Helenas hämnd

Helena Karlsdotter, eller som hon kom att heta, Helena av Skövde, sitter som mäktig änka på gården Hojum. Hon har    har två döttrar och två söner. Döttrarna börjar båda bli giftasmogna. Agnes, den äldsta, träffar på den unge, vackre Sten Haraldsson. De ser långt på varandra och det står klart för alla att tycke uppstått. Sten visar på alla satt att han är förtjust i Agnes och ger henne en gammal släktring och en liten svart hundvalp. Den yngre dottern, Ingrid, förälskar sig i Stens yngre bror Adam och de lovar varandra trohet. Det hela utspelar sig i mitten på 1100 - talet. När väl bröllopet är över visar Sten sitt rätta ansikte. Han slår Agnes för ingenting och hävdar att han har rätt att göra det. Trälarna ser allt detta liksom Varg, en man i hirden.  En följer livets gång på gården i helg och söcken; i glädje och sorg. Agnes  första barn kommer för tidigt och är en flicka. Sten ser till att hon blir utsatt i skogen. När Helena efter en tid uppdagar  hur hennes dotter har det åker hon till svärsonens gård, Grytom och hämtar hem henne. Men efter en tid, när Agnes mår bättre, hämtar Sten hem henne. Agnes vill gärna tro att Sten ångrat sig och blivit en bättre man. Men misshandeln fortsätter naturligtvis under försiktigare former och Agnes förlorar ett barn till. En son. Helena, Varg och Agnes bror Lars överlägger. Och naturligtvis driver Helena sin vilja igenom. "För dig kan jag döda, för dig kan jag dö" har Helena och hennes man Klas sagt till sina små nyfödda." Och det har hon i färskt minne. Det pris Helena får betala blir högt. I Helenas hämnd av Maria Gustavsdotter finns inte så många tidsmarkörer och miljön är densamma mest hela tiden. Tyngdpunkten ligger på relationerna inom familjen. Detta är nummer fyra i Historiska Medias stafettserie Släkten. Romanen, som är lättläst och upprörande, är baserad på en legend.                                        

Drottningkronan

Ingrid Kampås har skrivit boken Drottningkronan. Den är nr 5 i Historiska medias stafettserie Släkten. Jag har inte läst något ur serien tidigare men nu fick jag blodad tand. Om jag förstår saken rätt har det hittills kommit ut 10 delar allt som allt. Drottningkronan handlar om den föräldralösa Ester som fostras upp hos sin morbror Lars. Hon kunde inte haft det bättre. Men när hon är 17 år börjar det bli dags att gifta bort henne. Ester har egna tankar om saken och därför blir hon helt lamslagen när Lars deklarerar att Ester ska gå i kloster. Hon vet att hon inte kan protestera och det är bara att ta skeden i vacker hand. Ester placeras i Gudhems kloster, men hon har svårt att finna sig tillrätta. Ödet griper in på ett oväntat sätt och Ester blir ett annat slags fånge. Hennes liv blir mycket händelserikt. Ester upplever mycken sorg men också mycken glädje och kärlek. Hon blir mor till sex barn och får ett stort hushåll att styra. Drottningkronan ger en mångsidig bild av livet i landet som skulle bli Sverige i senare hälften av 1100 - talet. Kvinnolivet accentueras i och med att det är en kvinna som berättar. Det är så det ska vara i den här serien. Många av karaktärerna i romanen har verkliga förebilder, men just Ester har ingen historisk motsvarighet. Ingrid Kampås berättar om en historisk verklighet på ett levande och medryckande sätt. Jag har lärt mig massor om 1100 - talet utan att ha blivit skriven på näsan.  Alla fakta vävs in i sitt naturliga sammanhang. Men - om jag inte tar alldeles fel levde Petrus Martyren inte förrän på 1200 - talet. Ja, jag kollar fakta...

