Grantchester Mysteries

Bilden är lånad av Public Broadcasting Service

Det är ingen sinekur att vara anglofil! Nu börjar det en ny engelsk serie i sex delar i SVT 1 lördagar kl 21.30. Skådeplatsen är Grantchester. Snygge 32 - årige prästen Canon Sydney Chambers (spelas av James Norton) och polismannen Geordie Keating (spelas av Robson Green) löser mordgåtor, spelar backgammon och går på promenader med Dickens (spelas av svart labrador).  Serien bygger på kriminalromaner av James Runcie. Läs mer om honom HÄR

Moderna klassiker

Ebba Witt - Brattström nämnde Tjugoen moderna klassiker (1995) av Göran Hägg i sin bok Stå i bredd så jag blev lite nyfiken på den. Göran Hägg skrev en artikelserie i Finanstidningen som blev väldigt väl mottagen och det är den som ligger till grund för boken. Han vill återupprätta vad han kallar de förlorade åren efter 68 och ett kvartssekel framåt.  Till någon del behandlar Witt Brattström och Hägg alltså samma år. Allra sist i Tjugoen moderna klassiker berättar Göran Hägg vad han tycker att en klassiker är och varför. En klassiker är en text som överlever. Vi behöver klassiker bl. a. för språkets skull. Stora upplagesiffror gör ingen klassiker. Hägg betvivlar att någon i framtiden uppsöker Sandemo eller Guillou annat än möjligen i forskningssyfte. Hägg har starka övertygelser och han tvekar inte att attrycka dem. Egentligen precis som Ebba Witt Brattström. Vilka är då hans utvalda klassiker. Som alla som gör ett urval vet han att det blir protester. Varför är den med men inte den? Sjöwall & Wahlöö, Roman om ett brott inleder tätt följd av Slas; Evander, Det sista äventyret och Olof Lagercrantz´bok om August Strindberg. Jack av Ulf Lundell och Maken av Gun - Britt Sundström har även Witt Brattström med i Stå i bredd, liksom Inger Alfvén, Inger Edelfeldt och Kerstin Ekman. Hägg tar också upp Barndom av Jan Myrdal; Poltava av Peter Englund och Råttan i pizzan av Bengt af Klintberg. Det är faktiskt riktigt kul med de här personliga urvalen. Tjugoen moderna klassiker inspirerar till vidare läsning på ena eller andra sättet.

Upprepningars vara eller inte vara

Annikas bokbloggsjerka 30 januari - 2 februari handlar om upprepningar. När fungerar de och när blir de för mycket. Läs vidare HÄR
Det första jag kommer att tänka på är omkväden; upprepningar som stilistiskt medel som kan vara väldigt verkningsfulla. Som till exempel i den medeltida balladen. 
"... vi tackom nu så gärna..." och "... alltför den ljusa stjärna ..." En sorts föregångare till refrängen. Sedan kommer jag att tänka på Kurt Vonnegut: "So it goes!" i Slaughterhouse five. Därnäst kommer jag att tänka på Modiano och Lilla smycket där meningen "Det man förlorat kommer aldrig igen" dyker upp med jämna mellanrum som ett memento mori. Det är kanske så upprepningar är som mest verkningsfulla. Så finns det ju upprepningar som är rena avsaknaden av synonymer, och de är bara tröttsamma. Komiska upprepningar finns ju också i många olika sammanhang. En favorit på området är Mrs Bucket när hon t. ex. presenterar sin rika syster Violet i Keeping up Appearances. "It's my sister Violet - the one with a Mercedes, swimming pool, sauna and room for a pony". 
Det känns som om ämnet kunde varit föremål för en mera uttömmande utredning som det väl inte var meningen att det skulle bli i jerkan så detta får räcka.

Husmorsthriller utan mord

Vid gårdagens författarbesök i Kulturkvarteret i Kristianstad berättade Kristina Sandberg om sin utmärkta romantrilogi Att föda ett barn, Sörja för de sina och Liv till varje pris. Enkelt och chosefritt redogjorde hon för upprinnelsen till det hela; den egna graviditeten, farmoderns död och samtalen med mormor. Man hade börjat tröttna på berättelser om ledsna flickor med självskadebeteende och så småningom bestämmer sig Kristina Sandberg för att skriva en bok om en kvinna som anpassar sig. Det skulle bli en stor berättelse från köksperspektivet. "Folkhemsköket var spännande", sade Kristina Sandberg. När man skriver måste hjärtat vara med, det har KS lärt sig av Joyce Carol Oates. När hon talade med sin mormor upptäckte hon snart att det fanns saker som inte var pratbara. Till exempel var det något oerhört att föda ett barn utom äktenskapet på mormors tid. Så när Maj i Att föda ett barn blir med barn 1938 som 20 - åring finns det inget egentligt val. Hon måste gifta sig med barnafadern även om hon inte var speciellt engagerad. Och Tomas Berglund är inget dåligt kap. Han är visserligen en bra bit äldre än Maj, men han innebär ett kliv uppåt på samhällsstegen och han har bil, båt och lantställe. Kristina Sandberg erinrar om att det vid den här tiden är kris i befolkningsfrågan. Ludvid Nordström skriver om den dåliga bostadsstandarden i Sverige; allra värst var det i Skåne. Det är också steriliseringarnas tid. Kvinnan skulle vara så professionell i hemmet så att mannen hade lust att vara där och när mannen steg upp på morgonen skulle kvinnan ha hunnit sätta på sig ansiktet och vara prydlig och fräsch. Verka men inte synas. Moderskapet skulle vara strikt och pedagogiskt vilket kan förklara en del av Majs kyla mot dottern Anita. Alva Myrdal tyckte rentav att man skulle befria barnen ifrån föräldrarna. Kristina Sandberg har skrivit en husmorsthriller utan mord, säger hon. Och man måste inte tycka om Maj, men man måste låta henne finnas till. Jag har läst hela trilogin och är på väg att läsa om Att föda ett barn. Det var väldigt nyttigt att få romanerna satta i ett samhälleligt sammanhang och bli påmind om tiden. Kristina Sandberg är utbildad psykolog och det kan man märka i hennes sätt att resonera och skriva.
Så här tyckte jag om Att föda ett barn när jag läste den första gången. Och så här om  Att sörja för de sina  och om Augustpris - vinnande Liv till varje pris

Spänstigt och spännande

Du var den som jag ville
stå i bredd med.
Du var alla möjligheter
och utveckling och framtid
du var gemensam kamp
och det omöjliga hoppet
om förändring

Märta Tikkanen, Århundradets kärlekssaga (1978)

Så inleds Stå i bredd. 70 - talets kvinnor, män och litteratur av Ebba Witt - Brattström. Norstedts förlag 2014. Ebba WB tycker att 70 - talets litteratur behandlats styvmoderligt och därför går hon grundligt igenom vad som hände under 70 - talet år för år. Ja, hon börjar egentligen redan med en resumé av 60 - talet. Sedan plockar hon fram Sonja Åkesson och Vara vit mans slav, Maja Ekelöf, den arbetande, tänkande och läsande städerskan som skrev Rapport från en skurhink. Sedan skuras det i Kerstin Ekmans Häxringarna och Inger Alfvéns Städpatrullen. Maja Ekelöf avkräver inget ansvar av mannen, men Rapport från en skurhink blev ändå en stormsvala. Marit Paulsen skrev Du, människa? om industriarbeterskans dubbla arbeten med värkande lemmar, skiftarbete och ständig sömnbrist. Kerstin Strandberg skriver Skriv, Kerstin , skriv! om att bli intellektuell kvinna. 1973 kommer Ulla Isakssons Paradistorg; en bildningsroman, utvecklingsroman, kvinnoroman, debattroman och familjeroman. Åsa Nelvin skriver Kvinnan som lekte med dockor, 1977. Nelvins författarskap borde fått mera uppmärksamhet enligt Ebba WB. 1979 kommer Stig Larssons Autisterna och den är början till slutet. Grabbarna och postmodernismen tar över och en helt ny syn på litteratur. Horace Engdahl är en av Larssons goda vänner och tillskyndare. Stå i bredd är en välskriven och  mycket intressant guldgruva för litteraturintresserade och feminister. Ebba WB är som vanligt välformulerad, kunnig, rolig och vass. Stå i bredd vore en utmärkt utgångspunkt för en läsecirkel. Eller ännu hellre två. I mitt förra inlägg TOP TEN TUESDAY valde jag några titlar ur Stå i bredd och kände genast att jag varit orättvis mot många författare som inte fick plats.

Top Ten Tuesday

Ten Books I'd Love to Read With My Book Club.
I would like to have a Women´s Book Club reading ten books written by  (mostly) Swedish women 1970 - 1979. They broke the rules in their writing. They wrote about their female experiences and about their bodies. These years are often treated as literary uninteresting and the literature called women´s confessional literature.

  1. Germaine Greer, The female Eunuch; 
       Maja Ekelöf, Rapport från en skurhink. 1970
  2. Norman Mailer, The Prisoner of Sex. 1971
  3. Märta Paulsen, Du, människa. 1972
   4.  Erica Jong, Fear of flying 
      Ulla Isaksson, Paradistorg. 1973
  

  5. Kerstin Ekman, Häxringarna. 1974
   6. Susanne Brøgger, Fräls oss ifrån kärleken. 1975
   7. Gun - Britt Sundström, Maken; Kerstin Thorvall 
      Det mest förbjudna. 1976
   8. Inger Alfvén, Dotter till en dotter; Enel Melberg 
      Modershjärtat. 1977
  9. Märta Tikkanen, Århundradets kärlekssaga. 1978 
10. Stig Larsson Autisterna

Till åminnelse

Theodor W Adorno har sagt att det är omöjligt att skriva poesi efter Auschwitz.

Fel, säger Georg Klein i förordet till Mannen utan öde (Imre Kertéz) och hänvisar till Paul Celans, judisk tysktalande poet född i Rumänien 

(1920 - 1970) mest berömda dikt Dödsfuga (1944-45), den vackraste dikt som skrivits om förintelsen. Dikten är uppbyggd med fugan som förebild. Fångarna = vi; en tysk man = han. En del av fångarna måste gräva gravar medan andra tvingas spela.

Dödsfuga

Svarta gryningsmjölk vi dricker den om kvällen 

vi dricker den om middagen och morgonen vi dricker den om natten

vi dricker och dricker

vi gräver en grav i skyn där ligger man inte trångt.

En man bor i huset han leker med ormar han skriver

han skriver när det skymmer till Tyskland ditt gyllene hår Margarete

han skriver det och går ut framför huset och stjärnorna blixtrar

han visslar hit sina hundar

han visslar fram sina judar låter gräva en grav i jorden

han befaller oss spel upp nu till dans.

Svarta gryningsmjölk vi dricker dig om natten

vi dricker dig om morgonen och middagen vi dricker dig om kvällen

vi dricker och dricker

En man bor i huset han leker med ormar han skriver 

han skriver när det skymmer till Tyskland ditt gyllene hår Margarete

ditt askgråa hår  Sulamit vi gräver en grav i skyn

där ligger man inte trångt

Han ropar stick djupare i mullen ni där ni andra spela och sjung

han griper efter järnet i bältet han svingar det hans ögon är blå

stick spadarna djupare ni där ni andra fortsätt spela till dans

Svarta gryningsmjölk vi dricker dig om natten

vi dricker dig om middagen och morgonen vi dricker dig om kvällen

vi dricker och dricker

en man bor i huset ditt gyllene hår Margarete

ditt askgråa hår Sulamit han leker med ormar

Han ropar spela ljuvare döden döden är en mästare från Tyskland

han ropar stryk mörkare fiolerna då stiger ni som rök i luften

då har ni en grav i molnen där ligger man inte trångt

Svarta gryningsmjölk vi dricker dig om natten

vi dricker dig om middagen döden är en mästare från Tyskland

vi dricker dig om kvällen och morgonen vi dricker och dricker

döden är en mästare från Tyskland hans öga är blått

han träffar dig med kulan av bly han träffar exakt med sitt skott

en man bor i huset ditt gyllene hår Margarete

han hetsar sina hundar mot oss han ger oss en grav i luften

han leker med ormar och drömmar

döden är en mästare från Tyskland

ditt gyllene hår Margarete

ditt askgråa hår Sulamit.

