Eileen

Ottessa Moshfegh har skrivit den uppmärksammade debutroman, Eileen. Innan dess skrev hon noveller som publicerades i flera stora dagstidningar i USA. Eileen växer upp i ett dysfunktionellt hem. Mamma och pappa dricker, barnen får ingen matsäck till skolan, julen firas knappt eller inte alls. Eileen har inga vänner. Hon anser själv att hon är både ful och otrevlig. Ingen gör något för att ta henne ur den villfarelsen. Tvärtom. Fadern är avdankad polis. Efter moderns död får han dricka ensam. Eileens syster Joanie flyr hemmet så fort hon kan och hör sällan av sig. Eileen arbetar på en fångvårdsanstalten Moorehead för unga pojkar som begått grova brott. Hon kör en gammal livsfarlig Dodge som nästan kostar henne livet. Eileen längtar bort, men hennes hatkärlek till fadern gör att hon känner ett visst ansvar. Till anstalten kommer så en ny kurator, Rebecca. Hon är vacker, frigjord och helt suverän. Eileen tappar koncepterna totalt. Och Rebecca tyr sig till Eileen, som inte vet till sig av lycka. I ett nafs försvinner hennes ensidiga förälskelse i fångvaktaren Randy. Många gånger har jag lust att stryka under bistert formulerade livserfarenheter i romanen. En kan bli orolig för Eileen. Hon är ensam både hemma och i arbetet och lever farligt. Hon betraktar de intagna och lär sig en del om manligt beteende. Inget görs för deras rehabilitering. Det är straff som gäller. Den nya kuratorn tror mer på vedergällning... Hela romanen tar en brutal vändning. Som läsare blir en totalt överrumplad. I likhet med Eileen för övrigt. Eileen är en kärvt och kärnfullt berättad historia som också innehåller humor. Eileen är i sjuttioårsåldern när hon erinrar sig sina upplevelser under sextiotalet. Frågan är vad som gör människor till det de är. Eileen är en överlevare, men hur många är det. Jag skulle velat veta mera om Rebecca. Och hur gick det för Leonard Polk, den unge fången, vars föräldrar borde suttit inom lås och bom? Modernista 2018. Övers.: Alva Dahl

Pocketbokens dag

Idag är det pocketbokens dag. Det brukar sägas att det var Penguin Books som var först med pocketböcker, men det stämmer visst  inte. Läs vidare HÄR! Pocketboken ska ha tillkommit under tidigt 1800-tal, och formatet blev snabbt populärt i Europa och USA. Namnet kommer från engelskans ord för ficka, något som syftar på bokens A5-storlek – ungefär så stort att det får plats i en vanlig ficka! Så praktiskt att alltid kunna ha med sig en pocketbok. Och så härligt att många av klassikerna finns tillgängliga i pocket. Omslagen är ofta fina och hållbarheten har ökat. För det mesta är stilen helt möjlig att läsa men det finns fortfarande undantag. Många tycker att den bundna boken är finare, men jag tycker att innehållet är det viktiga.

En smakebit på søndag

"I juli är det omöjligt, till och med itt i natten att andas in luften i Atlas Pickle Plant. Man måste suga in den. Lukten är så skarp och kraftig att den får håren i näsan att resa sig, och det känns som om lungorna blir lika genomdränkta som ens vita tennisskor - snörena blir gröna och luktar fränt av att släpas omkring i pölarna av ättikslag. Klockan var tre på morgonen och det hade varit en hård natt för Baby och mig. Alfred Lynn Tucker - ett fläskberg med illrött hår, glasögon och lortiga gravstenar till tänder, ett fläskberg som oturligt nog basade över oss - hade hackat på oss hela natten. Inte för att han inte hackade på oss nästan alla andra nätter också. Fast det var värre än vanligt den här natten. När vi gick på skiftet klockan elva lät han oss börja med att spruta ättikslag i burkar fulla med saltgurkor som trillade förbi på ett löpande band. Lagen kom ut ur en gammal svart gummislang som var ansluten till en trätunna och hade en grej med ett munstycke ungefär som på en trädgårdsslang."
Ftån sidan 7 i Cherrys värld av Norris Church Mailer. Natur&Kultur 2000. Övers.: Leif Janzon .

En smakebit på søndag drivs av Astrid Terese på den norska bokbloggen Betraktninger. En enda regel gäller: No spoilers! Fler smakebitar HÄR.

Helgfrågan v. 30

Mias bokhörna kör en sommaredition av Helgfrågan. Hon vill veta vad vi läser varje vecka. Bonusfrågan gäller restips. Detta gäller till och med v. 31.

Läsningen först:
Magersfontein, O Magersfontein! av Etienne Leroux
Anils skugga av Michael Ondaatje
Anna Karenina av Anton Tjechov

Restips:
Ale Stenar i Kåseberga

Ales Stenar

Där kusten stupar mellan hav och himmel
har Ale rest ett jätteskepp av stenar,
skönt på sin plats, när axens ljusa vimmel
med blockens mörka stillhet sig förenar,
en saga lagd i lönn
vid brus av Östersjön,
som ensam vet, vad minnesmärket menar.

I sluten ordning dessa gråa hopar
stå vakt från hedenhös; och folket säger
att backen spökar – att den gnyr och ropar
i senhöstmörkret som ett krigiskt läger.
Ty mitt i bondens jord
har Ale gått ombord
på dödens skepp, det sista som han äger.
__ __
De två första stroferna ur Anders Österlings dikt ifrån 1933 

Det är väldigt fint att ströva omkring ibland stenarna och känna en fläkt av urtid. Stranden nedanför är också fin och när en blivit trött och hungrig kan en köpa stekt sillflundra med potatismos vid Buhres på Kivik, eller kanske rentav i restaurangen. Ett besök i affären rekommenderas. Där finns allt i fiskväg- färskt eller rökt -  olika inläggningar och såser ; sallader och skaldjur; ost och kex.

Stanna hos mig

Piratförlaget

Ayòbámi Adébáyòs debutroman, Stanna hos mig, har väckt uppmärksamhet världen över. AA är tjugonio år och kommer ifrån Nigeria. Romanen tilldrar sig också i 80 - talets politiskt oroliga Nigeria och skildrar ett ungt välbärgat par, Yejide och Akin, som träffats på universitetet i Lagos och blivit blixtförälskade. Efter fyra år som gifta börjar respektive släkter bli otåliga. Varför blir det inga barn? Akins mor har diverse ålderdomliga och vidskepliga recept på hur en kvinna ska bli gravid. Yejides styvmödrar har redan klassat ut henne som kvinna och människa. Hon förorsakade sin anlösa mors död med sitt stora huvud. Den enda som stod på hennes sida var fadern, även om han också ständigt påminde henne om orsaken till hustruns/moderns för tidiga bortgång.  Jag tycker att Yejide är otroligt stark som inte går under av omgivningens tryck. Någon gång ger hon efter för vidskepelsen, men hon ångrar sig genast. Så småningom uppdagar hon att hon blivit förd bakom ljuset redan ifrån början. När svärmor tvingat sonen att ta sig en andra hustru - som han visserligen inte alls vill ha och som han absolut inte vill ha i huset - får Yejides kärlek en knäck eftersom allt gjorts upp utan hennes vetskap. Hennes affärsverksamhet går lysande. Redan under studietiden hade hon gjort sig känd för sina konstfärdigt gjorda flätor. I Stanna hos mig möter vidskepelsen vetenskapen; traditionen moderniteten; patriarkatet den nya kvinnan. Klasskillnaderna är uppenbara. Romanen bjuder på en rad överraskande vändningar och jag läste med stort intresse. Sympatin ligger hos Yejide, men ibland kan jag även förstå Akin. Hans kärlek till Yejide är absolut; det måste en ge honom. Han sätter sig till och med upp emot sin allsmäktiga fru moder för hennes skull. Vad det gäller barnen är det han som vägrar att ge upp hoppet medan Yejide anser slaget förlorat och handlar därefter. Den sista meningen innehåller mycket mera än det kan förefalla. Jag har helt uteslutit mycket av dramatiken i romanen för att inte förstöra för någon. Piratförlaget 2018. Översättning: Erik MacQueen.
Påfallande många kända författare kommer ifrån Nigeria; Chimamanda Adichie Ngosi, Sefi Atta, Soyinka, Helen Oyeyemi, Ben Okri, Teju Cole och Chigozie Obioma för att ta några.

The Woman in the Window

Anna Fox är barnpsykolog. Hon lider av posttraumatiskt syndrom och agorafobi. Hon går inte utanför hemmets väggar;  håller sig för sig själv, tar sina många mediciner lite hur som helst och när som helst. Allt sköljs ner med sprit. Anna spionerar på sina grannar och hon fotograferar. Och det är hemska saker hon får bevittna, men vem tror på en kvinna som knaprar starka mediciner och dricker för mycket. Ibland blir en upprörd på hennes vägnar. Andra gånger tvivlar man på henne. Men här Anna litar konstigt nog helt på sig själv i det här avseendet.  För att få tiden att gå ser hon massor av klassiska svartvita filmer; gärna Hitchcockfilmer. Svartvita filmer var ett intresse Anna och hennes man hade gemensamt. Dessutom bedriver hon en slags terapi på nätet för vuxna personer. Gamla Lizzie månar hon särskilt om. Kvinnan i fönstret av AJ Finn kan till en början påminna om Kvinnan på tåget av Paula Hawkins men själva upplösningen är bättre i Hawkins bok. Kvinnan i fönstret är i långa stycken väldigt spännande och bjuder på många överraskningsmoment, men i mitt tycket blir slutet lite väl kaotiskt och invecklat. På samma gång som berättelsen krånglar till sig börjar Anna återhämta sig. Det kommer bokstavligen och bildligen att gälla livet för henne och då handlar hon efter sin överlevnadsinstinkt. Då vet hon i alla fall att hon vill leva. Och jag visste i alla fall att jag måste läsa Kvinnan i fönstret till slut för att se hur det hela skulle avlöpa. Ett litet plus är alla referenser till filmer och böcker. Om jag hade satt betyg hade det blivit tre stjärnor av fem.

En smakebit på søndag

Albert Bonniers förlag

"Hennes man är hemma när som helst. Den här gången kommer han att ta henne på bar gärning. Inte så mycket som en gardinremsa, inte så mycket som en persiennlamell skymmer insynen i 212:an - det klassiska våningshuset i roströd sten där de nygifta makarna Mott bodde förut, fram till för inte så länge sedan, fram till att de inte var gifta längre. Jag träffade aldrig vare sig mr eller mrs Mott, men det händer att jag tittar till dem på nätet: honom på Linkedin, henne på Facebook. Deras bröllopslista på Macy´s finns kvar. Om jag ville skulle jag kunna köpa matsilvret till dem. Som jag sa: inte ens några gardiner. Så 212:an stirrar tomt ut över gatan, rödbrun och naken, och jag stirrar tillbaka, iakttar frun i huset medan hon leder sin byggnadsentreprenör in i gästrummet. Vad är det med den här adressen? Det är hit kärleken kommer för att dö."

Från sidan 11 i Kvinnan i fönstret av A J Finn, Albert Bonniers förlag, i översättning av Klara Lindell.

Astrid Terese på den norska bokbloggen Betraktninger håller i läsutmaningen  En smakebit på søndag. Vi bjuder varandra på en smakebit av det vi just läser. Naturligtvis utan spoilers. Fler smakebitar HÄR

Den som gräver en grop...

Det är inte mycket jag läst av den peruanske nobelpristagaren (2010) Mario Vargas Llosa, men nu har jag i alla fall läst novellen Den besökande som ingår i novellsamlingen Valparna ifrån 1978. Novellen börjar med att författaren zoomar in ett litet värdshus som tycks ligga mitt ute i ödemarken. Inuti värdshuset ligger värdinnan dona Merceditas och slumraar på ett par säckar.  Hennes get, Cuera, börjar klippa med öronen och dona M förstår att någon närmar sig i skumrasket. Hon känner igen profilen. Det är ingen vän. Mannen ber att få något att äta och dricka och han vill att hon gör honom sällskap. Dona M förstår att han är ute efter hennes son, Numa. Mannen, som heter Jamaiquino, är ifrån Jamaica. Han leker med dona M som katten leker med råttan. Plötsligt hörs gnäggandet av hästar och dona M förstår att Jamaiquino har polisen med sig. J har förrått Numa för egen vinning.
Novellen är inte slut där, men jag tänker inte avslöja slutet. Det är mycket illusoriskt berättat och en anar motsättningar av olika slag. Mario Vargas Llosas novell är väldigt visuell med med skiftningar i ljus och mörker. Hörselintrycken bidrar också till att göra handlingen levande. Dialogen är livlig och kärv. Jag blir faktiskt lite nyfiken på att läsa någon roman av Mario Vargas Llosa. Den här novellen passar in på punkt nr 4 i Ugglan&Bokens läsutmaning Läs en novell III: Läs en novell av en nobelpristagare.

Helgfrågan v. 29

Mias helgfråga sommareditionen: Vad läser du nu?
Bonusfråga: Restips?

Massolit förlag

Just nu läser jag Eileen av Otessa Moshfegh. En mycket speciell roman
och
Kvinnan i fönstret av A J Finn, som jag inte vet något om
och Agaat av Marlene van Niekerk.  Månadens språk är afrikaans så jag läser om den. Det är ändå sex år sedan vi läste den i läsecirkeln. 

Som jag redan påpekat lämnar jag inte landet under sommaren. Nu föreslår jag en resa till huvudstaden, den vackra Mälardrottningen Stockholm. Vi besöker Thielska Galleriet, som bl. a. visar Tyra Kleen, konstnär, vagabond och äventyrare; Östasiatiska museet, Waldemarsudde som visar Sigrid Hjertén, Fotografiska och Rosendahls trädgård. Båtresa till Drottningholm och /eller Fjäderholmarna och promenader på Djurgården.
 

Misstag i Moskva

Nicole och André är ett äldre, pensionerat par som bor i Paris. Nu har de åkt till Moskva för att hälsa på Mascha, Andrés dotter från ett tidigare äktenskap. Nicole och Mascha kommer väl överens och de tre har mycket trevligt tillsammans. Så småningom börjar Nicole i alla fall bli uttråkad och längtar hem till Paris. Och hon tycker att André ägnar alltför mycket tid åt Mascha och att hon aldrig får någon egentid med sin man. André tycks inte ha något behov av egentid med henne. Och så kommer fram att André bestämt med Mascha att de ska stanna tio dagar längre i Moskva än som det var sagt ifrån början. Nicole tappar humöret ; krisen är ett faktum och båda makarna verkar vara beredda att lämna varandra. André vill flytta till landet i Villeneuve medan Paris är Nicoles val. Båda märker av åldrandet i sina kroppar. Nicole bantar. Ju mindre hon känner sig hemma i sin kropp desto känner hon sig tvungen att ta hand om den. En hör Nicoles och Andrés röster växelvis. Moskva på 60 - talet finns hela tiden i bakgrunden. Nicole och André har varit i Moskva tidigare och kan göra jämförelser. Misstag i Moskva är en långnovell av författaren Simone de Beauvoir Det är en väldigt sympatisk text som klokt och vemodigt säger mycket om åldrande och om djup kärlek mellan två i grunden ganska olika makar.  Det finns ett politiskt tema också. Jag fick verkligen lust att läsa de Beauvoirs romaner också. Novellen passar in på punkt nr 36. Läs en bok om kärlekslycka i Ugglan&Bokens läsutmaning Läs en novell III.

