Ny intervju i Text + 1

Text + 1 : 004
I denna del intervjuar Mats Almegård Therese Bohman. Samtalet handlar om hennes författarskap i allmänhet och Den andra kvinnan i synnerhet. TB berättar att hon mycket tidigt var klar över att hon ville skriva. Hon har kvar lådor och väskor med skrivblock och anteckningsböcker från mellanstadiet. Som barn satt hon mycket för sig själv och läste, ritade och skrev. Sedan gick hon estetisk linje på gymnasiet och tänkte bli konstnär, men skrivandet tog över. Den andra kvinnan var på gång redan medan hon skrev på Den drunknade. TB gillar författare som Dostojevskij, Hjalmar Söderberg, Ola Hansson, Christine Falkenland och Carina Rydberg. Och med Baudelaire känner hon ren släktskap. Varför finns det så få kvinnliga flanörer, undrar hon? Och varför är bitterheten en så nedvärderad känsla? Bitterheten är Falkenlands drivkraft, till exempel. Bitterhet och ilska är visserligen oattraktivt hos en kvinna. TB säger också att det finns få författare som skriver om den skötsamma, problemfria arbetarklassen utan alkoholproblem och tatueringar. Det är hennes egen uppväxtmiljö. Den namnlösa kvinnan i Den andra kvinnan föraktar medelklassen men vill gärna tillhöra den. Hon föraktar de andra studenternas tankar och känner sig utanför överallt. Mats Almegård inflikar att hon ändå känner sig hemma i litteraturen. Och så är det ju. 
När TB skall skriva en roman börjar hon med platserna och personerna. Allra roligast är det att modellera personerna. Eventuellt är en tredje roman på gång.
Therese Bohmans litterära favoritepok är slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Och hon nämner en diktsamling Tolv hav av Stina Aronson som en absolut favorit.
HÄR kan du läsa vad jag tyckte om Den drunknade.
Om Den andra kvinnan tyckte jag  SÅ HÄR

Sång till polstjärnan

1948 kom novellsamlingen Sång till polstjärnan av Stina Aronson.
I den visar hon sig även vara en novellkonstens mästare. Man känner igen människorna och miljön från Hitom himlen. Åtta noveller ; ingen har samma titel som boken. Det tog Stina Aronson tjugofem år av skrivande innan hon fann sin egen röst; sitt eget språk. Det är fantastiskt att hon inte gav upp. Sedan låg det henne i fatet att hon ansågs vara en landskapsförfattare. Och visst är landskapet det norrländska under polstjärnan, men det är svårt att förstå att det skulle vara någon nackdel i sammanhanget.
Stina Aronson var föregångare till Sara Lidman. Deras landskap är detsamma, men uttryckssättet skiljer sig åt. Stina Aronsons motsvarighet i södra Sverige är Birgitta Trotzig. 

En Stina för själen

Tack, Modernista för nyutgåvan av Hitom himlen (1946) av Stina Aronson (1892 - 1956) med förord av Jenny Tunedal, poet och litteraturkritiker.
Stina Aronson utbildade sig till lärare, men hon slutade sin yrkesverksamhet när hon gifte sig med läkaren Anders Aronson och flyttade till Sandträsk i Norrland där han blev överläkare på sanatoriet.
Livet blev inte riktigt som Stina Aronson tänkt sig. På 20 - talet skrev hon tre romaner; sedan kom en  tid av tystnad. 1931 återkom hon med Feberboken som var mera av experiment och uppror. (Den älskade poeten i romanen har för övrigt sin verkliga förebild i Artur Lundkvist). 1936 dör Anders Aronson och Stina Aronson flyttar tillbaka till Uppsala. 
1946 kommmer romanen som blir hennes stora genombrott, Hitom himlen.
Det var länge sedan jag läste en roman med sådan andakt. Hitom himlen är mäktig. Skildringen av den storslagna naturen och de kärva, fromma, ordknappa människorna och deras strävsamma liv är mästerlig. Människorna i norr har hörsammat väckelsen till skillnad från de ogudaktiga sörlänningarna. Den stränga laestadianismen som förbjuder gardiner (djävulens kalsonger), färg på husen och blommor i trädgårdarna sätter naturligtvis sin prägel på de frälsta.
Emma Niskanpää är inget undantag. Hon är en saktmodig änka som lever sitt liv i väntan på brev från den älskade sonen, mitt John, som vårdas på ett sanatorium långt hemifrån det ödsligt belägna barndomshemmet. Emma Niskanpää gör ett outplånligt intryck på läsaren. Hennes tåligt burna lidanden, själsstyrkan och modet hos denna enkla kvinna som lever helt i samklang med ljuset, mörkret och skuggorna som omger henne ute och inne. Och aldrig att hon skulle svika djuren i fähuset hur högt uppåt väggarna snön än ligger.
Stina Aronson lyfter fram Norrland i sitt författarskap. Hitom himlen är en kvinnoroman och en roman om de små tingen i vardagen. Och om stillheten. Och långsamheten. 

Klassikersommar

Lyrans läsutmaning - Klassikersommar

100 klassiker valda av Lyran

Fetstila titel + författare om du läst boken
Om du inte läst just den boken men annat av författaren - fetstila författaren  

Kursivera de titlar du vill läsa 

* efter boken betyder att du aldrig hört talas om boken/författaren
+ efter boken betyder att du äger den
x efter boken betyder att du påbörjat men inte läst ut den

Jag kursiverar inte de jag vill läsa eftersom jag  vill läsa alla.  
Jag markerar däremot med rött de titlar jag tänker läsa i sommar.

1. Chinua Achebe: Allt går sönder +

2. Carl Jonas Love Almqvist:Drottningens juvelsmycke

3. Isabel Allende: Andarnas hus

4. Martin Andersen Nexö: Ditte människobarn

5. Stina Aronson: Hitom himlen

6. Jane Austen: Stolthet och fördom +

7. Honoré de Balzac: Pappa Goriot +

8. Charles Baudelaire: Ondskans blommor

9. Samuel Beckett: I väntan på Godot

10. Harriet Beecher Stowe: Onkel Toms stuga

11. Victoria Benedictsson: Fru Marianne  +

12. Frans G. Bengtsson: Röde Orm  +

13. Hjalmar Bergman: Markurells i Wadköping  +

14. Giovanni Boccaccio: Decamerone delvis, i alla fall

15. Karin Boye: Kallocain

16. Bertholt Brecht: Mor Courage och hennes barn

17. Fredrika Bremer: Hertha

18. Anne Brontë: Agnes Grey

19. Charlotte Brontë: Jane Eyre +

20. Emily Brontë: Svindlande höjder +

21. Mikhail Bulgakov: Mästaren och Margarita. x   Har försökt

22. Italo Calvino: Om en vinternatt en resande

23. Albert Camus: Främlingen +

24. Cao Xueqin: Drömmar om röda gemak

25. Cervantes: Don Quijote

26. Joseph Conrad: Mörkrets hjärta  +

27. Dante Alighieri: Den gudomliga komedin delvis.

28. Daniel Defoe: Robinson Crusoe  +

29. Charles Dickens: Oliver Twist  +

30. Fjodor Dostojevskij: Brott och straff  +

31. Alexandre Dumas d ä: De tre musketörerna

32. Marguerite Duras: Älskaren

33. T S Eliot: Det öde landet  +

34. Euripides: Medea

35. William Faulkner: Absalom, Absalom

36. F Scott Fitzgerald: Den store Gatsby  +

37. Gustave Flaubert: Madame Bovary  +

38. Flygare-Carlén, Emilie: Rosen på Tistelön  +

39. Per Anders Fogelström: Stockholms-serien

40. Gabriel García Márquez: Hundra år av ensamhet +

41. André Gide: Den omoraliske

42. Johann Wolfgang von Goethe: Den unge Werthers lidanden  +

43. Maksim Gorkij: Min barndom  +

44. Graham Greene: Brighton Rock  +

45. Knut Hamsun: Markens gröda  +

46. Jaroslav Hasek: Den tappre soldaten Svejk

47. Joseph Heller: Moment 22  +  men jag har sett filmen

48. Ernest Hemingway: Den gamle och havet   +

49. Hermann Hesse: Stäppvargen   +

50. Homeros: Odysséen  +

51. Henrik Ibsen: Et dukkehjem

52. Eyvind Johnson: Strändernas svall  +

53. James Joyce: Ulysses  vissa delar, med reader´s guide  +

54. Franz Kafka: Processen  +

55. Yasar Kemal: Låt tistlarna brinna!

56. Kleve, Stella (Malling, Mathilda): Bertha Funke  +

