han tyckte att musiken
var evihetens röst
hoppets röst
han hade kunnat
dö vid pianot
ung eller gammal, sak samma
musiken skulle finnas kvar
klar som glas
nu är döden allt han hör
det hamrande kriget
en landmina ett barn
en far som gråter
en dag fann han
ett piano bland ruinerna
hejdade sig sträckte ut handen
drog den tillbaka
vände sig om för att gå
när han hörde pianot säga:
Inte mer trogen än så?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar