämpligt tillfälle att oskadliggöra sin värsta plågoande. (En njuter när han lyckas.) Blodsbunden berättas på två tidsplan; ett under uppväxten och ett där Amadeus som vuxen brottas med sin egen rädsla att bli pappa. Tänk, om han blir våldsam som fadern? Det hela berättas stillsamt och med svart humor. Och då och då blir en överrumplad av en mening som bränner som eld och får ögonen att tåras. Amadeus försjunker aldrig i någon självömkan hur eländiga omständigheterna än är. Samhällskritiken ingår organiskt i själva berättelsen. Barnens utsatthet är lika upprörande som deras lojalitet med föräldrarna är häpnadsväckande. Blodsbunden borde ha nominerats till Augustpriset! Läs den!
Albert Bonniers förlag.
Kaosutmaning 2015

torsdag 5 november 2015

Kvinnoalfabetet bokstaven L

 
 enligt O har kommit fram till bokstaven L i sitt Kvinnoalfabet
 
1.Nämn en favoritförfattare med för-eller efternamn på L. 
Här fanns ju många att välja på, men jag tror att det får bli Barbro Lindgren ändå. Och jag tänker då inte minst på Barbro Lindgrens fullständigt oemotståndliga barnbokstrilogi Vems lilla mössa flyger, Korken flyger och VLMF (Vad lever man för) som lämpar sig så utmärkt för högläsning.  
2. Det finns ju annan kultur än böcker. Vilka kvinna med för- eller efternamn på L vill du lyfta fram som är kulturell, men inte just författare?
Luren Bacall (1924 - 2014), snygg och tuff film- och teaterskådespelare. Under inspelningen av Hemingways Att ha och inte ha träffade hon sitt livs kärlek, Humhrey Bogart. Deras kärlekshistoria är väldigt romantisk. Bogey var 25 år äldre än Bacall och när de väl gift sig drog hon sig mer eller mindre tillbaka för att ägna sig åt man och barn.
3. Berätta om en kvinna med för- eller efternamn på L som du beundrar. Det kan vara en känd eller okänd kvinna, död eller levande inom vilket område som helst. Motivera gärna ditt svar.
Anne - Charlotte Leffler om vilken Monica Lauritzen skrivit en utmärkt biografi. Så där blev det två L - kvinnor till priset av en, så att säga. Anne - Charlotte Leffler visste tidigt att hon måste skriva. Hon ville också studera. Det var inte mycket stöd hon fick hemma, men hon kom ändå att tillhöra det moderna genombrottets kvinnor. Hon skrev noveller, romaner och dramatik om kvinnors villkor. Hennes dramer har även satts upp på senare tid.
4. Vilken kvinna med för- eller efternamn på L är du nyfiken på, men ännu inte upptäckt?
Lotta Lotass sitter på stol nr 1 i Svenska Akademien. Hon har fått en mängd olika priser och varit nominerad till Augustpriset många gånger och även till Nordiska Rådets litteraturpris. Doktorsavhandlingen skrev hon om Stig Dagerman. Jag har fått uppfattningen att hon inte är speciellt lättillgänglig, men en borde ju försöka. Jag har kanske alldeles fel?