Vi läser augusti - september 2018

Det alldeles nyutkomna numret av Vi läser innehåller 9 sidor om Lena Andersson. Låt vara att flera sidor är bilder, men i alla fall. Den marockanske författaren Abdallah Taïa, muslim och homosexuell, får nästan lika mycket utrymme. Johanna Koljonen skriver om förnyarna i serievärlden och Peter Englund återvänder till Poltava 30 år efteråt. "Hur jag skrev Poltava"är titeln på den artikeln. Terri Herrera skriver och Nuckan och nuckrelaterade nyheter. Jonas Eklöf står för en kort intervju med exilnorrlänningen Stina Jackson som skrivit romanen Silvervägen som kallas "slow crime". En hel del läsning, alltså, även om Vi läser känns lite tunnare till omfånget den här gången.

Top Ten Tuesday. Short stories.

Top Ten Tuesday har nu flyttat över till That artsy reader girl.
Top Ten Tuesday was created by The Broke and the Bookish in June of 2010 and was moved to That Artsy Reader Girl in January of 2018. It was born of a love of lists, a love of books, and a desire to bring bookish friends together.

July 17: Favorite Novellas/Short Stories

1. Dumpling or Boule de suif or Fettpärlan is a great novella by the famous French writer Guy de Maupassant.
2. The Colonel´Lady by Somerset Maugham. About a man who misjudges his wife totally and is very hurt when the truth emerges to him.

3. The Seals by Lydia Davis. About the love between to sisters.

4. Marcelle by Simone de Beauvoir. Marcelle is a young girl who reads a lot of novels. Her greatest whish is to be the muse of a literary genius.

5. The Lady with the Dog by Anton Tjechov is considered to be one of the most short stories ever written. It´s about two unhappily married people who meet when vacationing in Jalta.

6. Mary Yukary Waters, The Laws of evening. Eleven novellas that take place in Japan and is about the second world war or the memory of it. The Woman in the Title novella is Sono, 80, who lost her husband and two daughters in the war.
7. Husband and wife by Koike Mariko. A young man about to be married meets with two old ladies in a train compartment and a weird conversation takes place. 
8. The Heart fails without warning by Hilary Mantel. About sisters, loneliness and eating disorders.

9. The five - forty - eight is a short story by John Cheever about Blake, an arrogant and ruthless man who seduces a plain woman at his office and then gives her the sack. But she knows how to take revenge

10. The Fall of the House of Usher by Edgar Allan Poe is a famous short story about Roderick Usher and writes to a friend and asks him to come. The friend is horrified of what he

Träd, kärlek och andra växter

Anne Hope Jahren är biokemist och geobiolog; numera professor vid universitetet i Oslo där hon också har sina rötter. Hon växte bokstavligen och bildligen upp i sin fars laboratorium och hon älskade det. Hon var mindre förtjust i det kalla Minnesota och de litteraturvetenskaliga studier hon påbörjade passade henne inte alls. Nej, hon ville hellre försöka ta reda på hur det är att leva som växt. Hon ville testa icke tidigare testade saker. AHJ lyckas med bedriften att få en kompanjon, Bill, som varken är hennes far, bror, man utan endast just - Bill. Det är en mycket säregen man som matchar AHJ precis. Hon har väldigt dåligt samvete för att hon tjänar mera än han, men det bekommer inte honom. Naturligtvis stöter AHJ på motstånd i sin forskning. Om inget annat finns det inga pengar till den utrustning hon behöver. Sexuella trakasserier förekommer även i den vetenskapliga världen och AHJ  vill ge sitt stöd åt kvinnliga forskare. Hon lyckas bygga upp tre olika laboratorier som alla bär hennes namn. Hennes doktorsavhandling handlar om bäralmen. Amerikanska Södern är ett Edens lustgård för växter enligt Anne Hope Jahren. Tårpilen kallar hon växtvärldens Rapunzel. Helt plötsligt träffar AHJ en man vid namn Clint, som hon ganska direkt bestämmer sig för att gifta sig med. När hon sedan blir gravid får hon genomleva en hemsk graviditet. Hon är bipolär och under graviditeten måste all medicinering sättas ut. Men förlossningen blir helt normal och barnet, en gosse, är välskapt. Bill accepterar hjältemodigt sin roll som morbror. AHJ lovar sig själv att bli en bra far åt sitt barn. Modersrollen vet hon inte hur hon ska hantera. Anne Hope Jahren har skrivit en entusiastisk och medryckande - och ibland rent lyrisk - hyllning till vetenskapen. Hennes bok Träd, kärlek och andra växter är en lyckad blandning av fack - och skönlitteratur. En bara älskar den. Hennes kärlek till forskning och vetenskap smittar av sig eftersom hon har förmågan att göra allt så begripligt och lättillgängligt. De läsare som planterar ett träd blir expert på var och en sitt träd, peppar AHJ till slut. Översättare: Joachim Retzlaff. Volante förlag. Och nej, Bill har inte läst boken...

En smakebit på søndag

 

"Hon såg upp från boken. Så urbota tråkiga alla dessa klagovisor om bristande kommunikation var! Om man verkligen vill kommunicera med någon, lyckas man något så när. Inte med alla förvisso, med med två, tre personer. André satt på sätet bredvid henne och läste en deckare. Hon teg om sin ilska, sina samvetskval, sina små bekymmer; han hade också sina små hemligheter, men på det hela taget visste de det mesta om varandra. Hon kastade en blick ut genom kabinfönstret: mörka skogar och ljusa ängar så långt ögat kunde nå. Hur många gånger hade de banat sig väg tillsammans genom världen, med tåg, flyg och båt, sittande sida vid sida med en bok i handen? Ofta skulle de ännu glida fram sida vid sida, under tystnad, till havs, på land och i luften. Det här ögonblicket bar minnets sötma och löftets glädje. Var de trettio eller sextio år gamla? Andrés hår hade grånat tidigt; förr framstod denna snö som framhävde hans friska, solbrända hud som oäkta. Det gjorde den fortfarande." Från sidan 13 i Misstag i Moskva av Simone de Beavoir. Bucket list books AB 2015. Astrid Teres på den norska bokbloggen Betraktninger handhar läsutmaningen En smakebit på søndag. Den går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar av det vi just läser. Utan att avslöja något väsentligt så klart. Fler smakebitar HÄR

Dagens kulturella VM - spaning - Frankrike

enligt O har bestämt sig för att det blir kulturell spaning i Frankrike idag eftersom det är nationaldagen. Finalen Frankrike - Kroatien går visserligen inte förrän imorgon, men det kan inte hjälpas. Det passar bra, tycker jag.

När jag bläddrar igenom min blogg hittar jag förvånansvärt mycket franskt. Jag börjar med Marie Ndiaye som skrivit Tre starka kvinnor och Ladivine och som talats om i nobelprissammanhang i flera år.  
Marc Soustrout har varit chefsdirigent i Malmö i många år. Han har ett uttrycksfullt kroppsspråk och symfoniorkestern fungerar som en förlängning av hans taktpinne.  
Knut Ståhlberg, Sveriges radios utrikeskorrespondent i Frankrike, skrev en bok som hette De älskande i Paris. Den handlade bland annat om Aurore Daudevent, det vill säga George Sand. Författaren förälskade sig i henne i likhet med kompositören och pianisten Frédéric Chopin, som är begravd på Père - Lachaise i Paris. 

Den blå tvålen av Sara Danius handlar om den realistiska romanen; Balzac, Stendhal och Flaubert. Tre franska flugor i en smäll. Rött och svart av Stendhal är en av mina absoluta favoritklassiker. Den kom ut 1830. Huvudpersonen, Julien Sorel, har mycket gemensamt med sin upphovsman. Ett faktiskt rättsfall; kampen mellan statsmakten (rött) och prästerskapet (svart) är genomgående teman.  
Annie Ernaux är en fransk författare som jag läst flera böcker av. Min far är en självbiografisk roman som kom 1985 ut efter faderns  död. En sparsmakad bok med ett fint språk om en far ur arbetarklassen och den klyfta som uppstår mellan dem i och med dotterns studier. Min far hänger nära samman med Kvinnan som skildrar moderns liv och död. 

En film som jag sett många gånger är Jules och Jim som hade premiär i Sverige 1962. Jules är österrikare och Jim fransman. De är vänner. Båda blir kära i Catherine som spelas helt fascinerande av Jeanne Moreau. Catherine gifter sig med Jules. Jules och Jim deltar i kriget på olika sidor men fortsätter sedan att vara vänner. Romanen som filmen baseras på har samma titel och är skriven av den franske författaren Hénri - Pierre Roché. HÄR sjunger Jeanne Moreau Le Tourbillon i filmen. 
Charles - Marie Widor var en fransk organist och tonsättare som bl. a. skrev en berömd Toccata som ingår i symfoni nr 5.   Albert Camus berömda bok Främlingen blev författarens litterära genombrottet och en av existentialismens viktigaste skrifter. Sällan har väl en bok diskuterats så mycket och så länge. Nu har det kommit en roman av Kamel Daoud som heter Fallet Meursault och som ger offret, araben, ett namn. Han hette Moussa och det är hans bror som berättar.
Den förste nobelpristagaren i litteratur var fransmannen Sully Prudhomme 1901. Den senaste Patrick Modiano 2014. Däremellan kom hela 12 stycken. Alla gubbar.

Helgfrågan v. 38

Mias bokhörna:
Sommaredition av Helgfrågan är att det är samma fråga v.27-31.
 
Vilka böcker läser jag just nu?:  Krig och fred av Leo Tolstoy

Änkan som inte sörjde av Lennart och Margareta Brohed

Träd, kärlek och andra växter av Anna Hop Jahren. Snart klar.

En bokhandlares dagbok av Shaun Bythell. Just påbörjad

Resetips: Skånska slott och herresäten.

Svabesholms Kungsgård 1625. Med fantastisk engelsk trädgård, trevligt café, loppis och Oriental & Vintage med underbara sidenklänningar och japanska kimonos

Wanås slott med konstvandring i skogen, mat och boende. Konstvandringen är mycket barnvänlig. Trevlig shop.

Sofiero slott och slottsträdgård utanför Helsingborg är en fantastisk oas att ströva omkring i. 

Den charmerande slottsfrun på Skarhults slott, Alexandra von Schwerin, är även journalist och entreprenör. Den dolda kvinnomakten. 500 år på Skarhults slott är både en utställning och en bok. Utmärkt café.

Ny akademi - nytt litteraturpris

Idén knyckte jag hos enligt O. 

Den Nya Akademien har släppt sin nomineringslista till ett alternativt Nobelpris utsedd av ett okänt antal bibliotekarier. Varför endast bibliotekarier, undrar jag?  Ett mycket märkligt urval av "tunga" namn och absolut otänkbara och i något fall ett helt okänt namn
Kravet på pristagaren finns på Den Nya Akademiens hemsida och lyder:

The prize will be awarded to a writer of literary fiction who within the reader has entered the story of mankind in the world. The prize winner can be from any part of the world and must have two published works, one of which within the last ten years.

På listan finns totalt 47 namn. (Men varför är inte Marie Ndiaye med?)

• Adichie Chimamanda Ngozi – Nigeria   
  Så jättebra, men kan vänta
• Anyuru Johannes – Sverige                     
  Nej. Förstår inte varför han fick Augustpriset
• Atwood Margaret – Kanada                    
  Så klart! Mångsidig som få  
• Auster Paul – USA                                    
  Gillar honom men han är ingen nobelpristagare
  
• Avallone Silvia – Italien                            
  Lite mer får hon prestera först
• Bouraoui Nina – Frankrike                       
   Ja, i sinom tid 
• Carson Anne – Kanada                              
   Nja, tveksamt
• DeLillo Don – USA.                                
  Nej, det tror jag inte. Dock ej läst
• Edelfeldt Inger – Sverige                       
  Nej.
• Ekman Kerstin – Sverige                           
   Ja, inte alls omöjligt. Gillar henne
• Ferrante Elena – Italien                            
  Nej, det kan jag inte tycka
• Gaiman Neil – Storbritannien                
  Nej
• Ganman Jens – Sverige                             
  Ej läst
• Hustvedt Siri – USA                                  
  Gillar henne, men hon är ingen nobelpristagare
• Jägerfeld Jenny – Sverige.                        
  Ej läst. Radioföljetong nu
• Khemiri Jonas Hassen – Sverige              
  Nej. Men hellre han än Anyuru
• Kincaid Jamaica – USA                            
  Nej. Inte jätteförtjust
• Leviathan David – USA.                        
  Ej läst
• Louis Édouard – Frankrike                     
  Ej läst
• Lundell Ulf – Sverige.                            
  Tål att tänkas på, faktiskt
• Lövestam Sara – Sverige.                      
  Ej läst
• McCarthy Cormac – USA                        
  Ej läst
• McEwan Ian – Storbritannien                 
  Gillar honom, men nobelpristagare, nej
• Murakami Haruki – Japan                       
   En favorit, som gott kunde få priset!  
• Oates Joyce Carol – USA                          
   Det kan en absolut tänka sig
• Okorafor Nnedi – USA.                        
  Vem är det? 
• Oksanen Sofi – Finland                         
  Spännande författare. Kan vänta
• Olafsdottir Audur Ava – Island           
  Borde inte varit med på listan
• Oz Amos – Israel                                      
  En värdig nobelpristagare
• Paborn Sara – Sverige                             
  Otänkbar!
• Pleijel Agneta – Sverige                        
  Fin författare, men ingen Nobelpristagare
• Pynchon Thomas – USA                          
  Kanske det. Ej läst
• Robinson Marilynne – USA                    
  Antagligen inte fel
• Rosoff Meg – USA                                   
  Ej läst
• Rowling J.K. – Storbritannien               
  Det kan inte vara allvar!
• Roy Arundhati – Indien                       
  Nej, det tycker jag inte
• Schiefauer Jessica – Sverige                
  Se ovan!
• Smith Patti – USA                                  
  Jag gillar henne, men kanske inte ändå
• Smith Zadie – Storbritannien               
  Om några år
• Stamm Peter – Schweiz                         
  Se ovan!
• Stefánsson Jón Kalman - Island          
  En fantastisk författare men han får vänta lite!
• Stridsberg Sara – Sverige                  
  Inte ännu i alla fall
• Tartt Donna – USA                            
  Detta måste vara ett skämt!
• Thúy Kim – Kanada                            
  En favorit som har råd att vänta lite.
• Tokarczuk Olga – Poland                 
  En favorit som just fått Bookerpriset
• Wa Thiong’o Ngugi – Kenya               
• Han måste få finnas med bland de nominerade
• Winterson Jeanette – Storbrit.            
• Väldigt bra, men kanske ingen nobelpristagare.

Mina kandidater till juryns nomineringar är:
 Margaret Atwood
 Olga Tokarczuk
 Amos Oz
 Wa Thiong’o Ngugi

Vilka fyra väljer du?

Sommarföljetongen i lokalbladet och Radioföljetongen

Bokförlaget Forum

Mattias Edvardsson har skrivit en ny psykologisk kriminalroman, En helt vanlig familj. Den tilldrar sig i Lund och har kommit ut i juni. Hans förra bok, En nästan sann historia, var jag väldigt förtjust i. Det var också en psykologisk kriminalhistoria. Edvardsson är till vardags psykologilärareoch säger att han skriver de romaner han helst vill läsa. Stella i sena tonåren blir plötsligt anklagad för mord. Hennes far är präst och modern jurist. Bästa vännen Amina spelar en viktig roll i sammanhanget. Stella har taggarna utåt och väntar sig inget gott av någon. Ibland tror jag absolut att hon är skyldig - ibland inte. 
En helt vanlig familj har redan sålts till elva länder. Hittills är jag väldigt nöjd med den. Rejäla avsnitt varje dag. 

Radioföljetongen Laterna magica  Ingmar Bergmans självbiografi lästes utmärkt av Sten Ljunggren. Men nu är den slut. Jag har några avsnitt kvar.

Här ligger jag och blöder av Jenny Jägerfeld, författare och psykolog med ADHD är ny radioföljetong. En strulig tonårshistoria till. Uppläsare: Julia Marko Nord.

10 år med Ruth

Elly Griffiths tionde bok om rättsarkeologen Ruth Galloway från Norfolk, The dark Angel,  tilldrar sig till stora delar i Italien; i en liten bergsby utanför Rom. En kollega till Ruth har kontaktat henne för att få råd i ett knepigt ärende rörande en utgrävning. Ruth tar med sig dottern Kate, väninnan Shona och hennes son. Kates far, kriminalinspektör Harry Nelson, blir väldigt upprörd över att inte vara informerad. När området där Ruth och Kate råkar ut för ett jordskalv kastar sig Nelson på planet för att med egna ögon försäkra sig om att Ruth och - i första hand får en tro - Kate befinner sig väl. De får några dagar tillsammans, den lilla familjen som inte är någon familj. De badar, äter och dricker gott. Harry Nelson konstaterar något till sin häpnad att Ruth blir smalare och smalare ju mindre kläder hon har på sig. Här blev jag besviken. Jag gillade hennes övervikt. Shona svassar omkring i en minimal bikini men Ruth har en rejäl hel baddräkt. Nelsons vistelse förlängs bl. a. för att det begås ett mord i den lilla bergsbyn också. Här dras gammalt groll upp sedan andra världskriget. På hemmaplan har Micky Webb, en  otäck figur som lovat hämnas på Nelson, släppts ur fängelset. Nelson fru, Michelle, noterar att det smyger någon omkring huset. Förhållandet Ruth - Nelson och Michelle blir allt mer komplicerat. Särskilt som Michelle inlett ett förhållande med en kollega till Harry Nelson. Hur det ska sluta undrar en fortfarande när boken är utläst. Jag tycker om böckerna om Ruth Galloway. De kan skifta lite i kvalitet. Dark Angel tycker jag hör till de bästa. Kanske är det ett plus att jag läste på originalspråket. Elly Griffiths man som är arkeolog har stått modell för Ruth Galloway. Familjen bor i närheten av Brighton. Griffiths Stephens och Mephisto - serie tilldrar sig i 1950 - talets Brighton. Den tycks inte vara översatt till svenska.    

Dagens kulturella VM - spaning - England

enligt O: Inte Storbritannien, utan England. Viktigt att komma ihåg i den här spaningen. England som alltid varit mitt andralag och som nu mötte Sverige i kvartsfinalen. Tyvärr slog de också ut Sverige, men det hindrar inte att jag hoppas att de får möta Frankrike i en final. Idag spelar de för en finalplats.

I den här spaningen kan en verkligen välja och vraka. Jag börjar med ett tungt namn, nämligen Charles Dickens. 2012 var firades 200 - årsjubileet av hans födelse. Hans romaner läses fortfarande och kan ses som filmer och TV - serier. Charles Dickens hann med otroligt mycket på sina 58 år på jorden.

Thomas Hardy föddes i Dorset och skapade det litterära landskapet Wessex där allt har sin verkliga motsvarighet. Han skrev romaner och lyrik. Tess har filmats åtskilliga gånger och är kanske den mest kända av hans romaner. Min egen favorit är Återkomsten eller Heden. I den är den verkliga huvudpersonen Egdon Heath. Serieromanen Tamare Drewe är baserad på Fjärran från vimlets yra av Thomas Hardy.

Jane Gardam har skrivit en trilogi som tilldrar sig i Dorset och Hongkong. 
En engelsk gentleman, En trogen kvinna och De sista vännerna är titlarna i trilogin. Edward Feathers är en vacker man även på äldre dar. Hans hustru Betty inser tidigt i äktenskapet att det är hon som får se till att det blir något gjort. Dessutom skaffar hon sig en älskare och det är han som berättar i den tredje romanen.
Stephen Fry är skådespelare, författare, manusförfattare, komiker och regissör. Han har gjort sig känd för sitt porträtt av Oscar Wilde och för att han spelade betjänten Jeeves i filmatiseringarna av Wodehouses (engelsk författare) böcker. Det är Stephen Frys förtjänst att jag läst en Harry Potter av J. K. Rowling, en annan engelsk författare. SF är en lysande uppläsare.

Adele är född i Tottenham i London och har trots sin ringa ålder hunnit få åtta Grammies. Hon sjunger soul och jazz.

Vanessa Bell, syster till Virginia Woolf,  var en engelsk konstnär och formgivare.
Susan Sellers har skrivit romanen Vanessa och Virginia.

