tisdag 3 november 2015

Tematrio - Jobbiga böcker

Berätta om tre böcker som varit känslomässigt jobbiga att läsa! uppmanar Lyran (just som jag ställt in mig på att det inte blir någon TEMATRIO den här veckan!)
1. Den titel jag direkt kommer på är Trädens tystnad av Mo Hayder om vilken jag skrev så här: Nej, nu har jag bestämt mig. Jag kan inte skriva om Trädens tystnad av Mo Hayder även utgiven under titeln Behandlingen (orig:s titel: The Treatment). Hon brukar skriva om hemska saker på gränsen till det outhärdliga och hon gör det bra - men den här gången tycker jag inte att det räcker med miljöskildringen (Brixton) och utredningsarbetet som leds av Jack Caffery, som jag gillar. I det här fallet rör det sig om en fullständigt vidrig pedofilhärva.  Men intrigen är alltför skruvad och vidrigheterna upprepas lite för ofta. Kanske är det svårt för Mo Hayder att hantera den här sortens material? Inte konstigt i så fall. 

2. Hiroshimas blommor av Editha Morris är en väldigt gripande bok om s. k. hibakusha i Japan, det vill säga de som överlevde atombomben i Hiroshima med kroppsliga och själsliga skador vars återverkningar sträckte sig in i framtiden. Författarens son berättade för sin mor, som sedan gjorde stora insatser för dessa människor. Ingen ville umgås med hibakusha; ingen ville gifta sig med en sådan och de bodde i särskilda ghetton och fick försörja sig bäst de kunde. 

3. Den blå dagboken av James A Levine, professor i medicin vid Mayokliniken i Minnesota, är skakande läsning. Royaltyn för den här romanen gick oavkortat till utsatta kvinnor och barn i tredje världen. Den blå dagboken berättar om flickan Batuk som såldes som nioåring av sina fattiga föräldrar till en bordell i Mumbai. Hon satt i en bur vid "burarnas gata", väl synlig och till salu för hugade spekulanter. På båda sidor om henne satt andra flickor - och pojkar. Som ett mänskligt smörgåsbord. Batuk benämner verksamheten att baka kaka. Inte sällan försvinner dessa barn helt och hållet. De har inga namn. De är bara föremål. Vem ger namn åt en sopborste? Under en sjukhusvistelse lär sig Batuk läsa och skriva och det blir hennes räddning.

18 kommentarer:

  1. inte läst, barn är värst att läsa om.

    SvaraRadera
  2. precis. det kan vara outhärdligt. men Den blå dagboken innehöll faktiskt humor och Batuk har en förmåga att stänga av och ta sig igenom

    SvaraRadera
  3. Tre böcker som säkert är tunga att ta sig igenom men som jag blir intresserad av.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hiroshimas blommor är väldigt bra liksom Den blå dagboken. man blir skakad, men det finns anledning att känna till det de handlar om

      Radera
  4. Låter som böcker jag skulle må dåligt av, men de platsar definitivt i dagens tematrio.

    SvaraRadera
    Svar
    1. den första stod jag ju inte ut med heller. men de andra båda har ändå ett budskap. de handlar om saker man inte kan blunda för

      Radera
  5. Låter som riktigt jobbiga böcker - speciellt den sista. Men säkert bra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. mycket bra. och hemsk, men ändå inte hopplös

      Radera
  6. Svar
    1. ja, verkligen! men 2 och 3 rekommenderas. de har något att säga

      Radera
  7. Inga böcker jag läst, men de två sista verkar intressanta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. ja, det är de verkligen. och man lär sig något

      Radera
  8. Verkar som riktigt jobbiga böcker detta! Den andra och tredje boken i trion blev jag intresserad av - kände inte till dessa sedan tidigare. Tack för tips!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hiroshimas blommor är en klassiker och historien omkring är också mycket intressant. Den blå dagboken har också en intressant kringhistoria

      Radera
  9. Den blå dagboken är mycket bra. Hiroshimas blommor verkar intressant. Hayder har jag läst en del av, hon kan vara riktigt otäck.

    SvaraRadera