Lånat silver och krossat glas

Historiska Media

Del två i Huskvarna - serien av Ewa Klingberg har titeln Lånat silver och krossat glas; en mycket relevant titel. Liksom i förra romanen Manglade dukar och vikta servetter tilldrar sig handlingen på två tidsplan och med två protagonister. Jeanette och Mathilda möter vi  när de just begravt var sin anhörig. Jeanette har sagt farväl till sin man, Kent, utan några tårar alls. Visserligen hade de just skrivit på skilsmässopapperen men hon är ändå märkligt oberörd. Mathilda, 16, bor i Stockmakarbyn med sin familj. Hon sörjer djupt sin farmor som var hennes stora stöd i livet. Jeanette tar sig ett friår för att ordna upp saker och ting och för att ta upp sitt måleri. Hon blir inte jätteglad när svärmor Gun tänker sig att bo i gårdshuset, men det visar sig ändå inte vara alldeles fel. Mathildas far tänker gifta bort henne för att rädda en släktgård. Det var ju så det gick till på 1800 -talet. Mathilda kommer först som piga till gården och inser snabbt att det giftermålet tänker hon inte medverka i. Båda kvinnornas liv tar oväntade vägar och i slutet kommer deras levnadsöden att i någon mån beröra varandra. Mathilda visar prov på mod och duglighet och hennes öde är verkligt spännande. Miljöerna är Huskvarna och Värnamo i huvudsak. Ewa Klingberg har en speciell förmåga att med lätt hand placera en i en viss situation och ett visst stämningsläge. Hon är mån om detaljerna och får allt att stämma. Trots lättheten känns det att det ligger mycket arbete bakom och att författaren är mån om att lämna ifrån sig en välskriven roman. Och visst är det en lyckad blandning av feel - good och historisk roman. Jag känner igen värmen och charmen ifrån Manglade dukar och vikta servetter. Och jag har lärt mig vad stockmakare och pipvällare sysslade med. Nästa del kommer att heta Vaxade juveler och brända hjärtan och den ska också komma ut under 2018. Historiska Media

Manglade dukar och vikta servetter.

Författaren, Ewa Klingberg,  säger sig skriva historiska romaner och feel - goodromaner och ofta en blandning av dessa genrer. När jag nu läst Manglade dukar och vikta servetter kan jag bara instämma. Romanen innehåller dessutom en ansenlig del kulturhistoria. Miljön är Karlshamn i slutet av 1800 - talet och Huskvarna i nutid. Kyrkogården i Karlshamn har jag passerat många gånger och Drottninggatan är jag bekant med. Statyn Utvandrarna  finns i Karlshamn och just utvandring gjorde att Nanny Carlsson hamnade i Karlshamn. Men hon  blir piga i det smithska huset. Felicia är romanens andra huvudperson. Hon bor i Huskvarna och åker  till en antikaffär i Karlshamn. Felicia håller på med en omfattande inredning av sin stora sekelskifteslägenhet. Det är ett ständigt jagande efter tidstypiska möbler, gardiner, dukar, porslin och inte minst tapeter. Eftersom jag bor i närheten av Hovdala slott har jag för skojs skull kollat upp tapeten Hovdala blomma som används i romanen. Den är söt och romantisk och bör ha passat utmärkt i Felicias sovrum. Manglade dukar och vikta servetter innehåller två kärlekshistorier; en för varje huvudperson. Nannys är den mest romantiska och gåtfulla; Felicias är mera trivial. Tidsmarkörer finns det många och särskilt vad det gäller 1800 - talet är det väldigt illusoriskt. Krusade örngottsband hade för övrigt inte varit fel i sammanhanget. Manglade dukar och vikta servetter är en älskvärd, varm och charmig feel - goodroman; mycket välskriven och med omsorg om detaljerna. Historiska media. 2017.

En ny tid

Historiska media

Lilly Høy kommer till den lilla jylländska byn Thyregod som ung friskolelärare i början av 1900 - talet. Hon påbörjar en dagbok som sedan gör ett  uppehåll på ett par årtionden för att återkomma när hennes man, distriktsläkaren Vigand Bagge, ligger för döden. Hon sitter vid hans sjuksäng och ser att "kännetecknen drar sig tillbaka". Vigand är tjugo år äldre än Lilly och har gift sig med henne som en sorts räddningsaktion. Lilly beundrar och högaktar sin man, men så mycken kärlek eller kommunikation verkar det inte ha funnits dem emellan; "mellan oss har språket alltid varit smått". Vigand Bagge hade höga ideal och ställde stora krav på sig. Hans distrikt är omänskligt stort;  fjorton fattiga socknar, så det är långt ifrån alltid doktorn får betalt. När maken dör får Lilly ta itu med städning och flytt. Lilly har kanske stått i skuggan av sin man, men det betyder inte att hon inte kan agera på egen hand. Vigand Bagge har dessutom tänkt i förväg åt henne. Han har skrivit till prästen, begravningsentreprenören och banken och lämnat direktiv och han anvisar till och med  ett nytt boende. Lilly köper tillbaka den bil som mannen sålt (utan hennes vetskap) och köper sig ett körkort. Cykel har hon redan.  När Lilly städar hon hittar gamla skolfotografier och minns studietiden och förälskelsen i kurskamraten Ervin med vilken hon åkte skridskor en månskensnatt på sjungande is. Lilly har också haft en mycket kort relation med en man som inte var till äktenskap ledig. Då. Minnena varvas med flytt - och städbestyren. En ny tid är en utsökt roman som bör avnjutas långsamt. Eller varför inte ett par gånger på direkten? Språket är poetiskt och vackert. Ljus och dagrar växlar ständigt. Lilly, som ursprungligen kommer ifrån Fyn, har fäst sig vid det jylländska landskapet, den lilla staden Thyregod, som för inte längesedan varit hed, och de särpräglade människorna som befolkar samhället. Ida Jessen skildrar ofta relationerna mellan människor i små samhällen. Lilly framställs inkännande och ömsint. Hon växer och förändras genom romanen och en känner sig bekant med henne medan Vigand är och förblir en stor gåta. Han offrar sitt liv för patienterna men är på samma gång en hård och ogenomtränglig människa. Hade en velat möta en sådan läkare?  Lyckligtvis kommer det hösten 2018  en uppföljare till En ny tid på svenska. Doktor Bagges anagram heter den och här får vi möta Vigand Bagge själv.
Författaren, Ida Jessen,  är en av Danmarks finaste författare och medlem av Det danske akademi. Hon har skrivit både romaner, noveller och barnböcker och är också översättare. Ida Jessen har fått många litterära priser. För En ny tid har hon fått både Blixenpriset och DR:s romanpris.
Översättare: Ninni Holmqvist. Historiska media 2018.
Den vackra kongeniala illustrationen på omslaget kommer från tapeten Chrysanthemum av William Morris.

Kata Dalström

Inte hade jag en aning om att Kata Dalström var en så spännande kvinna! Men nu har jag läst Kata Dalström. Agitatorn som gick sin egen väg av historikern och författaren Gunnela Björk. Det är en intressant och livfull skildring av Kata Dalström från vaggan till graven. Hon föddes 1858 i ett välbärgat hem. Hennes fullständiga namn var Anna Maria Catharina Carlberg, men hon kom att kallas Kata. Hon var ett livligt och företagsamt barn som helst lekte med arbetarbarnen i gruvsamhället i Kopparberg. Efter en bruten förlovning friar hon till en tjugo år äldre ingenjör vid namn Gustaf Mauritz Dalström. Han säger ja. Sedan föds det i rask takt sju barn. Och familjen kommer att flytta mycket. Men det är inte det enda Kata hinner med. Ganska snart har hon engagerat sig i politiken och till familjens oförställda fasa är det socialismen hon är intresserad av. Agitatorn August Palm och Ellen Key är det som satt griller i huvudet på Kata enligt familjen. Katas idéer går före allt annat. Klass går före kön. Hon gillar inte ordet kvinnofråga. Kata Dalström blir agitatorn som reser landet runt och talar till folket - för att väcka de sofvande - antingen hon erbjuds lokal eller inte. Ellen Key förfasar sig över hennes moderskap, men det rinner av Kata. Det mesta rinner av henne. Så småningom kommer Kata att dra sig åt vänster och så lite mer åt vänster och hamnar i Sveriges kommunistiska parti. Hela tiden drar hon ett tungt lass, men lyckas ändå dra på sig ogillande ifrån män i toppen. Utöver politiken är hon mycket intresserad av spiritism, teosofi och buddhism, vilket ju anses som mycket opassande i partiet. Jag föreställer mig att  Kata Dalström måste ha sårat många på sina "härjartåg" genom livet och politiken. Det var hennes val som gällde. Att vara mamma på avstånd kan inte ha varit lätt. Kata Dalström dör 1923 långt ifrån de burgna förhållanden hon föddes i. 6 - 8000 följer sorgetåget oräknat dem som stod vid vägkanterna. De efterlevande systrarna skickade däremot inte ens en begravningskrans.
Gunnela Björk har lika elegant som effektivt blåst liv i den mångfacetterade Kata Dalström och speglat den spännande tiden runt sekelskiftet mellan 1800 - och 1900 - talen. Det är rolig läsning. Och lärorik. Gunnela Björk har ett så spänstigt språk att det är en fröjd att läsa. Och hon gör full rättvisa åt dramatiken i politiken. Att det kan vara så kul att läsa om Karl Staff, August Palm, Hjalmar Branting, Zeth Höglund, Fredrik Ström, Ellen Key, Carl Lindhagen, m. fl. - det trodde en inte!

Historiska Media 2017.

Helgfrågan v. 17

Mias helgfråga: Vad tror ni förlagen vinner på att ge oss bokbloggare recensionsexemplar? Tipsa gärna om en bok ni tror inte fått så mycket uppmärksamhet om det inte vore för oss bokbloggare.
Jag tror att förlagen har mycket att vinna på att skicka ut recensionsexemplar. Det blir ju massvis med gratis reklam, ja, eller till kostnaden av en bok. Bokbloggare läser ju andras bloggar, får tips, läser, skriver och bollen är i rullning. I regel talar ju bokbloggarna med människor omkring sig också och så blir det pr medelst mun-till-mun-metoden också. En mycket effektiv metod det också. En debutbok som jag tyckte formligen bars på en mäktig våg av fullständigt överväldigade bokbloggare - mig själv inberäknad - var Någonstans brister himlen av Erika Olofsson Liljedahl. Jag visste inte att boken fanns när den kom ifrån Historiska Media som en lika oväntad som glad överraskning. Ännu gladare blev jag sedan under läsningen.

Sträckläsning

Det kom en bok ifrån Historiska media. En debutroman, skriven av en bibliotekarie, Erika Olofsson Liljedahl, som gått Lunds författarskola. Huvudperson i Någonstans brister himlen är den unge Elis som bor i ett bohuslänskt fiskeläge med mor, far och systern Signe. Vi befinner oss i 1920 - talet. Elis är 13 år och hans stora stöd i tillvaron är den glada, pratsamma Signe. Fadern har ett hiskligt humör speciellt när han druckit för mycket. Efter en schism med fadern ger sig Signe iväg ifrån hemmet och söker sin tillflykt hos en kvinna vid namn Anna i Höganäs. Elis är otröstlig och förstår ingenting. Varför gjorde Signe så? När modern dör ger sig Elis iväg för att söka upp Signe i Höganäs. Han har ingen kunskap om världen utanför fiskeläget och träffar ganska omedelbart ut för en ung bondfångare. Å andra sidan möter han en gammal man som något reparerar den kantstötta tron på mänskligheten. Staden känns stort och främmande, men Anna och Gustaf tar väl emot Elis också. Ett besök i kolgruvan blir en chock för Elis. Han får en panikattack och kan inte andas. Han inser att hans plats är havet och fisket. Han ska hem till Bohuslän. Och han vill ha Signe med sig. Elis gör sina erfarenheter på flera områden. Han lär sig och växer. Och han får äntligen veta sanningen om familjen. Jag frågar mig vad det är som gör att det är ett sådant driv i boken? Det är svårt att släppa den. Den är oerhört välskriven, lågmäld och vacker. Naturen skildras med övertygande förtrogenhet. Gruvmiljön får en att i likhet med Elis kippa efter luft. Unge Elis skiftande erfarenheter av sorg, svek och ensamhet behandlas varsamt och empatiskt. Det handlar om dramatiken och storheten i ett vanligt, enkelt liv. Erika Olofsson Liljedahl har verkligen kontroll på allt och lämnar inget åt slumpen.

Olikhetsutmaningen: nytt och gammalt

enligt O: "Dags för en ny veckoumaning som jag valt att kalla för olikhetsutmaningen. Varje vecka presenterar jag ett motsatspar och jag vill att ni skriver om två böcker, filmer, tv-serier, författare eller andra kulturella företeelser som passar in på orden. Lätt som en plätt! Idag handlar det om något nytt och något gammalt" Kul med en ny torsdagsutmaning!

Nytt: Anna Larsdotters uppmärksammade bok Kvinnor i strid (klickbar titel) som kom ut på Historiska Media 2016. I tisdags hade jag nöjet att lyssna på författaren själv som berättade om sitt militära intresse i allmänhet och kvinnor inom det militära i synnerhet. Bland de kvinnor som klätt sig som män för att få delta i strid, som Anna Larsdotter berättar om i boken, fanns adelsdamen Ulrika Eleonora Stålhammar från Svenarum i Småland. 1713 byter hon kläder i skogen och blir Wilhelm Edstedt. Hon hade sett hur hennes fem systrar blivit tvungna att gifta ner sig för att få sin försörjning och så ville Ulrika Eleonora inte ha det. Hon tog stora risker. Det var förbjudet för en kvinna att vara soldat. Det var förbjudet för en kvinna att klä sig i manskläder, men Ulrika Eleonora trotsade dessa förbud. Och som inte detta vore nog; hon gifte sig med en annan kvinna! Och det var ju ett brott som var belagt med dödsstraff. Nu var kvinnorna inte lesbiska och de slapp undan med mycket lindriga straff. Ulrika Eleonora deltog som artillerist i strid genom att bl. a. ladda kanoner. Ladda - inte avfyra. Det sköttes av någon med högre lön och bättre pension.

Gammalt: 1843 skrev Fredrika Charlotta Runeberg romanen Fru Catharina Boije och hennes döttrar. Boken fick ligga i skrivbordslådan i femton år tills Zacharias Topelius hunnit publicera en historisk roman. Inte kunde en kvinna vara först med det, resonerade Fredrika Charlotta! Självkänslan var det si och så med. Romanen tilldrar sig under den stora ofreden 1700 - 1721; alltså under samma tid som Ulrika Eleonora Stålhammar/ Wilhelm Edstedt var aktiv som soldat. Läsaren följer Catharina Boije och de två döttrarnas öden som utvecklar sig så olika mycket beroende av deras respektive personligheter. Mer om denna bok vid senare tillfälle. På bilden berättar Merete Mazzarella.

Nattens historia

Frau am Fenster, den fina omslagsbilden på Nattens historia föreställer en målning av Caspar David Friedrich, född i Stralsund, och därför, enligt författaren Gunnar Broberg, svensk medborgare. Varför har natten som utgör en sådan stor del av våra liv inte fått någon egen historia förrän nu. Gunnar Broberg koncentrerar sig på den svenska natten och har sökt referenserna i sitt eget stora bibliotek. Nordiskt mörker och ljus under tusen år är undertiteln. Det pågår en ständig kamp mellan dag och natt och det är dagen som har övertaget. Nattmannen var en spännande figur som tände och släckte gatlyktorna . Han upprätthöll också ordningen. Hur uppfattar en tiden? Det utmärkta ordet "dygn" finns endast i de nordiska språken, påstår Gunnar Broberg.  Han har studerat Linné och konstaterar att Linné arbetade dag och natt under sommartid och vilade på vintern. Det är så det borde vara. Elektricitetens införande var revolutionerande och en kunde börja göra mera dag av natten. Gamla rutiner kunde lämnas därhän. På flygplatser är tidsgränserna som mest utsuddade.  Gunnar Broberg säger att han skulle kunna skriva sängens och sovandets historia och nattmössans

historia.  Nattmössan var en omtyckt kärleksgåva mellan makar och kunde även användas på dagen. Författaren såg vissa likheter med dagens mössanvändande. Ett intressant föredrag om en otroligt innehållsrik bok. Gunnar Broberg, som är professor emeritus i idé och lärdomshistoria, har också haft mycken kontakt med Jan Garnert som  kom ut med Ut ur mörkret : ljusets och belysningens kulturhistoria under 2016. Jan Garnert är etnolog och kulturhistoriker. Brobergs bok är utgiven på Natur&Kultur och Garnerts på Historiska media.

Kvinnor i krig och strid

Historikern och journalisten Anna Larsdotter har skrivit en intressant, ögonöppnande och spännande bok med titeln Kvinnor i strid. Hon tar avstamp på 1600 - talet i trettioåriga kriget där arméerna drog omkring som mobila samhällen och där kvinnorna hade sin givna plats i trossen. Någon måste sköta tvätten, laga maten, vårda sårade och göra övriga hushållssysslor. De drog ett tungt lass både bokstavligen och bildligen. Många - både män och kvinnor -  behövde en försörjning och då gick man i krigstjänst. Andra kvinnor följde helt enkelt med sina män och tog barnen med sig. Vissa ville ha mera frihet än ett traditionellt kvinnoliv kunde erbjuda.  Inte så få var äventyrslystna. Anna Larsdotter berättar om kvinnor som ville delta i krig och strid som soldater och måste förklä sig till män. Ulrika Eleonora Stålhammar, som levde på 1700 - talet, var så framgångsrikt förklädd att hon kunde dölja sin rätta identitet under elva  år och även gifta sig med en kvinna. Under 1800 - talet fick man organiserade arméer och kvinnorna föstes åt sidan. Tvätten fick de behålla för det var ett tungt och omanligt arbete. Men så var det ju Florence Nightingale som under Krimkriget införde hygien i sjuklägren. Hon föreskrev utbildning och diciplin bland vårdpersonalen och krävde uniformer.  Anna Larsdotter berättar mera utförligt om vissa kvinnor, som till exempel brittiska Flora Sandes som älskade att cykla, simma och rida och inte trivdes med sin kvinnoroll i det viktorianska England och som drömde om att bli soldat. Den tyska testpiloten Hanna Reitsch var en otroligt djärv kvinna, ständigt beredd att offra sig för fosterlandet. Hon hade velat flyga sedan hon var liten och blev så småningom  en nazistisk ikon och propagandasymbol, trots att hon aldrig var partimedlem. De ryska kvinnorna visade prov på en oerhörd fosterlandskärlek. Väldigt mycket i Kvinnor i strid är sådant en inte hade en aning om. Kvinnliga dödspatruller kände jag inte till, inte heller ingenjörer som arbetade långt efter kriget med att desarmera bomber för att ta ett par exempel. Kvinnorna blev stridspiloter, stridsvagnsförare, artillerister, prickskyttar och luftvärnssoldater. De kom att göra allt som männen gjorde. I luftvärnet fick kvinnorna göra allt utom att avfyra kanonerna. Om de gjort det hade de räknats som kombattanter och då skulle de haft rätt till pension. Kvinnorna i krig och strid hade inte bara fienden att kämpa mot. De hade också sina överordnade, medsoldater och andra kvinnor som inte ansåg dem som riktiga kvinnor. Många av dem, som överlevde kriget, saknade livet i skyttegravarna och vid lägereldarna. Anna Larsdotter refererar till Kriget har inget kvinnligt ansikte av Svetlana Aleksijevitj. Det är väldigt fruktbart att ha den i färskt minne när en läser Kvinnor i strid. Alla dessa kvinnoröster som inte fick komma till tals förrän fyrtio år efter kriget. Så värst många medaljer var det inte tal om varken i det ena eller det andra fallet. Anna Larsdotter tar upp de stora, omvälvande krigen i kronologisk ordning. Det är mycket nyttig läsning; en historierepetition och fantastisk kvinnohistoria.
Historiska Media. 2016 

Kvinnors röster

Eva Helen Ulvros, professor i historia vid Lunds universitet,  har skrivit en bok om svensk historia från slutet av 1700 - talet till mitten av 1900 - talet. Det gör hon genom att berätta om 13 kvinnor ur olika samhällsskikt och levnadsförhållanden från norr till söder i Sverige.  Kvinnors röster. Livsöden från det moderna Sveriges framväxt, Historiska Media 2016. Vi möter kvinnor som gifter upp sig, kvinnor som inte gifter sig, kvinnor som föder utomäktenskapliga barn, vilket är straffbart under en tid. Vi möter dugliga, företagsamma kvinnor som trots motstånd och svårigheter gör något av sina liv. De sköter gårdar, utbildar sig och engagerar sig politiskt. Någon vandrar omkring och samlar folksagor. Gemensamt är kanske att de inte håller sig riktigt inom ramarna. Flera av dem lever i kärleksfulla förhållanden vilket brevväxling och dagböcker vittnar om. Det dör en del barn under den här tiden och de sörjs djup av båda föräldrarna. Man får veta mycket om tillståndet i landet; om hur man rustar till bröllop och begravning; hur tjänstefolket har det och hur totalt oreglerade en guvernants arbetstider och arbetsuppgifter var. Ibland tänker jag att jag skulle vilja veta mera om flera av kvinnorna. Några av dem finns tidigare med i författarens avhandling "Fruar och mamseller. Kvinnor inom sydsvensk borgerlighet 1790-1870". Den mest kända utav kvinnorna är Lina Sandell Berg, psalmförfattaren, som trots sin sjuklighet gjorde en märklig karriär i Stockholm inom EFS. Hon gifte sig till och med - om än motvilligt - med den vänlige grosshandlaren Oscar Berg. Det blev ett lyckligt äktenskap och ett framgångsrikt samarbete. En stor sorg var det dödfödda flickebarnet som samtiden inte visste något om. Ewa Wigström, som lämnade man och barn och vandrade omkring och samlade folksagor i sydsverige, är föremål för litteraturvetaren Maria Ehrenbergs doktorsavhandling Sagans förvandlingar. Eva Wigström som sagosamlare och sagoförfattare. En personlig favorit är statardottern, den "besvärliga" folkskollärarinnan Ebba Asp - Andersson (1892 - 1983) som i hela sitt liv var mycket samhälleligt intresserad och som inte var rädd att säga sitt hjärtas mening. Hon var politiskt engagerad och en sten i skon för många manliga kolleger. Ebba Asp - Andersson var en fantastisk kämpe i hela sitt liv. Platsregister, sakregister och naturligtvis en fyllig förteckning över källor och litteratur som kan användas för vidareläsning.
Jag är mycket förtjust i den här boken som är ett intressant och njutbart sätt att läsa historia på.

Intressant boksläpp

I torsdags var det boksläpp på Historiska Media i Lund. Eva - Helen Ulvros´ och hennes senaste bok Kvinnors röster. Livsöden från det moderna Sveriges framväxt var ämnet för kvällen.  Erik Osvalds, vd och förlagschef, och professor Ulvros från historiska institutionen i Lund började diskutera boken för två år sedan. Historia lär man sig smidigast genom att ta del av enskilda människoöden.  13 kvinnor från 17 - 18- och 1900 - talen ur olika samhällsklasser möter oss i boken som bygger på brev, dagböcker, memoarer och intervjuer. Några av kvinnorna finns med i författarens doktorsavhandling Fruar och mamseller. Kvinnor inom sydsvensk borgerlighet, men de flesta är "nya". Eva Helen Ulvros berättade om några av kvinnorna och en blir bara full av beundran. Hur orkade, kunde och vågade de? Somliga lyckades bra andra inte. Jag ser fram emot att läsa boken. Mer om den senare.

Mörkt 30-tal

Anna Lihammer fick otroligt fina recensioner av både recensenter och läsare för sin romandebut Medan mörkret faller. Nu kommer uppföljaren Än skyddar natten och arkeologen Anna Lihammer har gjort det igen. Hon har skrivit en mörk, spännande kriminalroman som bygger på historiska fakta och har en fiktiv kriminalhistoria. Carl Hell är kvar och polissystern Maria Gustavsson likaså. Carl Hell arbetar helst tillsammans med Maria Gustavsson. De lider båda av sviterna av det som hände dem i förra boken och nu utsätts de för ytterligare påfrestningar. Båda två drar av olika skäl kollegernas missnöje på sig. Carl Hell är för arrogant och Maria Gustavsson är en kvinna som inte vet sin plats i hierarkin. Deras chefer är mer än lovligt osympatiska. Året är 1935. Nazisterna har förstärkt sin makt i Tyskland. De har skickat en forskningsgrupp till Sverige för att undersöka runstenar som de tror innehåller mystiska budskap som förstärker deras åsikter om ariernas överlägsenhet. En tysk journalist hittas mördad. Mordfallet oroar statspolisen och den svenska och tyska regeringen. Allt talar för att mordutredningen bör hållas så hemlig som möjligt att att man inte bör stöta sig med Tyskland. En tysk man söker sin bror som alltid levt farligt genom att kritisera regimen. En syster hämnas sin bror.Det handlar mycket om syskonrelationer och blodsband; om genus, klass och ras. Anna Lihammer har tänkt sig en serie med radarparet Carl Hell och Maria Gustavsson. Jag hänger definitivt med!
Förlag: HISTORISKA MEDIA

