lördag 4 februari 2017

Änkan

Fiona Barton fick iden till Änkan efter att hon arbetat som journalist på en tidning och rapporterat om brottsmål och rättegångar. Hur kände sig fruarna till de åtalade? Vad visste de? Hon bestämde sig för att berätta en historia ur kvinnans synvinkel. Glen Taylor är misstänkt för att ha fört bort ett barn. Hustrun, Jean Taylor, berättar omväxlande med en reporter och den kriminalkommissarie som leder undersökningarna. Alla bestämmer sig för att Glen är skyldig trots att han inte är dömd. Reportrarna jagar; kriminalkommissarien blir alltmer övertygad men hittar inte bevisen. Modern till barnet, som dess utom är granne till Taylors, tvekar inte om vem som är gärningsmannen och Jean börjar undra vem hon varit gift med i alla år. Paret Taylor är barnlösa och särskilt Jean lider svårt av detta. Jag tyckte att den här boken kändes lite annorlunda. Och jag tycker inte att slutet var förutsägbart. Än mindre hade jag listat ut vem som var gärningsmannen. Fiona Bartons debut gav henne luft under vingarna. Änkan såldes till 36 länder och gav henne mod att skriva en andra bok, The Child.
Massolit förlag. Översättning: Katarina Falk. 368 s.

fredag 3 februari 2017

Bokbloggsjerka 3 - 6 februari

Finns det några författare som du har ”tappat bort” under din läsarbana?
undrar Annika i Bokbloggsjerkan 3 - 6 februari

Svar: Ja. Ett flertal deckar/thrillerförfattare har jag "tappat bort", till allra största delen beroende på att tiden inte räcker till för alla böcker jag vill läsa och att "pliktläsningen" med nödvändighet måste gå före. Liksom Annika läste jag allt av Giles Blunt, men nu kan jag inte se att det kommit något nytt från honom på länge. Annars hade det varit läst. Arnaldur Indridason och Elizabeth George har jag släppt - för tillfället - i alla fall och till och med Margret Atwood har jag halkat efter med. Och Peter May för den delen. Joyce Carol Oates kan jag inte hålla takten med riktigt, trots att jag är förtjust i henne. Med jämna mellanrum kommer jag på författare som jag inte läst något av på länge. Tråkigt, men sant.

torsdag 2 februari 2017

Veckans ord på Y

enligt O: Dags för bokstaven Y och fem ord som börjar på denna bokstav. Din uppgift är att associera dem med fem böcker och/eller författare. Mina svar kommer som vanligt i ett senare inlägg.

yngling        O, yngling, om du hjärta har
                   att trampa fäders fjät
                   flyg till ditt fosterlands försvar
                   dö, eller rädda det
   
Första strofen i Fosterlandets försvar av Bengt Lidner.
Lätt som en plätt eftersom den första raden fanns någonstans i mina hjärnvindlingar av ingen anledning alls. Annars har Bengt Lidner aldrig varit en favorit. Även om jag minns hans valspråk: I tårar vällust.

ynklig         Henrik i Bara en mor av Ivar Lo - Johansson är lika ynklig som  hans hustru Rya - Rya är storslagen. Han skrävlar och skryter och super och hon sliter ut sig för honom, hemmet och barnen. En fantastisk bok om statarlivet.

ypperlig      Marilla Cuthbert i Anne på Grönkulla minns jag som en ypperlig kvinna. Lite sträv och tvär men med ett hjärta av guld.  
 
yr               Fjäriln vingad syns på Haga,
                  Mellan dimmors frost och dun,
                  Sig sitt gröna skjul tillaga,
                  Och i blomman, sin paulun;
                  Minsta kräk i kärr och syra,
                  Nyss af Solens värma väckt,
                  Til en ny högtidlig yra
                  Eldas vid Zephirens flägt
 

C.M. Bellman, Fredmans sånger 64

yta             Ytspänning är en deckare av Aino Trosell som till stora delar tilldrar sig under vatten i dykares sällskap. Den är jättespännande. Miljön är inte så vanlig.

   

onsdag 1 februari 2017

Vegetarianen

Så bra den är! Jag var skeptisk, men jag tog tag Vegetarianen av sydkoreanska Han Kang i alla fall. Kanske beroende på omslaget? Kanske beroende på den första meningen: "Innan min fru blev vegetarian hade jag  alltid tänkt på henne som fullständigt alldaglig i alla avseenden." Sedan följer berättelsen om Yeong - hye och hennes beslut att bli vegetarian efter en mardröm. Omvärlden reagerar med avsmak och förfäran. Maken får skämmas och fadern tillgriper våld. Problemet är, tycker jag, inte att Yeong - hye blir vegetarian utan att hon inte äter något alls. Och att hon går längre och längre in i sig själv. Läkaren talar om att det är svårt att kommunicera med anorektiker. Romanen är uppdelad i tre delar. I Vegetarianen får en ta del av makens tankar. I andra delen, Mongolmärket, berättar systerns man som är konstnär och blir alldeles besatt av mongolmärket som Yeong - hye har på vänster skinka. I Flammande träd, tredje delen berättar Yeong - hyes fyra år äldre syster. Hon är till slut den enda som intresserar sig för Yeong - hye och som betalar hennes sjukvårdskostnader. Han Kang betonar att boken inte är någon värdemätare på det sydkoreanska samhället utan att den handlar om att vara människa. Att vara människa och tänka annorlunda  och att protestera med sin egen kropp. Vegetarianen är en ganska gåtfull bok, men fängslande och vackert skriven. Jag hade svårt att släppa den. Alldeles som av en händelse intervjuades Han Kang i Lundströms bokradio i lördags och i söndagens SvD har Lina Kalmteg skrivit en intressant artikel om henne. Natur&Kultur. I översättning av Eva Johansson.

tisdag 31 januari 2017

Kulturkollos tisdagsutmaning

Kulturkollos tisdagsutmaning: Något att längta efter.
3 kulturella begivenheter vi längtar efter.
 
