söndag 20 september 2020

En smakebit på søndag

"Mycket snart - detta är inget stort hus - man hör allt - hör han (Cromwell) en dörr därnere, och kungens (Henrik VIII:s) röst, och ett mjukt beställsamt mummel kring honom ... våt om fötterna, Ers Majestät?  Han hör Henriks tunga steg närma sig, men det tycks som om Jane (Seymour) har försvunnit utan ett ljud. Utan tvivel har hennes mor och hennes systrar dragit iväg med henne för att få höra allt kungen sagt. När Henrik stiger in bakom honom skjuter han stolen bakåt och reser sig. Henrik viftar med handen: fortsätt. "Ers Majestät, moskoviterna har tagit trehundra mil polskt land. Det sägs att femtiotusen män dräpts." - "Oj," säger Henrik. "Jag hoppas att de skonar biblioteken. De lärde. Det finns många duktiga lärda i Polen." - "Mm? Det hoppas jag också." Han återvänder till sina depescher. Pest i städerna ... kungen alltid livrädd för smitta ... Brev från främmande monarker, som vill veta om det är sanning att Henrik tänker ta huvudet av alla sina biskopar." 

Från sidan 40 i För in de döda av Hilary Mantel.

Läsutmaningen En smakebit på søndag går ut på att vi delar med oss av det vi just läser. Utan spoilers, förstås. Den här veckan är det Astrid Terese på den norska bokbloggen Betraktninger som håller i trådarna. Fler smakebitar HÄR

lördag 19 september 2020

Svenska drottningar


Att läsa Svenska drottningar. I blickfånget från Vasatiden till idag av Karin Fredenborg Falkdalen är en lektion i svensk historia. Den svenska kungalängden kunde jag till nöds men drottningarna - dem kunde jag verkligen inte. Desto intressantare blev det. Eftersom författaren valt att berätta om drottningarna utifrån fem olika aspekter på uppdraget att vara drottning fick jag börja med att göra en förteckning över kungar och drottningar och årtal. Inom de fem kapitlena som behandlar drottningen som maka, representativ partner, frambringare av arvingar (helst prinsar), politisk partner och landsmoder följer författaren kronologin. Drottningens roll var inte lätt. De flesta hämtades från andra länder och de allra flesta äktenskapen var resonemangspartier. Det gällde fred och allianser. Förvånansvärt ofta uppstod varma känslor mellan makarna men inte alltid. Gustav III och hans drottning, Sofia Magdalena av Danmark, kom inget vidare överens. Och Gustav IV Adolf ville skiljas från Fredrika av Baden. Den blivande drottningen förväntades vara av ädel börd, bildad, vacker, fruktsam och social. Dygderik och from hette det under Gustav Vasas tid. Hans andra hustru, Margaretha Eriksdotter Leijonhuvud, anses vara en förebild som drottning. Hon gjorde allt rätt. Drottningen var i allmänhet den som utgjorde en länk mellan regenten och folket. En del vann folkets hjärtan genom att ha lärt sig svenska redan innan de blev drottningar. Drottningarna förväntades vara plikttrogna och lojala. De måste låta sina egna personer komma i andra hand. Inte sällan fick de finna sig i att deras män var otrogna. Så fick till exempel Josefina som gift sig med Oscar I som 16 - åring och av kärlek finna sig i att dela honom med skådespelerskan Emelie Högqvist. Graviditeter och förlossningar var  av största intresse för alla parter. Hovet höll noga reda på sakernas tillstånd. Förlossningarna var mer eller mindre offentliga till en början för att sedan bli en något mera privat angelägenhet. Ulrika Eleonora d. ä. kom ifrån Danmark och var gift med Karl XI. Äktenskapet var ganska lyckligt och begåvades med sju barn. När drottningen dog 1693 var hon gravid med det åttonde, enligt Karin Tegenborg Falkdalen. Hon hade bett om en icke dyrbar begravning och att pengarna istället skulle gå till välgörenhet. Drottninghuset var en s.k. barmhärtighetsinrättning för gamla, sjuka och fattiga kvinnor som byggts på Ulrika Eleonoras uppdrag. Sophiahemmet är ett   grundades 1889 av Sveriges dåvarande drottning Sofia av Nassau och maken kung Oscar II. Dessa båda var väldigt lyckliga i sitt äktenskap och levde som en vanlig borgerlig familj. De höll sig mycket för sig själva och fick kritik för det. Vid den här tiden skrevs det mycket i tidningar och tidskrifter om kungligheterna. Många av drottningarna var fängslande personligheter värda all beundran. Svenska drottningar bjuder på intressant läsning. Språket är spänstigt och lättläst; författaren är mycket kunnig. Men jag tycker att de fem kapitlena kunde varit färre. De går ju ändå in i varandra. Och det gäller samma kvinnor i samma ordning i varje kapitel. Som det nu är känns det lite hackat. Ett extra plus är den reviderade syn en får på kungarna. Somliga förvånar i sin okänslighet och kyla medan andra inser glädjen och nyttan med en lojal och plikttrogen livskamrat.

