fredag 12 maj 2017

Tvist

Karl och Ester har varit gifta i tre år. De har en liten son. Nu har de varit åtskilda i hela två månader och Ester har lämnat bort sonen, städat lägenheten förberett  allt för Karls hemkonst. De ska ha några timmar på tu man hand och återkoppla. Ester är ingen skönhet direkt, men ändå ungdomlig och med sydländska färger. Karl är högrest och stilig. Ester har förbjudit pigan att öppna dörren när det ringer. Det ska hon göra själv. De äter, dricker champagne och samtalar livligt och kommer så småningom in på "gamla tider". Om inte jag hade friat hade du gjort det då, undrar Karl? Aldrig i livet, försäkrar Ester uppbragt. Karl tycker att det är onödigt att kvinnorna spelar ett spel fastän de är lika kära som männen. "Inte på samma sätt", bedyrar Ester och nu börjar hon bli arg. "Det där du säger är ju att nedsätta hela vårt kön!" Karl tycker att det är bättre att vara uppriktig än att spela komedi. Och därmed är stämningen förstörd. Resten av måltiden är det väldigt tyst. Karl är trött efter resan och går till sitt sovrum. Ester väntar och väntar i sin mjuka morgonrock, men ingen kommer. Hon smyger sig till att kika genom nyckelhålet och ser Karl stå lutad mot väggen framför fönstret. Hans smärta, manliga gestalt med de breda axlarna får henne att fundera över hur vacker en mansgestalt kan vara. Suck! Har hon varit alltför grälsjuk? Ester vacklar. Mer avslöjar jag inte. Den här novellen är tidstypisk. Kvinnornas erotiska känslor kunde en inte tala om. Men novellen är sinnlig. Ester är väldigt mycket kvinna och Karl en mycket manlig man. Karl påstår att han tycker att de är lika, men jag undrar i alla fall vad han hade tycket om Ester friat? Samhällets oskrivna regler var väl så bindande som någonsin några skrivna.
Novellen placerar jag på nr 8 i Ugglan&Bokens läsutmaning Läs en novell II Läs en novell av en författare från samma landskap som du bor i.
 

3 kommentarer: