torsdag 29 januari 2015

Husmorsthriller utan mord


Vid gårdagens författarbesök i Kulturkvarteret i Kristianstad berättade Kristina Sandberg om sin utmärkta romantrilogi Att föda ett barn, Sörja för de sina och Liv till varje pris. Enkelt och chosefritt redogjorde hon för upprinnelsen till det hela; den egna graviditeten, farmoderns död och samtalen med mormor. Man hade börjat tröttna på berättelser om ledsna flickor med självskadebeteende och så småningom bestämmer sig Kristina Sandberg för att skriva en bok om en kvinna som anpassar sig. Det skulle bli en stor berättelse från köksperspektivet. "Folkhemsköket var spännande", sade Kristina Sandberg. När man skriver måste hjärtat vara med, det har KS lärt sig av Joyce Carol Oates. När hon talade med sin mormor upptäckte hon snart att det fanns saker som inte var pratbara. Till exempel var det något oerhört att föda ett barn utom äktenskapet på mormors tid. Så när Maj i Att föda ett barn blir med barn 1938 som 20 - åring finns det inget egentligt val. Hon måste gifta sig med barnafadern även om hon inte var speciellt engagerad. Och Tomas Berglund är inget dåligt kap. Han är visserligen en bra bit äldre än Maj, men han innebär ett kliv uppåt på samhällsstegen och han har bil, båt och lantställe. Kristina Sandberg erinrar om att det vid den här tiden är kris i befolkningsfrågan. Ludvid Nordström skriver om den dåliga bostadsstandarden i Sverige; allra värst var det i Skåne. Det är också steriliseringarnas tid. Kvinnan skulle vara så professionell i hemmet så att mannen hade lust att vara där och när mannen steg upp på morgonen skulle kvinnan ha hunnit sätta på sig ansiktet och vara prydlig och fräsch. Verka men inte synas. Moderskapet skulle vara strikt och pedagogiskt vilket kan förklara en del av Majs kyla mot dottern Anita. Alva Myrdal tyckte rentav att man skulle befria barnen ifrån föräldrarna. Kristina Sandberg har skrivit en husmorsthriller utan mord, säger hon. Och man måste inte tycka om Maj, men man måste låta henne finnas till. Jag har läst hela trilogin och är på väg att läsa om Att föda ett barn. Det var väldigt nyttigt att få romanerna satta i ett samhälleligt sammanhang och bli påmind om tiden. Kristina Sandberg är utbildad psykolog och det kan man märka i hennes sätt att resonera och skriva.
Så här tyckte jag om Att föda ett barn när jag läste den första gången. Och så här om  Att sörja för de sina  och om Augustpris - vinnande Liv till varje pris

2 kommentarer:

  1. Visst var det bra! Du har fångat föredraget på pricken! Själv har jag inte läst böckerna ännu men är förstås väldigt sugen.

    SvaraRadera
  2. då har du något fint framför dig, Helena! roligt att du tycker att jag fångat föredraget! jag tyckte det var bra att bli påmind om vad som rörde sig i tiden. hade gärna hälsat på dig. jag kom tidigt, men måste sedan springa till tåget

    SvaraRadera