Titel: Svenska drottningar. I blickfånget från Vasatiden till nutid

Författare: Karin Tedenborg Falkdalen

Förlag: Historiska Media

Tryckår: 2020

Antal sidor: 384 sidor

fredag 18 september 2020

Fem en fredag v. 38: Kontraster

elisamatilda: Fem en fredag v. 38

1. Vad är det dummaste respektive smartaste du gjort den här veckan?
det dummaste var när jag en natt/morgon läste till 04.30. den tiden är förbi när en ostraffat kunde göra något sådant. vad jag läste? Ödeläggaren av Christina Herrström. försök själva så får ni se hur lätt det är att lägga den ifrån sig!
har inte varit ett dugg smart den här veckan.

2. Vad är det bästa respektive värsta du ätit under veckan?
det godast är nog köttbullarna som görs direkt i mataffären.
det minst aptitliga är den stenhårda kasslern (ej köpt i den vanliga mataffären)

3. När under veckan var du gladast och när var du mest ledsen?
gladast var jag när dottern berättade om yngsta barnbarnets första samtalskvart. barnbarnet meddelade läraren att han inte lärt sig ett dugg under de två veckor han gått i skolan!
lite dyster har jag varit mest varje dag
4. Vad fanns för mycket respektive för lite av under veckan?
för mycket choklad och kolor. för lite motion. motion varje dag men det kunde varit mera
5. Vad ser du fram emot under nästa vecka, och vad bävar du för? bokpaket ifrån Adlibris (leveranstiderna är på tok för långa). jag bävar för att ta upp japanskan igen. fröken har haft time - out och jag hade planer på att läsa flitigt under tiden och det har jag gjort. men inte i de japanska läroböckerna.

torsdag 17 september 2020

Helgfrågan v. 38


Mia undrar i sin helgfråga v. 38 om vi brukar gå på bokliga event.

Väldigt lätt fråga. Svar:  Ja, så många jag kan hitta inom rimliga gränser.

I höst blir det av förklarliga skäl inte så många, men Nina Wähä ska jag lyssna på. På behörigt avstånd och med nyspritade händer, förstås.

Bonusfrågan: Brukar du högläsa för t. ex. klassen eller barnbarnen.

Svar: Ja, så ofta jag kan och får för barnbarnen. Högläsning är fantastiskt. I min läsecirkel tillämpar vi ibland högläsning. De som lyssnar kan då sticka eller sy eller göra ingenting. Väldigt trevligt

onsdag 16 september 2020

Veckans kulturfråga v. 38

Vilken tv-serie planerar du att se i höst?

Jag har väldigt dålig koll på vad som kommer i höst, men

Fargo på HBO tänker jag nog se. Den har premiär den 28/9 och handlar om stridigheterna mellan två maffiafamiljer; en italiensk och en afroamerikansk 

Signs säsong 2 ska jag också följa upp på Netflix. Den tilldrar sig i en liten polsk stad och handlar om två backpackers som försvinner. Strax därefter försvinner även kriminalkommissarie Trelas egna dotter. Han måste nu lösa fallet innan det är för sent. Signs har kallats en polsk The Killing. Den har premiär idag, 16/9.


tisdag 15 september 2020

Tisdagstrion: Småkryp, spindlar & insekter


Ugglan&Boken: Vecka 38: Småkryp, spindlar & insekter 

1. Förvandlingen av Franz Kafka handlar om Gregor Samsa som vaknar upp en dag och finner att han förvandlats till en skalbagge

2. Fjärilen och stridsvagnen av Ernest Hemingway. En novell om spanska inbördeskriget. Den ingår i I vår tid.

3. Pysar och sländor av Damon Runyon. Bok, film, musikal om 50 - talets Broadway. En frälsningssoldat förälskar sig i en storspelare och andra berättelser

söndag 13 september 2020

En smakebit på söndag

"Martin hade trott att universitetet var en plats, en samling byggnader ungefär som Hvitfeldska. I själva verket var institutionerna utspridda över hela staden. Konsthögskolan Valand låg inte vid Valand utan på Lindholmen, vilket enligt Gustav var en provisorisk lösning men ett  jävla aber eftersom han måste ta sig till Hisingen vareviga dag. Litteraturvetarna höll till i en kåk på Stora Nygatan. Pedgogiska institutionen, fick han lära sig av en tjej han hånglade med på Sprängkullen och sedan tappade bort i vimlet, var förvisad till Mölndal. Stadsbiblioteket inrymdes i den anskrämliga lådan mitt emot gamla stadsbiblioteket, Chalmers, som ändå uppfyllde Martins föreställningar om  hur universitetet skulle vara beskaffat, var över huvud taget inte en del av universitetet utan en egen högskola. . Deras lärare försatt inte en chans att kritisera Filosofiska fakultetens lokaler - det drog, oljepannan gick sönder, rummen var inte anpassade för undervisning, Martin stortrivdes emellertid.  Klassrummet som ursprungligen varit salong  eller matsal passade perfekt med hans bild av hur det var att Plugga filosofi, en föreställning hämtad  från det han läst om Sartres tid vid École normale fyrtio år tidigare ."     

Ur samlade verk av Lydia Sandgren, s. 112 och 113                                                

                                                                 En smakebit på söndag är en läsutmaning som går ut på att  vi bjuder varandra på smakebitar  utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås. Den här veckan är det  Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten. Fler smakebitar  HÄR