Dagens kulturella VM - spaning - Belgien

enligt O: "Belgien, landet som för min del mest förknippas med Bryssel och EU. Fotboll kan de bevisligen spela också. Idag spelar de semifinal mot Frankrike och jag håller som alltid en extra tumme för Frankrike. Det är därför är det Belgiens tur att få ett inlägg idag."
Professorn av Charlotte Brontë. Professorn handlar om den unge föräldralöse William Crimsworth, som tackar nej till att bli präst och avböjer giftermål med en kusin. Därmed har han brutit med sina morbröder. Brodern Edward, erbjuder motvilligt en kontoristtjänst, men behandlar William på ett sådant sätt, att han säger upp sig. Han beger sig till Bryssel. En rik kvarnägare, York Hunsden, har noterat hur Edward behandlat William och ger  William ett introduktionsbrev som han kan använda i Bryssel. Mr Hunsden kallar sig demokrat och avskyr orättvisor.  
Amelie Nothomb är en belgisk författarinna som bl. a. skrivit boken Underkastelsens sötma. Amélie i romanen  har fått en ettårig tjänst på det stora japanska företaget Yumimoto i Tokyo. Hon talar flytande japanska och franska eftersom hon härstammar från Belgien. Ingenting hon gör blir rätt. Det börjar med en gång. Hon anmäler sig inte i receptionen. Ganska snabbt får hon lära sig att företaget är helt hierarkiskt organiserat.

imdb.com

George Simenon skapade den odödlige kriminalkommissarien Maigret. 75 böcker blev det allt som allt och nu ges de ut på nytt. Och faktiskt har det gått ett par Maigret - program i TV med Rowan Atkinson i huvudrollen som Maigret. Nej, inte Mr Bean, var den spontana  reaktionen. Men Atkinson visade sig vara en ganska bra Maigret. Jag citerar Peter Cornell i Expressen: "I Maigrets rum i polishuset Quai des Orfèvres glöder den gamla kolkaminen under kalla vinterdagar; i augustihettan står fönstren på vid gavel mot Seine och rummet fylls av den heta sommarens övermogna lukter. Maigret har beställt upp smörgåsar och öl från Brasserie Dauphine runt hörnet och då vet man att det blir ett långt förhör. Piporna ligger på rad, rensade och stoppade och Maigret ringer hem och meddelar att han inte kommer till lunch. Madame Maigret har i flera timmar förberett en coq au vin men blir aldrig arg. Deras barnlösa äktenskap är lyckligt, fast deras kärleksliv berörs aldrig med ett ord." Charlotte Brontë och hennes syster Emily studerade under en tid språk i Bryssel.
Hergé, egentligen Georges Prosper Remi, skrev serierna om Tintin. Många älskar dessa serier, men det är inte min tekopp. Det betyder inte att vi inte har diverse Tintin - album i huset. Hergé hade ett ganska jobbigt liv med sjukdomar, en alltför tung arbetsbörda och skilsmässa. Han led av porfyri och dog till följd av anemi.
Hugo Claus, belgisk, nederländskspråkig författare, bildkonstnär och filmskapare. Han nämndes i många år i nobelprissammanhang och var ganska bitter för att han aldrig fick något pris. Han fick Alzheimers sjukdom och dog med dödshjälp 2008. Jag har läst En vandring i sömnen och Sista bädden;
rörande och berörande läsning. Claus häcklar borgerligheten och beklagar den språkliga och religiösa splittringen i Belgien. Han har liknats vid Thomas Bernhard minus vreden.

César Franck vid orgeln. Wikipedia

César Franck var en belgisk kompositör, pianist och organist. Hans mest kända verk är symfoni i d - moll. Och jag tror att de flesta hört hans Panis Angelicus

Dagens kulturella VM - spaning - Kroatien

enligt O: "Kroatien överraskade mig redan i gruppspelet, men nu är det dags för semifinal mot England imorgon. Hur mycket jag än gillar överraskningar hoppas jag att de inte vinner. Kroatien alltså. Men spanat på dem har jag gjort i alla fall."
Landguiden. Utrikespolitiska institutet: Den kroatiska kulturen har påverkats av de makter som genom århundradena behärskat delar av landet – Österrike, Ungern och Italien. I och med den så kallade illyriska rörelsen på 1800-talet uppstod en enhetlig kroatisk litteratur. Rörelsens mål var att skapa ett enat sydslaviskt rike med en gemensam kultur.
 
Dubravka Ugrešić, född född den 27 mars 1949 i Kutina, är en kroatisk  författare och litteraturhistoriker. Baba Jaga la ett ägg ingår i Mytserien. Ugresic bygger vidare på den östeuropeiska myten om Baba Jaga som rövar bort barn och bor i ett hus av kycklingben. Ugrešić lämnade Kroatien 1993 och är bosatt i Amsterdam.

Nobelpristagaren (2003) J. M. Coetzee har skrivit en bok som heter 
Den långsamme. 2005. Rayment är sextio år skadas svårt i en cykelolycka. Han kommer i kontakt med en mängd olika kvinnor i vården. Han gillar ingen av dem. Men så kommer Marijana, en trebarnsmor från Kroatien, och Rayment förälskar sig handlöst. Han vet att en relation är omöjlig och kanske är Marijana inte så intresserad

Adjö cowboy av Olja Savicevic. 2017. En ung flicka hoppar av studierna i Zagreb och flyttar hem efter broderns självmord. Modern är dessutom svårt sjuk. En mystisk äldre man som var bekant med brodern har dykt upp i byn. Huvudpersonen är en antihjältinna som i sitt forskande efter sanningen om broderns död gräver i det kroatiska efterkrigssamhällets många lager.