1. Under våren ser jag fram emot att se filmen Efter stormen. Hirokazu  Kore-eda kallar "Efter stormen" sin mest personliga film. Den är inte självbiografisk, men har flera kopplingar till hans egen familjs historia. att han  Tidigare har han bl. a. Sådan far, sådan son
2. Den 1 mars tänker jag lyssna på Merete Mazzarella när hon talar om sin nya bok Om livets mening. MM är en klok kvinna som skrivit många mycket tänkvärda  böcker. Hon har också skrivit Fredrika Charlotta, född Tengström
om nationalskaldens hustru Fredrika Runeberg sm egentligen kunde ha gjort egen karriär. Arr: Föreningen Norden och Folkuniversitetet
3. En av de texter som lästes på Kura skymning i november 2016 var ett utdrag ur Minnen av vatten av Emmi Itäranta. Vi var många som blev fascinerade. Minnen av vatten kommer på svenska i april och blir temat för höstens nordiska läsecirkel.

måndag 30 januari 2017

Att bli lämnad

Helt otippat tyckte jag mycket om Berättelse om ett äktenskap av norske Geir Gulliksen. Berättelse om kärlek kunde också varit en lämplig titel. Jon möter Timmy, tycke uppstår och efter mycket kort tid är han beredd att lämna sin unga hustru sedan två år och deras lilla dotter för detta nya han inte kan avstå ifrån. Timmy är så levande och går sin väg rakt fram. Hon studerar till läkare. Jon är några år äldre och journalist. De blir ett par, Jon och Timmy; får två barn och försäkrar varandra att inga andra älskar varandra så som de gör. Deras förhållande är unikt. Allt berättar de för varandra. Tiden går; Timmy avancerar; Jon blir freelanceare och hemmafru. Han tvättar, städar och lagar mat och beundrar sin hustru över allt annat. Är hon hemma och i samma rum så är han trygg. Jon till och med uppmuntrar henne när hon träffar en man som hon kommer att dela sitt stora motionsintresse med. Harald och Timmy arbetar båda med folkhälsa. Jon är lite besviken å Timmys vägnar för att Harald ser så alldaglig ut. Han har inte träffat Harald men sett honom på bild. Timmy berättar fortfarande allt för Jon och Jon protesterar inte. Och det är här jag vill skrika stopp! Ser ni inte vart det här barkar? Jon vill inte se. Eller vill han inte tro det han egentligen ser? Han vill att Timmy ska vara fri och levande. Varför ger Jon så totalt upp sitt eget liv för att leva genom Timmy? Har han ingen självbevarelsedrift alls? "Den som blir övergiven blir hjälplöst bunden till den som överger." skriver Gulliksen, och "Allt vi hade gjort mot våra före detta älskande kunde vi inte göra mot varandra".  Författaren analyserar (den bedrägliga) kärleken utifrån Jons synvinkel. Här sägs mycket klokt och ställs många relevanta frågor. Det som saknas är lösningar och svar. Så klart. Berättelse om ett äktenskap är helt och hållet ett vuxendrama. De tre inblandade barnen saknar röst. Språkdräkten är vacker och ofta poetisk. Då och då tänker jag på Lena Andersson och Egenmäktigt förfarande. Den här boken kan lätt bli film och den skulle passa utmärkt i en läsecirkel. Weyler förlag. I översättning av Urban Andersson

söndag 29 januari 2017

En smakebit på søndag

Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten uppmanar oss varje söndag att dela med oss av det vi just läser. Enda regeln: No spoilers!

Jag väljer en bit från sidorna 7 och 8 i Vegetarianen av Han Kang från Sydkorea.
Översättning: Eva Johansson. Natur & Kultur.
"Innan min fru blev vegetarian hade jag alltid tänkt på henne som alldaglig i alla avseenden. Om sanningen ska fram var jag inte ens attraherad av henne första gången vi träffades. Varken lång eller kort, pageklippt hår, glåmig gulaktig hy, ganska markerade kindben - henne bleka uppenbarelse sa mig allt jag behövde veta. --- Jag behövde inte låtsas att jag hade intellektuella intressen för att imponera på henne eller oroa mig för att hon skulle jämföra mig med männen som poserar i modemagasinen, och hon hetsade inte upp sig ifall jag råkade komma för sent till någon av våra träffar. Kulmagen som började ge sig tillkänna i tjugofemårsåldern, mina smala ben och armar som envist vägrade bli muskulösa hur mycket jag än tränade, mindervärdeskomplex jag brukade ha för storleken på min penis - jag kunde vara tryggt förvissad om att jag inte behövde bekymra mig om sådant för hennes skull."         Fler smakebitar HÄR