Lyckat examensarbete

Set Mattsson ( född 1956) är sjuksköterskan som blev journalist som blev författare. Man kan märka av alla tre professionerna i  Onskans pris kom ut 2012 på Historiska Media och var resultatet av författarens studier vid Lunds universitets författarskola. Handlingen är förlagd till Malmö under 1945 och 1946. Kriget är slut; flyktingarna väller in till Malmö och de placeras bl. a. på Malmö Museum.  Somliga åker direkt till Epidemisjukhuset eftersom de lider av fläcktyfus. Kvinnan som står vid relingen och petar på sina sårskorpor i söndagens smakebit är polska och råkar ganska omedelbart efter landstigningen illa ut. Kriminalöverkonstapel Douglas Palm får extra mycket att göra. Bland flyktingarna döljer sig också krigsförbrytare som det gäller att fånga in. Hustrun Anna engagerar sig mycket i sitt arbete på flyktingförläggningen. Polissystern Sara Edgren tillkallas allt som oftast och journalisten Jonnervik är aldrig långt borta. Samtidigt måste det vanliga polisarbetet fungera. En pedofil härjar i staden och förbryllar polisen.
Set Mattsson berättar vardagligt utan stora åthävor. Ondskans pris är omsorgsfullt komponerad och man förstår att Set Mattsson tillbringat åtskillig tid i arkiven. Romanen bygger till dels på verkliga händelser. Polisarbetet har författaren kontrollerat genom samtal med poliser. Tidsmarkörerna är många; Edvard Perssons film Klockorna i Gamla stan,  Solidar, Hermodskurser, m.m. Någon enda gång undrar jag vart vi är på väg och känner att jag skulle velat stryka ett stycke, men det går snabbt över. Ondskans pris förenklar ingenting. Inget är svart eller vitt. Gråzonerna överväger och får en att fundera över att det vi ser kanske inte är själva verkligheten utan något helt annat. Upplösningen är överraskande. Gång på gång till och med. Jag rekommenderar Ondskans pris. Nästa del, Svekets offer (2013), finns redan i pocket. Tredje delen, Fruktans tid (2014), kommer i pocket i maj. Ska bli trevligt att träffa det sympatiska paret Palm igen.

Kaosutmaning 2015

En smakebit på søndag

"Kvinnan vid relingen rev bort en flik av sårskorpan som täckte det runda såret. En droppe mörkrött blod steg upp som en ilsken protest mot den omilda behandlingen och hon förde armen mot munnen och sög. Den bittersöta smaken av järn förde henne tillbaka till barndomen i Polen då sönderskrapade knän och armar var en del av leken. Det var en tid som vittrat bort, precis som landet som låg ödelagt    
på andra sidan havet, och hon visste att hon aldrig skulle återvända hem."
Set  Mattsson, Ondskans pris 
sidan 7

Fler smakebitar finns  HÄR  hos Mari på bokbloggen Flukten fra virkeligheten.

Hur ska det gå för dagboken?

Hur ska det går för dagboken frågar sig utgivarna Anders Bergman och 
Emelie Perland i efterordet till den nyligen utkomna 365 dagar. Utdrag ur kända och okända dagböcker? Det är verkligen något att fundera på. De arkiv världen över som samlar in dagböcker har märkt en markant nedgång i antal inlämnade dagböcker under de senaste femton åren sedan internet slog igenom. Datorn i sig behöver inte var något hot emot dagboksskrivande. De vanliga skrivprogrammen erbjuder liksom Alive Diary, Diary Book och Diary Defender möjligheter att skriva och spara dagböcker. Varför skriver man dagbok? Vem är det som skriver? Skriver man för sig själv eller för eftervärlden? Dagboken berättar ju sådant som inte får plats i historien. I 365 dagar blandas verkligen kända dagboksskrivare som Samuel Pepys, Årstafrun och Francis Kilvert med helt eller delvis okända. Stendhal skriver efter en ridtur att bästa botemedlet mot kärlek är att äta ärter. Zlata Filipovic, född 1980, förde dagbok under Sarajevos belägring och kallas Sarajevos Anne Frank. Den 22 maj 1953 skriver sir Edmund Hilary om när han och hans berömde sherpa Tenzing toppen av Lhoteglaciären. Eva Braun skriver om besvikelsen när Führern inte kommer ihåg hennes födelsedag och hon går ut och tröstshoppar halsband, örhängen och matchande ring. Dorothy Wordsworth (syster till skalden William), den japanska hovdamen Sei Shonagon, Christer Fuglesang, George Sand, George Bush och många fler intressanta dagboksskrivare ryms i 365 dagar.
Per Bergman är litteraturvetare och arbetar på förlag.  Emelies Perland är medicinare och doktorerar i neurovetenskap, 365 dagar är en mycket intressant bok. Varje dagboksskrivare får en kortfattad presentation av utgivarna, som måste ha haft väldigt roligt under arbetet med boken. Fin litteraturförteckning och ett användbart personregister finns.