torsdag 31 mars 2016

Kvinnoalfabetet bokstaven Å

Idag är det bokstaven Å som står i centrum och frågorna är följande:
Vem är din favoritförfattare med för- eller efternamn som börjar på Å?
Åsa Moberg. Jag har inte gillat allt hon skrivit men definitivt Simone och jag och Hon var ingen Florence Nightingale.

Finns det någon annan kulturpersonlighet på Å som du gillar?
Berit Ås, norsk politiker och professor i socialpsykologi. Hon är mest känd för de fem härskarteknikerna som hon identifierade genom sina möten med den manliga hegemonien i det norska storinget och i olika kommunstyrelser.
Förbannad är jag ganska ofta är titeln på en samtalsbok mellan Berit Ås och journalisten Ami Lönnroth

Vilket kulturellt verk av och/eller om en kvinna, med Å i titeln vill du lyfta fram?
Århundradets kärlekskrig och Å alla kära systrar av Ebba Witt - Brattström. Den senare handlar om författarens 70 - tal, när hon bl. a. gick med i Grupp 8.
Finns det någon författare eller någon annan kulturpersonlighet på Å som du ännu inte upptäckt, men är nyfiken på?
Gallie Åkerhielm, författare och översättare, 1907 - 1968, upphovsman till de nio böckerna om Anna - Lena och årsböckerna om katten Trisse.  Hennes namn har alltid funnits i mitt medvetande av ingen anledning alls. Dessutom har hon översatt de gamla böckerna om Angelique av paret Golon!

onsdag 30 mars 2016

Kärleken kommer, kärleken går

Så mycken kärlek och så stor sorg! Århundradets kärlekskrig kommer mig att tänka alldeles särskilt på Strindberg och Märta Tikkanen; i den ordningen. Boken är ju också dedicerad till dem. Väldigt omtänksamt av författaren Ebba Witt - Brattström att ge läsaren en förteckning över alla andra litterära referenser som hennes text är tryfferad av. Jag har läst "hon" och "han" och hela tiden försökt att i görligaste mån hålla både författaren och Horace Engdahl utanför. Det rör sig om en versroman; En punktroman är undertiteln. Jag tycker som vanligt mycket om Ebba Witt - Brattströms formuleringskonst och jag tycker att hon lyckas ge plats och röst åt "han" också. Det tycks röra sig om lång och varaktig söndring med inslag av försök till försoning. Att parterna har olika världsbilder  är uppenbart, men det finns ändå mycket gemensamt; inte minst barn. Naturligtvis är mannens kvinnosyn djupt störande om det nu är så att han verkligen tycker att kvinnor är det andra könet och mest lämpade att passa upp. Ebba Witt - Brattström väjer inte för det sjaskiga och låga i det här kärlekskriget. Kärlekskrig är aldrig några vackra historier. De lockar fram det allra sämsta i kontrahenterna. Men ganska ofta lyser det av reminiscenser från den tiden då "hon" och "han" var stormande förälskade, beundrade varandra och skulle erövra världen tillsammans. Jag tycker mig ha läst en sorgesång och inte en rasande text om hat och hämnd.

tisdag 29 mars 2016

Natt för gott

Jenny Erbenbecks roman Natt för gott tillkom i sorgearbetet efter moderns död.  Människor som dör förändrar sina personligheter. De blir någon annan och deras tillhörigheter förlorar i betydelse; glasögon, skor mm. Natt för gott handlar om fem möjliga liv i fem böcker som binds samman genom avsnitt som kallas Intermezzo. I första boken dör ett spädbarn i Galizien 1902, kanske delvis på grund av föräldrarnas handfallenhet. I nästa bok möter vi den unga flickan som räddats till livet bara för att dö  redan som 17 - åring i Wien strax efter första världskriget. I tredje boken har vi förflyttats till Moskva. Kvinnan som är huvudperson är 35 år och kommunist
liksom mannen. Den här boken upplevde jag som lätt absurd. Hon är en partikamrat som blivit förrådd och hur hon än betedde sig kunde det tolkas till hennes nackdel. Vem som ville kunde tolka hennes livsberättelse precis hur som helst. Eller inte alls. Allt är slumpartat och helt absurt. Hon blir så småningom avrättad. I bok fyra är vi i Berlin. Kvinnan i den här berättelsen är uppburen författare. Kanske har hon lånat drag av Jenny Erpenbecks mormor Hedda Zinner som var författare, född i Galizien 1902, och som bodde i Moskva och dog i Berlin. Kvinnan i bok fem är 90 år och dör på ett vårdhem i Tyskland. Fyra gången blir det lilla barnet som dör i bok ett återuppväckt; fem gånger dör det. Jenny Erpenbecks bok skildrar europeisk 1900 - talshistoria på samma gång som den berättar fem olika levnadsöden. Det är skickligt gjort. Varje mening är så laddad med betydelse att boken trots sitt omfattande innehåll ändå inte omfattar mera än 270 sidor. Jag blir nyfiken på Jenny Erpenbecks övriga författarskap; Det gamla barnet, Hemsökelse, Ordbok och novellsamlingen Smäck

måndag 28 mars 2016

Japansk mat på svenska

– Jag har lärt mig att göra sushi i Sverige, säger Moé Takemura. Mina svenska kompisar ville att vi skulle göra det tillsammans hemma. Jag hade aldrig gjort sushi i Japan. Sushi gör man inte hemma. Moé kommer från Japan. Nu bor hon i Malmö och jobbar i Älmhult på IKEA. Hon har alltid varit intresserad av skandinavisk design och för några år sen studerade hon industridesign på universitetet i Lund som utbytesstudent. Som examensarbete gjorde hon en kokbok – Japansk mat på svenska. Som ett svar på de svenska kompisarnas frågor. Moé berättade om japansk husmanskost och den japanska matkulturen i Meny. Och lagar också en typisk middag. – Det kallas ichiju san-sai, en soppa och tre rätter, berättar Moé. Japansk husmanskost är som ett smörgåsbord med olika rätter. En rätt med ett protein – kött, fisk eller t ex tofu – och några vegetariska rätter. Dessutom ris på något vis och en soppa. Japansk mat – både snabbmat och fin restaurangmat – blir allt populärare i västvärlden. Men samtidigt, berättar Moé, så tar man i Japan alltmer efter den västerländska matkulturen. Så mycket att man numera t ex äter mindre sjögräs. Ramen, nudlar i buljong, är den senaste trenden från Japan som börjar sprida sig i Sverige. Det är inte heller något man gör hemma i Japan. Meny besöker ett svenskt ramenställe för att se hur de tillverkas och höra om japanska ramentraditioner. Dessutom får vi veta vilken gatumat som är populär i Japan.

söndag 27 mars 2016

En smakebit på søndag

Påskdag och söndag. Dags för en ny smakebit. Läsutmaningen En smakebit på søndag drivs av Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten. Min smakebit kommer från sidan 13  och prologen till Min fantastiska väninna av Elena Ferrante. 
"I morse ringde Rino, och jag trodde att han ville ha pengar igen så jag tog sats för att säga nej. Men det var något helt annat som fick honom att ringa - hans mamma var försvunnen. "Hur länge har hon varit borta?" - "I två veckor." -  "Och du hör av dig först nu?" Jag måste ha låtit hätsk trots att jag varken var arg eller upprörd, bara lite ironisk i tonfallet. Han försökte förklara sig men  lät generad och pratade osammanhängande, blandade napolitanska och italienska. Han sade att han hade varit säker på att hans mamma drev omkring i Neapel som vanligt. "På nätterna också?" - "Du vet ju hur hon är." - "Ja, jag vet, men tycker du att det är normalt att vara borta i två veckor?" - "Ja. Du har inte träffat henne på länge och det har blivit värre. Hon behöver aldrig sova, kommer och går och gör som hon vill." Till slut hade han i alla fall blivit orolig. Han hade frågat alla, varit runt på sjukhusen och till och med gått till polisen. Utan resultat, för hon fanns ingenstans. Vilken god son: en kraftig karl i fyrtioårsåldern som inte hade jobbat en enda dag i hela sitt liv, bara hållit på med skumma affärer och gjort av med pengar. Jag kunde tänka mig hur noggrann han hade varit. Inte ett dugg. Han hade inte mycket i huvudet och i hjärtat fanns inte plats för någon annan än honom själv. "Hon är väl inte hos dig?" frågade han plötsligt." Fler smakebitar HÄR

lördag 26 mars 2016

Fågeln som vrider upp världen

Efter ett par dagars maratonläsning är jag klar med Fågeln som vrider upp världen av Haruki Murakami. Jag har läst med stort intresse och orienterat mig på en karta över Tokyos olika delar. Avsnitten om japansk - kinesiska kriget i Mongoliet kände jag inte mycket till innan. Murakami är en säregen författare. Somliga teman känner en igen, men en vet aldrig vilken riktning berättelsen tar. Eller - rättare sagt - berättelserna. Den ena historien leder till den andra som leder till den tredje och innan en vet ordet av har en villat bort sig i myllret av ryska dockor. Gränsöverskridandet är ett återkommande tema hos Murakami liksom katter och försvunna flickor. Någon sorts nav i den här romanen är Toru Okada. Han är i trettioårsåldern och kan nog sägas befinna sig i någon sorts livskris. Han är gift med Kumiko som är syster till den förfärlige Noboru Wataya, politiker och slipad affärsman, som är Torus absoluta motsats. Toru är en passiv hemmaman som låter livet hända sig. Frun försörjer. I slutet av romanen har dock Toru bestämt sig för något och agerar efter det. Den torrlagda brunnen i återvändsgränden vid ödehuset spelar en stor roll i Torus liv. Dit drar han sig tillbaka för att tänka. Han träffar en rad kvinnor som får olika betydelser i hans liv; där finns systrarna Malta och Kreta Kano; den uttråkade tonårsflickan Mei; den stiliga lite äldre kvinnan Muskot och hennes överbegåvade, stumme son Kanel. I vissa lägen tänker man på folksagan och ibland Zenbuddhismen ("jag är inget annat än min egen passage"). Det övernaturliga är japanskt. Annars är romanen mera västerländsk och behandlar allmänmänskliga villkor. Litteraturen, filmerna, musiken som Murakami refererar till är västerländsk. Tortyrscenerna är lika kyligt, kliniskt och detaljerat beskrivna som sexscenerna. Humorn glimtar till ibland.
Toru har svårt att skilja mellan dröm och verklighet. Detsamma gäller läsaren. Något utanför styr människan. Endast en liten del av en annan människa är belyst. En får ge sig på nåd och onåd och bara följa med i läsäventyret och inte ställa krav på realism. Jag gillade verkligen Fågeln som vrider upp världen men kände mig något snuvad snuvad på själva slutet.

fredag 25 mars 2016

Bokbloggsjerka 25 - 28 mars

Annikas BOKBLOGGSJERKA 25 - 28 mars ställer den enkla frågan vad vi ska läsa i påsk. En lätt och bra fråga. Böckerna är det första jag packar ner när vi ska åka till sommarstugan. I år blev det tre romaner, en deckare och den 
japanska läroboken.          
Gissa vilken bok jag läst mest i?Å andra sidan regnar det, så det kanske blir läst lite i de andra också. Just nu känns det som om påskekrimet inte är så viktigt. Jag hade annars även packat med Livrädd av Sharon Bolton också. Erpenbeck har jag också läst en del av och Ferrante och Atkinson är provsmakade. Ser fram emot att fortsätta läsningen. 



torsdag 24 mars 2016

Kvinnoalfabetet bokstaven Z

enligt O:
ställer följande frågor i Kvinnoalfabetet på bokstaven Z:
Vem är din favoritförfattare med för- eller efternamn som börjar på Z?
Zenia Larsson, författare och skulptör, skrev en trilogi om sina krigsupplevelser.
Skuggorna vid träbron 1960, Lång är gryningen 1961 och Livet till mötes 1962 

