lördag 26 november 2016

Spansk kriminalroman

Kommissarie Amaia Salazar har fått en seriemördare på halsen i sin egen uppväxtby Elizondo i baskiska Pyrennéerna. Hon har avundsmän i de egna leden och brottas med spöken från sin uppväxt. Den älskade maken James har satt sig i sinnet att Amaia och han ska genomgå ett fertilitetsprogram för att få det barn som åtminstone han längtar så intensivt efter. Amaia vet inte riktigt vad hon vill. Hon drömmer mardrömmar och kan inte tänka på annat är ritualmorden och sin uppgift. Vilket är mer än förståeligt. Dolores Redondo ger sig god tid med Den osynlige väktaren, den första titeln i Baztán - trilogin. Hon levererar lokal - och kulturhistoria och skildrar familjerelationer med alla snåriga komplikationer och låsningar; hon beskriver polisens arbetssätt och kriminaltekniska rutiner. Den osynlige väktaren innehåller också folktro och mystik. Inte helt överraskande associerar jag till Pierre Magnan. Det är samma slags bergslandskap och samma kusliga stämning i skogarna. Fred Vargas är en annan författare som rör sig i liknande landskap. Det finns en mycket ofullständig ordlista i Den osynlige väktaren och en personförteckning som är fullständigt överflödig. Romanen är kanske lite väl ordrik ibland, men jag ska gärna läsa del två i serien.

2 kommentarer: