söndag 30 april 2017

En smakebit på søndag

Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten utmanar oss varje söndag att bjuda varandra på en smakebit av det vi just läser. Utan spoilers!
"Den unga kvinnan ringer på lägenhetsdörren på bottenplanet. På namnskylten står det med snirklig skrift: Frk Jungnickel. En fågel kvittrar, två korta drillar, sedan är det tyst igen. Mannen bredvid henne harklar sig, även han ringer på dörrklockan, otåligt och länge. Den här gången hör man steg, den lilla gallerförsedda gluggen i dörren öppnas, en gumma tittar ut, helt nollställd, bara ryckningar i ena ögonlocket. Efter ett tag verkar hon begripa vad mannen från socialen säger. Den unga kvinnan och mannen måste legitimera sig, sedan får de komma in. De följer efter gumman genom hallen in i ett långsmalt rum. Den unga kvinnan ser sig omkring, det drar och hon känner kylan i ansiktet, fönstret måste vara otätt. Här kommer hon att tillbringa de kommande månaderna, kanske även åren. Hon har precis fyllt arton, rummet har hon blivit anvisad av socialen, precis som platsen som kontorshjälp på ett statligt starkströmsföretag." Från sidan 7 i April av Angelika Klüssendorf. April är en fortsättning på Flickan.
Fler smakebitar HÄR

lördag 29 april 2017

Doften av en man

Agneta Pleijels nya roman, Doften av en man, en fortsättning på Spådomen, bygger på minnen av den unga kvinna som från 60-talet och 20 år framåt var hon. Hon flyttar från Lund till Göteborg till en liten lägenhet i Haga och lever studentliv. Hon lyckas bra med sina studier. Över huvud taget är hon angelägen om att prestera på olika områden, inte minst kärlekens. Hon är ganska ensam. Den enda verkliga vännen, Nanna, har hon lämnat i Lund. Agneta Pleijel berättar om sig i tredje person, men lägger då och då in kommentarer i första person. Jag imponeras av att hon minns så mycket. Mycket har hög igenkänningsfaktor. Hon möter kända författare och kulturpersonligheter, hon deltar i diskussioner och skriver artiklar. "Jag bar mig åt som om jag trodde att jag var lika mycket värd om en man", skriver hon. Efter åtta år flyttar hon till Stockholm och börjar arbeta på Aftonbladets kultursida under Karl Vennberg. Han blir en mycket god vän och kanske något av en fadersgestalt för henne. Föräldrarnas turbulenta förhållande är en börda för alla tre döttrarna, men särskilt för den äldsta, Agneta, som efter skilsmässan får ta emot moderns förtvivlade sorg. Hon älskar sin pappa och längtar efter att bli sedd av honom, men hon känner det som ett förräderi mot mamman. Agneta vill skriva, men det ligger som en hinna mellan henne och orden.  "Skriva pågår oavbrutet", skriver hon. En skriver i huvudet. "Så mycket förstår hon , att språk är beröring, förbindelse och trafik." Hon läser fantastiska författare - till exempel Den femte sanningen av Doris Lessing - och blir alldeles upplyft. I tio år lever hon ihop med en intressant man som hon kallar L. De har det bra ihop, men han är inte nöjd med hennes kropp (!). Hon är förälskad och vill ha barn, men det vill inte han. Hon blir gravid och L vill abort, men då griper Karl Vennberg in och övertygar Agneta om att hon bör föda barnet. Det ångrar hon inte. Knappast L heller. Författaren skriver rakt och öppet även om känsliga saker. Många fina formuleringar åker in i citatboken. Agneta är en mycket känslig kvinna, men hon ger ett  intryck av att vara stark. Doften av en man är en roman att älska och slutar med orden "Skriva är att leva för att komma hem".

fredag 28 april 2017

Bokbloggsjerka 28 april - 1 maj


Annikas jerka:
Vilket bokförlag ligger dig varmast om hjärtat och varför?

Här måste jag vara tråkig och åtminstone välja tre förlag som jag gillar och har goda erfarenheter av. 
Historiska Media sysslar med att göra historien levande. Jag gillar deras utgivning och deras sätt att bemöta sina läsare.

TL Thorén&Lindskog. Förlag för tyskspråkig litteratur. Skälen är desamma som ovan
 
sekwa som ger ut franskspråkig litteratur. 

Rent generellt är det småförlagen jag gillar bäst och mest. Det kanske också är de som har bäst relationer med bokbloggare?

torsdag 27 april 2017

Helgfrågan v. 17



Mias helgfråga: Vad tror ni förlagen vinner på att ge oss bokbloggare recensionsexemplar? Tipsa gärna om en bok ni tror inte fått så mycket uppmärksamhet om det inte vore för oss bokbloggare.
Jag tror att förlagen har mycket att vinna på att skicka ut recensionsexemplar. Det blir ju massvis med gratis reklam, ja, eller till kostnaden av en bok. Bokbloggare läser ju andras bloggar, får tips, läser, skriver och bollen är i rullning. I regel talar ju bokbloggarna med människor omkring sig också och så blir det pr medelst mun-till-mun-metoden också. En mycket effektiv metod det också. En debutbok som jag tyckte formligen bars på en mäktig våg av fullständigt överväldigade bokbloggare - mig själv inberäknad - var Någonstans brister himlen av Erika Olofsson Liljedahl. Jag visste inte att boken fanns när den kom ifrån Historiska Media som en lika oväntad som glad överraskning. Ännu gladare blev jag sedan under läsningen.

Olikhetsutmaningen: Nord - Syd

enligt O: Dagens motsatspar i olikhetsutmaningen blir nord och syd. Detta för att jag åkt söderut.
Expeditionen. Min kärlekshistoria av Bea Uusma.  Läkaren Bea Uusma blir som besatt av ingenjör Andrées  expedition till Nordpolen. Hon vill veta sanningen. Hon forskar i arkiv, träffar berörda personer och företar en egen expedition till Nordpolen. En helt fantastisk, spännande bok.
Ur Tegnér, Flyttfåglarna

"Men åter på bergen står Vindsvales son,
och skakar de snöiga vingar med dån,
och hararna vitna och rönndruvan glöder
och tåget församlas. Mot Söder! Mot Söder!"


Bonus: Elizabeth Gaskells klassiska roman North and South som skildrar hur en kvinna, Margaret,  från södra England möter fabriksarbetare i en industrialiserad stad i norra England under den viktorianska tiden. Hon tar strid med arbetsgivaren, men det visar sig bli komplicerat

onsdag 26 april 2017

Agellången

galago.se
Agellången är titeln på dagens novell. Författare: Joakim Pirinen. Uppläsare: Felix Engström. Agellången är en lätt satirisk novell om stockholmaren som kommer till farfar och farmor på landsbygden någonstans norrut och låter sig berusas av naturen och fylld av planer med farmors hjälp släpar ner en gammal kajak från vinden. Här ska göras en uppryckning. Den gamla lanthandeln står tom. Varför inte öppna en restaurang? Med kommunens hjälp och lite personliga kontakter. Kajaken ska kläs med flera lager tidningspapper och tapetlim för att ytterst prydas med indiska filmaffischer och hängas i taket på restaurangen. Lanthandeln har ingång på hörnet, tre avrundade trappsteg och vit - och rödrutigt golv. Perfekt för en restaurang. Efter middagen går alla och lägger sig. Vad ska han ta sig till? Ett bad i floden? Han dyker i en "kristallvas av bubblor" och simmar tills lemmarna domnar. Med knapp nöd tar han sig i land och ligger flämtande på stranden som en naken Odysseus. Det kommer en delegation från grannhusen till farmor och farfar och man undrar om det inte vore bättre att öppna en affär eller ett kafé. Det verkar inte riktigt gå som stockholmaren tänkt sig och den otäckt pigga kvinnan han spanar in visar sig vara svärdotter i grannhuset. Agellången är en rolig novell. Det märks att författaren är tecknare. En ser allt i bilder. Agellången passar in på nr 4 Läs en novell av en författare du inte läst förut i Ugglan & Bokens läsutmaning Läs en novell. II

tisdag 25 april 2017

Mörkret varur hjärtat slår

Ordfront förlag
John Ajvide Lindqvists novell Mörkret varur hjärtat slår inleds med orden Min mor avled i maj 1967.  En dotter berättar om sin mor som blev världsberömd på grund av den himlafärd hon överlevde. Dottern och hon är i Zinkensdamm för att pröva en studsmatta. Just innan modern ska till att landa på mattan efter ett hopp hejdas nerfärden ca en halv meter ovanför mattan och hon försvinner uppåt. Flera andra hade hade plötsligt slitits upp 40 - 50 m i himmelen för att sedan återvända till jorden och fått benen i kroppen krossade i nedslaget. Någon medförde till och med sin tax. Vittnena blev chockade och trodde sig ha sett fel och några bildbevis fanns inte. Modern blev totalförlamad, men överlevde och tillbringade  resten av sitt liv med lycka i ögonen och i djup harmoni på Huddinge sjukhus, ett vårdhem och till slut under 20 år i dotterns vård. Rent medicinskt anses hon ha kvar talförmågan, men hon väljer att inte tala. Världen väntar på att få veta vad hon såg. Det skrivs artiklar och görs TV - program. Men, så i maj 1967, strax innan hon dör viskar hon orden alla väntat på i dotterns öra. Dottern har haft ett ganska tragiskt liv med två misslyckade och barnlösa äktenskap. Nu drar hon slutsatsen att alla strävan saknar betydelse och tar konsekvenserna av det. Den här novellen biter sig fast och får en att reflektera. Jag ser den som en allegori och placerar den på nr 16. Läs en novell med en kroppsdel i titeln i Ugglan & bokens läsutmaning: Läs en novell. II. John Ajvide Lindqvist läser själv.