57. Pär Lagerkvist: Barabbas +

58. Selma Lagerlöf: Kejsarn av Portugallien +

59. Lidman, Sara: Lifsens rot

60. Väinö Linna: Okänd soldat +

61. Ivar Lo-Johansson: Kungsgatan  +

62. Thomas Mann: Huset Buddenbrook +

63. Harry Martinson: Nässlorna blomma +

64. Moa Martinson: Kvinnor och äppelträd +

65. Vilhelm Moberg: Utvandrar-serien  +

66. Molière: Tartuffe  +

67. Elsa Morante: Historien  +

68. Morrison, Toni: Älskade

69. Vladimir Nabokov: Lolita +

70. George Orwell: 1984 +

71. Boris Pasternak: Doktor Zjivago   men jag har sett filmen

72. Francesco Petrarca: Kärleksdikter

73. Marcel Proust: På spaning efter den tid som flytt (Combray)  +

74. Erich Maria Remarque: På Västfronten intet nytt

75. J. D. Salinger: Räddaren i nöden  +

76. Cora Sandel: Alberte-serien +

77. Sapfo: Dikter och fragment

78. William Shakespeare: Macbeth  +

79. Mary Shelley: Frankenstein +

80. Sofokles: Konung Oidipus  +

81. Solzjenitsyn: En dag i Ivan Denisovitjs liv +

82. John Steinbeck: Vredens druvor +

83. Stendhal: Rött och svart  +

84. Bram Stoker: Dracula  +

85. Robert Louis Stevenson: Dr Jekyll och Mr Hyde

86. August Strindberg: Röda rummet  +

87. Snorre Sturlasson (?): Egil Skallagrimssons saga

88. Jonathan Swift: Gullivers resor  +

89. Hjalmar Söderberg: Den allvarsamma leken +

90. Anton Tjechov: Damen med hunden +

91. Lev Tolstoj: Anna Karenina

92. Mark Twain: Huckleberry Finn  +

93. Sigrid Undset: Kristin Lavransdotter

94. Jules Verne: Jorden runt på 80 dagar +

95. Voltaire: Candide +

96. Oscar Wilde: Dorian Grays porträtt +

97. Woolf, Virginia: Mot fyren +

98. Wägner, Elin: Pennskaftet +

99. William Butler Yeats: Tornet

100. Émile Zola: Thérèse Raquin +

+ Loti. Pierre, Islandsfiskare
+ Haggard, Rider, Kung Salomos skatt 

Ur hyllorna: A

ANNA, BOKMOSTER, BEASBOKHYLLA
med flera bloggare inventerar sina bokhyllor bokstav för bokstav.
Jag tycker att detta är en rolig idé så jag hänger på på mitt sätt.
I mina hyllor är bokstavsordningen ungefärlig, men jag hittade omedelbart
I gränsland. Essäer om kvinnliga författarskap. 1991 av Eva Adolfsson (1942 - 2010)
Hon var dotter till författaren Gunnar Adolfsson och blev litteraturkritiker - bl. a. i DN och författare. Arbetarlitteratur och kvinnors författarskap var hennes specialområden.
En liten historia (2009) blev hennes sista roman. För den fick hon lysande omdömen.
I gränsland innehåller essäer om Sara Lidman, Stina Aronson, Moa Martinson och Birgitta Trotzig. Jane Eyre möter fröknarna von Pahlen.
Marguerite Duras ägnas två essäer; Nathalie Sarraute, Marina Tsvetajeva och Wilma
Stockenström är andra utländska författare som får var sin essä.
Ett kapitel som jag tänker läsa om är: Det androgyna skapandet -
en Almqvistläsning.
Det blir en bra inledning till Drottningens juvelsmycke, Snöängel och Lacrimosa.

Omslagsbild: RUT HILLARP