Den läckra bilden har jag lånat av Fru E. Det var ok. |
"Det blev en jävla sommar. Samma vecka som Caisa dumpade mig kallades jag till ett möte där min redaktör förklarade att en tredjedel av personalstyrkan skulle sägas upp. Tidningsdöden hade nått huvudstaden. Folk ville inte längre betala för dagsgamla nyheter och nätet svämmade över av skvaller och kontroversiella åsikter till höger och vänster. Jag var överflödig.
Det var knappast oväntat, men likväl brutalt. Caisa sa att hon vuxit ifrån mig, behövde något mera stabilt, något varaktigt med framtidspotential. Redan före midsommar hade hon flyttat ut och redaktören gav mig två veckors uppsägningstid. Förmiddagarna sov jag bort, kvällarna drack jag mig förbi och på nätterna flängde jag mellan uteserveringar och källarklubbar, somnade i baksätet på en svarttaxi eller hos någon överförfriskad brud. Vaknade övergiven och sysslolös, försökte hålla paniken stången. När morsan ringde ljög jag ohämmat."
Så tedde sig livet för stackars Zackarias Levin i augusti 2008. Han fick bita i det sura äpplet och flytta hem till mamma i Lund och det skulle visa sig att det trots allt inte var så fel som det kan låta.
Smakebiten kommer från sidan 11 i En nästan sann historia av Mattias Edvardsson. Fler smakebitar HÄR