Finns det någon författare på Z som du provsmakat och skulle vilja läsa mer av?
Zelda Fitzgerald den store författaren Scott Fitzgeralds olyckliga hustru som skrev den självbiografiska romanen Save me the Waltz. Det var det enda hon skrev. Jag har läst om henne, men inte av.
Finns det någon annan kulturpersonlighet på Z som du gillar? (eller en författare till om det är lättare).
Clara Zetkin född i Tyskland död i Ryssland. Kommunist och kvinnorättskämpe. År 1910 lanserade hon Internationella kvinnodagen
Finns det någon författare eller någon annan kulturpersonlighet på Z som du ännu inte upptäckt, men är nyfiken på?
Zinat Al Sadat Pirzadeh 
iransk-svensk komiker, skådespelare och författare
Pirzadeh har arbetat inom äldrevården, som modell och som SYO-konsulent innan hon började arbeta som ståuppartist. Hon har skrivit en självbiografisk roman med titeln Fjäril i koppel. 

onsdag 23 mars 2016

Läs en novell. Delrapport

Ugglan & boken Läs en novell: sammanställning hittills 

Det är redan mitten på mars och tidsmässigt har vi  tagit oss ytterligare ett stort kliv framåt i utmaningen Läs en novell. Förhoppningsvis har ni läst många intressanta noveller sen sist och därför tycker jag det skulle vara kul att göra en liten sammanställning.Vad har ni läst sedan sist? Fyll gärna på med länkar här i kommentarsfältet så vi kan klicka oss runt, få tips och bli inspirerade till ännu mer novelläsning.

  1.  Läs en novell av en fransk författare
       Pauls flicka av Guy de Maupassant

  2. Läs en novell där ett hus spelar en stor roll
      Farväl, mitt kvinnofängelse av Karolina Ramqvist

  4. Läs en novell som är utgiven 2015
      Det finns ett hem dit stormens brus av Stina Stoor

  6. Läs en novell som har namnet på en stad i titeln
      Regn i  Nha Nam av Nguyen Huy Thi^p

10. Läs en novell som handlar om ett djur
      Katten av Willy Kyrklund.
      Ingår i samlingen Den överdrivne älskaren, 1952, 2013

11. Läs en novell som är den sista i en novellsamling
      Förspel till ett kärleksmöte av Stina Aronson
      Sist i samlingen Sanningslandet (1952)

13. Läs en skräcknovell.
      Speciella omständigheter av John Ajvide Lindqvist. Novellix

14. Läs en novell med jultema
      Mormor gråter av Jonas Gardell

16. Läs en novell vars titel börjar på s
      San Fransisco av Niviaq Korneliussen
      i Ung i Grönland - ung i världen

20. Läs en novell med kärlekstema
      Sälarna av Lydia Davis

23. Läs en novell av en rysk författare
      Damen med hunden av Anton Tjechov

24. Läs en novell som har samma namn som
      titeln på novellsamlingen den är med i
      Kantslag av Dorthe Nors
  
25. Läs en novell som utspelar sig i en stad/på
      en plats som du har besökt
      Planetens övergivna barn av Kenzaburo Oe

27. Läs en novell där böcker spelar en stor roll
      Marcelle av Simone de Beauvoir

28. Läs en novell som handlar om syskon
      Rakels stege av Johanna Nilsson
      ur  Och Gud skapade människan

29. Läs en somrig novell
      Madame de Breyves melankoliska sommar av Marcel Proust

30. Läs en novell av en japansk författare
      Yesterday av Haruki Murakami

32. Läs en novell med en färg i titeln
      De blå silkesstrumporna av Elin Wägner

33. Läs en novell vars titel slutar på n
      Fågelskrämman av Melker Garay

37. Läs en novell av en författare som du tidigare
      bara läst roman/er av
      Hjärtat sviker utan förvarning av Hilary Mantel
      ur Mordet på Margaret Thatcher
   
39. Läs en novell av en finländsk författare
      Sånt är livet av Rosa Liksom

tisdag 22 mars 2016

Top Ten Tuesday

The Broke and the Bookish:

