onsdag 7 november 2012

Innan floden tar oss


Helena Thorfinn föddes 1964. I många år arbetade hon som journalist på SvD, TV4 och SVT.
Under den tid hon bodde i London arbetade hon också som utrikeskorrespondent.
Sedan flyttade hon med man och tre barn till Bangladesh. Under de tolv senaste åren har hon arbetat som utvecklingsanalytiker analytiker för Sida och Rädda barnen. Helena Thorfinn har en master i mänskliga rättigheter och har också läst antropologi. Hennes uppgift var att försöka förstå den kulturella kontexten.
Bangladesh är stort som Skåne, Blekinge , Småland och Halland tillsammans och här bor 160 miljoner människor. De allra fattigaste bor i floddeltat där tre floder möts.
Bangladesh är det land i världen som känner mest av klimatförändringarna näst Maldiverna.
Floderna tar jorden.
Helena Thorfinn har valt att skriva en roman om förhållandena i Bangladesh. Fler människor läser en roman än en torr rapport, resonerar hon.
Innan floden tar oss är Helena Thorfinns debutroman och handlar om en familj från Södermalm som kommer till Dhaka där hustrun Sofia ska arbeta med bistånd och Janne ska vara hemmapappa.
Sofia är en idealist, som snart stöter på problem. Hon är inte beredd på fattigdomen, smutsen, korruptionen och den skriande bristen på jämlikhet. De rika är enormt rika och de fattiga är hjärtskärande fattiga.
Helena Thorfinn berättar att hon och hennes egen familj hade elva (11) tjänare som de avlönade väl och gav bra villkor. Var och en tjänare fick sex gånger så mycket i lön som en H&M - sömmerska!
Dessa sömmerskor arbetar 16 timmar varje dag och bor i spiltor! De får inte ens gå på toaletten under arbetstiden. Ändå tycker de att de har det bättre än hemma i byn.
Dessa flickor utgör en otrolig potential som hålls tillbaka genom att de inte får någon utbildning, säger Helena Thorfinn, som också påpekar att H&M får klä skott för många andra företag, t. ex. Lindex och IKEA, som också profiterar 
på de fattiga i Bangladesh.
Innan floden tar oss är en s. k. "thick description", alltså en berättelse med flera röster. Många meningar bryts mot varandra. En del tycker att rent vatten är det viktigaste. Andra säger vägar och broar. Somliga tycker att det juridiska systemet är viktigast och åter andra det demokratiska systemet.
Men Mina är ända en sorts huvudperson. Hon rymmer hemmet för att hennes familj ska slippa ifrån den "dowry" som alla måste betala för att få en dotter bortgift. Minas syster Mukta har gifts bort men drabbats av "dowry violence". Hon har dödats av mannen och svärmodern eftersom hennes familj inte betalat hela dowryn i tid. Mannen kan nu gifta om sig och begära en ny dowry.
Att ha söner betyder alltså rikedom, större eller mindre; förr eller senare.
Helena Thorfinn berättar engagerat om sin roman och hur den kommit till. 
Innan floden tar oss rör sig mellan olika genrer. Det är både en äventyrs - och kärleksroman men också en reseroman som innehåller mycket faktamaterial.
Den verkar vara som klippt och skuren åt vår läsecirkel.

Ny radioföljetong

Ny Radioföljetong
börjar nästa vecka. Måndagen den 12 november börjar skådespelaren Johan Gry läsa Julian Barnes  Bookerprisbelönade roman 
Känslan av ett slut från 2011. Övers.: Mats Hörmark
Julian Barnes senaste roman börjar som en konventionell historia och slutar som en existentiell trhriller” skriver författaren och kritikern Jan Arnald. Det låter lovande. En bok mindre i läshögen!

Skådespelaren Gunilla Abrahamsson har läst Olga Tokarczuks 
Styr din plog över de dödas ben
på ett kongenialt sätt. Jag lägger boken i varukorgen

tisdag 6 november 2012

Tematrio - Ätbart

Lyrans Tematrio
denna veckan handlar om böcker med något ätbart i titeln
Potatisballader (1981) av Elsie Johansson
Den innehåller liksom Brorsan hade en vevgramofon dikter om hennes fattiga familj som levde i en liten stuga
vid åskanten i Vendel. Stugan var i all sin uselhet deras hem och trygghet. Varför var det som det var?
Varför blev det som det blev?

Nattens bröd  är en romanserie av den norske författaren Johan Falkberget.
Oxkörerskan An - Magritt; Plogjärnet, Johannes, Kärlekens vägar heter de fyra delarna
Falkberget tillhör de många som borde fått Nobelpriset. I stället fick han det norska folket nobelpris, det s. sk. Hjärtats pris. Oxkörerskan An - Magritt är huvupersonen i serien som tilldrar sig i gruvmiljö på 1600-talet. Falkberget hade själv arbetat i gruva och han brukar benämnas gruvarbetarnas författare

Icke av bröd allenast (1957) av Vladimir Dudintsev (1918 - 1998). Dudintsev studerade juridik och arbetade i en krigstribunal i Sibirien. Icke av bröd allenast (Matt. 4:4) kom ut under den första tövädersperioden och förorsakade  diskussioner om litteraturens betydelse i Sovjetunionen.

O, forna tiders gentlemän!




Regionbibliotekschefen i Halland, Maria Ehrenberg höll i tisdags ett föredrag med rubriken

O. forna tiders gentlemän!
Hon uppehöll sig mycket vid några kvinnor i Jane Austens och Selma Lagerlöfs författarskap och visade på deras betydelse för dessa män som så småningom med kvinnornas hjälp utvecklades till just gentlemän.
Dessa kvinnor hade ingen egen ställning i samhället men styrde ganska mycket i det tysta. De var unga och vackra;  levnadsglada, intelligenta och "witty". Tanklösa ibland, kanhända, men omtänksamma mot andra
Vi har till exempel Elizabeth Bennet i Stolthet och fördom; Anne Elliot i Övertalning och Charlotte Löwensköld i Charlotte Löwensköld.
Männen som friar till dem får ofta göra det ett par gånger  - även om det är besuttna män som ibland skulle rädda hela den tillbeddas familj ur ekonomiska svårigheter.
Så får till exempel Karl Artur Ekenstedt hjälpas tillrätta i sitt ämbete av prästdottern Charlotte som visste hur det skulle gå till.
Ofta är männen egocentriska och saknar stil och sinne för det passande, men tillrättavisas milt av kvinnorna.
En gentleman ska  ha hög moral och integritet och uppvisa en utveckling under resans gång
Colonel Brandon i Förnuft och känsla är en riktig gentleman (särskilt när han spelas av Alan Rickman, tycker Maria). Kapten Wentworth är en annan gentleman som utvecklas mot jämställdhet när han och Anne Elliot delar på ansvaret för det gemensamma barnet i Övertalning.
Ofta får männen anstränga sig med två frierier.Darcys första frieri var rena katastrofen, enligt Maria.
Brukspatron Schagerström får återkomma efter det att Charlotte Löwensköld avvisat honom en gång på grund av att hon ansåg sig vara trolovad med Karl Artur Ekenstedt.

Det var nyttigt att friska upp minnet inför läsningen av Death comes to Pembleton av PD James

söndag 4 november 2012

Kupé nr. 6

Kupé nr. 6 tyckte jag så mycket om att det är svårt att skriva om den.
Rosa Liksom (pseud. för Anni Ylävaara född 1958) berättar om en resa på Transsibiriska järnvägen från Moskva till Ulan Bator i mitten av 80 - talet, en tid innan kärnkraftsolyckan i Tjernobyl
och Sovjetstatens sammanbrott.
Två mycket olika människor kommer att dela kupé under den mer än månadslånga resan.
Mannen är i fyrtiofemårsåldern och reser till ett arbete i byggbranschen.
Flickan är en ung studerande som flyr ett märkligt triangeldrama.
Han pratar och dricker oavbrutet;  hon lyssnar och iakttar. Flickan känns som författarens språkrör.
Mannen är rå och våldsam och har stora starka händer. Hans kvinnosyn är minst sagt problematisk.
Egentligen hyser han samma hatkärlek till kvinnan som till Ryssland. Han lovsjunger den vackra ryska kvinnan som är stark och modig men som måste mörbultas då och då för att hållas i schack.
Mot flickan är han närmast beskyddande om än lite nedlåtande. En sorts vänskap växer fram dem emellan.
Mannens släkthistoria levandegör den ryska samtidshistorien.
Mitt i allt det vulgära framstår mannen en storslagen människa. Kupé nr. 6 är också en storslagen roman.
Människor, nationer, klimatzoner, landskapstyper, städer, byar, ödemarker, floder passerar revy.
Ibland måste loket vila och då gör mannen och flickan kortare eller längre avstickare i omgivningarna.
Vagnsvärdinnan Arisa vaktar sin flock. Mannen tillhåller flickan att hålla sig väl med henne.
Annars kan det bli jäkligt kallt i kupén. Arisa är drottning över värmesystemet.
Romanen vimlar av snärtiga meningar och ibland hela avsnitt som man får lust att anteckna.
Men projektet faller på sin egen orimlighet. Det blir för mycket.
Referenserna till rysk litteratur, musik och konst är många i Kupé nr. 6.
De ryska klassiska tonsättarna spelas i kupéerna och korridorerna på tåget. Det är bara som det ska vara.
Kupé nr. 6 fick det prestigefyllda Finlandiapriset (30 000€) 2011.

Jag gillar Kupé nr. 6 på samma sätt som jag gillar Radioföljetongen Styr din plog över de dödas ben av Olga Tokarczuk. Det är samma kärva andas barn

Översättaren Kajsa Öberg Lindsten skriver mycket initierat i GP

lördag 3 november 2012

Stolthet och fördom

Utställningen Stolthet och fördom 27 september 2012 - 20 januari 2013
på Nationalmuseum handlar om villkor och möjligheter för kvinnliga konstnärer i Frankrike och Sverige 1750 -1860.
I utställningen kan man se 250 teckningar, målningar och broderier av medlemmar i Akademien såväl som rena amatörer.
En av de ledande kvinnorna är Marie Suzanne Giroust, gift med konstnären Alexander Roslin, och mera känd som Damen med slöjan.
Många av kvinnorna fick ta sig fram med hjälp av sina män eller annan släktskap med mera kända män.
Men franska revolutionen kom att betyda mycket för de kvinnliga konstnärerna i Frankrike och i Sverige fick Konstakademien äntligen en fruntimmersavdelning 1864.
Här slutar utställningen.
Broderi

Teckning av F Bremer (som står i hörnet)



Marie Suzanne Giroust målad av A Roslin

Nakenstudie av Amalia Lindegren
Melancholy av Constance Charpentier

fredag 2 november 2012

Strindbergsmuseet

En djefla karl
En djefla förkyld karl  

Evangelium enligt August
Arbetsbordet
Matsalen
Trappfönster Drottninggatan 85