March 22: Ten Books I Really Love But Feel Like I Haven't Talked About Enough/In A While
Alexandre Dumas, Greven av Monte Cristo                        

Thomas Hardy, The return of the Native 
Varulven, Aksel Sandemose

The Wind on the Moon, Eric Linklater
Half of a yellow Sun, Chimamanda Ngozi Adichie

The Four-Gated City, Doris Lessing

A Room of one´s own, Virginia Woolf
A Tale for the Time being, Ruth Ozeki

The Sandcastle, Iris Murdoch
Tokyo year Zero, David Peace 














måndag 21 mars 2016

Tematrio - Påsk


"Häxor? Harar? Godis? Deckare? Påskens händelser i Jerusalem? Bröllop (ja, vi firar faktiskt 30 år som gifta på påskafton) eller något annat påskigt? I år är Påsktrion helt valfri, berätta om tre filmer, böcker, godissorter, traditioner ni på något sätt förknippar med påsken!" Så säger LYRAN 
1. Äggåsill. Först målar vi äggen och sedan skyndar vi oss att spoliera allt nedlagt arbete och äter upp dem. Tillsammans med favoriten Brantevikssill 

2. En deckare åtminstone måste en ha med vid påsk. Påskekrim är ett måste
Det får bli Livrädd av Sharon Bolton
                                     
3. Matteuspassionen av J. S. Bach

På ett eller annat sätt brukar vi lyssna på denna underbara musik som ofta framförs av någon kör inte alltför långt borta. I annat fall får det duga med radioframförande i P2 eller CD. Det är en kär tradition och snart kan jag alla stämmorna...
Och det blir nog en påsk vid havet i år också.

Världspoesidagen





söndag 20 mars 2016

En smakebit på søndag

Vart tar veckorna vägen? Redan dags för en ny En smakebit på søndag . Marie på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten hanterar den här läsutmaningen. Vi uppmanas att dela med oss av det vi just läser. En enda regel: No spoilers!            
"Tidigt en vårmorgon 1989 trampade jag fram på min cykel längs Nanjings gator och tänkte på min son Panpan. Trädens gröna knoppar, den kyliga andedräkten som svepte om de andra cyklisterna, kvinnornas siden scarfar som böljade i vårvinden, allt flöt ihop med tankarna på min son. Jag uppfostrade honom ensam, utan hjälp av någon man, och som arbetande mamma var det inte så lätt. Alltid när jag var bortrest, oavsett om resan var lång eller kort, till och med på den korta turen till jobbet, var han med mig i mina tankar och gav mig mod. "Hallå där, höjdarn, se dig för", ropade en kollega när jag vinglade in på det inhägnade området till radio - och tv-stationen där jag arbetade som programledare."  s. 11 i De goda kvinnorna från Kina av Xinran. Fler smakebitar HÄR

lördag 19 mars 2016

Jenny Erpenbeck

Det har talats mycket om Jenny Erpenbeck på senare tid. Det beror på hennes senaste bok Aller Tage Abend, Natt för gott i svensk översättning av Ulrika Wallenström. Nu har hon varit på Internationella författarscenen i Malmö också. Författaren och översättaren Ida Linde intervjuade henne inför en fullsatt salong. "Naja", sade Jenny Erpenbeck ofta, med betoningen på andra stavelsen. Hon funderade gärna över frågorna innan hon svarade. Kanske också för att samtalet fördes på engelska. Natt för gott spås en framtid som klassiker. Det är en what if - roman som innehåller fem olika historier. Det börjar så sorgligt med ett spädbarn som dör samtidigt som morfadern dödas i en pogrom. Året är 1902 och platsen Galizien. Jag har inte kommit så lång i Natt för gott, men den lovar gott och har vunnit Independent foreign fiction prize 2015.
Ida Lindes senaste roman är Norrut åker man för att dö. Hon har också översatt Alfabet av Inger Christensen.

fredag 18 mars 2016

Bokbloggsjerka 18 -21 mars

Fredag och dags för Annicas BOKBLOGGSJERKA.
"Har du någonsin haft en ”book hangover”, det vill säga en bok som tar slut på tok för tidigt och lämnar ett sådant avtryck/tomrum att du inte riktigt förmår dig plocka upp en ny bok för att aktivt försöka komma över den?  Vilken i så fall?" är frågan. Jag vet ju att det har hänt åtskilliga gånger. Till exempel när jag läst  Dagbok 1984 - 189 av ungraren Sándor Márai, som också skrev Glöd och Eszters arv.
Ungefär samma känsla hade jag när jag läst Beckomberga av Sara Stridsberg. Samma slags ömsinta, sköra berättelse om stor kärlek trots svårt liv på något sätt.
Efter Walden av David Henry Thoreau var det inte heller lätt att hitta på nästa bok. Jag kände mig nästan övergiven av djuren, naturen, de antika filosoferna och naturligtvis av berättaren själv

torsdag 17 mars 2016

Kvinnoalfabetet bokstaven Y

enligt O:
"Dags för bokstaven Y idag och fyra frågor att besvara. Idag känns det inte riktigt lika hopplöst som förra veckan." Nej, det var lite lättare.

1. Vem är din favoritförfattare med för- eller efternamn på Y?
Banana Yoshimote. 1988 kom romanen Kök ut. Den blev en stor succé såväl nationellt som internationellt och översattes till många språk och filmades.  Banana Yashimote har skrivit ett dussintal romaner och novellsamlingar. De är ofta västerländskt influerade och handlar gärna om ungdomar i storstad.
De innehåller också mycket om mat och kärlek; ensamhet och förlust. Förnamnet har hon hittat på själv.

2. Vilken kulturpersonlighet med för- eller efternamn på Y beundrar du?
Yukiko Duke, översättare, redaktör, journalist; expert på japansk litteratur och kultur. Yukiko Duke är född i Sverige och har en japansk mor. Yukiko Duke och hennes mor har bl. a. översatt Murakami. Hon finns med i Vi läser och är litterär expert i TV i Gomorron Sverige. 
3. Vilket kulturellt verk med Y i titeln vill du lyfta fram?
Yes box av Yoko Ono.
En liten låda som innehåller en intervju med Yoko Ono, en CD med ett par låter samt ett häfte med Yoko Onos tankar. Rolig idé.
4. Finns det någon författare eller någon annan kulturpersonlighet på Y som du ännu inte upptäckt, men är nyfiken på? Yoko Ogawa, svarar jag. Helt oupptäckt är hon förvisso inte eftersom jag läst Hotel Iris (inköpt i Japan) av henne.
Men hon har skrivit flera, till exempel En gåtfull vänskap, Revenge och The Diving Pool





onsdag 16 mars 2016

Elsa och bröderna Brauer

I Oberpfals, en liten sömnig i Bayern mister två unga pojkar, Karl och Lorenz,  sin mor. Hon tar livet av sig och fadern bokstavligen och bildligen drunknar i sorg. Detta händer redan på första sidan i Astrid Rosenfelds roman Elsa, så det är ingen spoiler. Det blir hushållerskan fru Kratzler, eller som barnen säger, Kratzlerskan, som med hjälp av Jesusbarnet i himlen tar hand om barnens dagliga behov av mat och kläder. Hon har god hjälp av Murmeldjuret (herr Murmelstein) som är strax över sextio. Han har ägnat sitt liv åt att åka runt i världen och nedlägga fruntimmer. Han älskade dem alla och hedrar dem genom att minnas var och en tydligt. Till byn kommer Elsa, som är ett par år äldre än Karl och Lorenz. Hon dumpas av sin mor hos exmaken. Elsa är en egensinnig flicka med idéer om det mesta. Hon har en stark integritet och leder snart sin lilla grupp av fans med fast hand. Bröderna fäster sig vid henne var och en på sitt sätt och Elsa blir Murmeldjurets drottning. Varje kväll berättar Murmeldjuret skabrösa godnattsagor ur sitt liv för tre uppmärksamma barn. De älskar honom och han kallar dem sina härliga ungar. Under några år har de en härligt anarkistisk uppväxt. Men därefter mörknar scenen i bokens andra avdelning med rubriken Vargarna. De tre vännerna blir äldre och allt förändras. Lorenz går vilse i konstvärldens fulspel och drar för en tid Karl med sig. Och Elsa försvinner ut i periferin och först så småningom går det upp för Karl varför. Jag blev överraskande förtjust i den här boken. Den är uppiggande gränslös. Språket är brutalt direkt och skildringen av spelet mellan de unga människorna är väl fångat. Här blandas det uppsluppna med sorg och vemod. Författaren Astrid Rosenfeld är född 1977. Hon uppmärksammades redan vid debuten, Adams arv, som blev  läsarfavorit i Tyskland. Översättare: Jörn Lindskog. Thorén&Lindskog förlag 2016

tisdag 15 mars 2016

Top Ten Tuesday

The Broke and the Bookish:
March 15: Ten Books On My Spring TBR


Robert Seethaler, Ein ganzes Leben

Ebba Witt Brattström, Århundradets kärlekskrig

Horace Engdahl,  Den sista grisen


Mark Henshaw, The Snow Kimono

Eva Helen Ulvros, Kvinnors röster

Kate Atkinson, A God in ruins

Jenny Erpenbeck, Aller Tage Abend


Moa Gammel, Genier

Jenny Offill, Dept. of speculation
                                          


Georges Sauders, Tenth of december

måndag 14 mars 2016

Tematrio - Asiatisk kultur

Lyrans TEMATRIO handlar om asiatisk kultur. 
"Asien är enormt stort och dess kultur oerhört varierad. Kanske vi i en tematrio gemensamt kan täcka in litteratur och övrig kultur från olika delar? Berätta om tre "kulturella yttringar" från Asien, litteratur, musik, dans, konst o s v. Blanda gärna friskt. Eller håll er till det som känns bekvämt.
1. Pekingoperan har jag sett både i Kina och utanför. Först såg jag den då den gästade staden där jag bor nu och sedan i Peking. Det blev en liten chock att se den på hemmaplan. Den vackra, poetiska föreställningen blev till något helt annat i Peking; stökigt, stimmigt och lite hafsigt. Jag fick sedan förklarat för mig att det är de skickligaste som skickas på turné. Publiken betedde sig helt annorlunda här än i Peking. Vi satt andäktiga både här och där, medan den inhemska befolkningen sprang ut och in, prasslade med godispåsar och pratade högt. Men icke desto mindre är det intressant att ha sett den på båda ställena.
2. Momijigari betyder autumn - leaf viewing och är ett alldeles speciellt begrepp i Japan. Det var först aristokratin och hovet som ägnade sig åt detta, men eftersom tiden gick blev det vanligt även för andra. När kommunikationerna blev bättre började man också åka omkring i landet för att följa lönnarnas färgskiftningar. Numera finns det lönnrapporter på nätet så att en vet vart en ska ta vägen. På kvällarna anordnas light - ups så att en kan vandra omkring i mörkret och se på de upplysta lönnarna. Magiskt.
3. Den japanska kulturen är väldigt speciell och otroligt intressant. Ju mer jag läser, lyssnar och försöker lära mig det japanska språket desto mera fascinerad blir jag. Det finns massor att läsa om hur man tänker i Japan och vad som kan vara viktigt
               att känna till för en västerlänning. A Geek in Japan. Discovering the land of manga, anime, zen and the tea ceremoni av spanjoren Héctor Gárcia, född 1981. Japansk blomsterkonst av Ida Trotzig, skriven på 20-talet utgiven först 1990 är en underbar bok av en kvinna som gifte sig med sin morbror för att få komma till Japan. Två små böcker som jag köpte på nationalmuseet i Tokyo och som också finns att köpa på nätet är också riktigt användbara om en vill försöka förstå något av japansk kultur. Illustrated A look into Japan och Illustrated Japanese characters. I övrigt kan jag bara rekommendera en resa till Japan. 2013 var jag där för första gången. Det var på senhösten under momijidari. I april 2015 var det dags för ett nytt besök. Till hösten åker jag igen.