Tematrio - Transportmedel

 LYRANS uppmaning till oss vecka v.5: Berätta om tre böcker som på något sätt handlar om transportmedel. Efter lite funderande kom jag fram till tre verkliga favoritromaner som innehåller motorcykel, moped, buss, cykel och bil.

1. Kaddish på motorcykel. Leif Zern skildrar sina föräldrar som befinner sig mellan och ändå i två världar. Fadern, som är jude,  är mycket intresserad av allt svenskt; han åker motorcykel, spelar fotboll och är intresserad av brottning.
Modern som konverterat till judendomen tar sin son med sig och går till moster Nanna och äter stekt fläsk och låter udda vara jämt. 

2. Skogen av Margareta Lindholm. Den handlar om det äldre syskonparet Maria och Bror. De har i hela sitt liv ägnat sig åt att sköta gammelskogen som nu är såld. Nye ägaren vill dessutom åt deras stuga. Ingen av dem har körkort. I hela sitt liv har de åkt buss och moped och cyklat.

3. Morbror Knuts sorgsna leende, en underbar roman av Katarina Kieri om   flickan Karla, hennes ensamstående mor och två udda morbröder, Brynolf och Knut. Karla bor i Staden och morbröderna bor i Byn. Ibland kommer de på besök i Knuts Ford Taunus, iklädda cheviotkosym och lågskor.

Vårens böcker 2

Snödrottningen av Michael Cunningham kommer ut i april på Lind & Co. Det är hans sjunde roman. Han skildrar relationer finkänsligt och med psykologisk precision, humor och sympati, står det i Vårens böcker.
På samma förlag men en månad tidigare kommer Grottmannen av Jørn Lier Horst. Jakthundarna från förra året gav mersmak.
Det grönare djupet är  Johanna Nilssons tionde roman. Den kommer ut i maj på Forum Bokförlag. Det grönare djupet är en fri litterär fantasi som tar vid där Karin Boyes Kallocain slutade, läser jag. Stefan Zweig vid världens ände. Biografi om en exil av George Prochnik, Atlantis förlag, kommer ut i mars.
Evighetsbarnen är titeln på den roman qv  Beate Grimsrud som kommer ut under januari i år. Förlag: Albert Bonniers. 
Fyra människor i yngre medelåldern på Södermalm i Stockholm funderar över vad det egentligen innebär att vara vuxen. Med En dåre fri i ryggsäcken känner jag stor förväntan inför Evighetsbarnen.
På samma förlag utkommer i januari en ny novellsamling av Hans Gunnarsson, All inclusive
Historien om Quiet Dell av Jayne Anne Phillips, Forum bokförlag, kommer ut i maj. Den bygger på en verklig händelse som författaren hörde talas om redan i sexårsåldern. En fattig, ensamstående trebarnsmamma brevväxlar med en charmig man som lovar att ha hand om och försörja familjen. Lite senare hittas alla döda. 
Livet enligt herr Fikry av Gabrielle Fikry kommer ut i mars. Herr Fikry är bokhandlare av det vresiga slaget.
Asta Olivia Nordenhof, Det enkla och det ensamma. Personligt om det allra svåraste. Poet på allas läppar i Danmark. 
ellerströms ger i april ut Att lära en sten att tala. Expeditioner och möten av Annie Dillard. Hon är väl mest känd för Livet vid ån. I Vårens böcker kallas hon vår tids Henry David Thoureau, vilket jag betraktar som ett högt betyg. I årets bok bjuds vi 
på fjorton essäer om Människan, naturen och tystnaden.

Utlottning på Kulturkollo!

Ny utlottning på  KULTURKOLLO! Ett signerat ex av Skuggan av ett liv , Hilary Mantels memoarer kan man vinna. Visserligen vann jag nyligen Sågverksungen men jag vill gärna tro att jag skulle kunna vinna en gång till. Hilary Mantel är en favorit!

Söndagssmakbit

Mari på bloggen Flukten fra virkeligheten har en utmaning hon kallar En smakebit på søndag. Vi uppmanas att citera något ur en bok vi just läser. Hur det går till? Läs: HÄR
Mitt citat kommer från en bok jag hittade häromdagen på ett loppis. Eftersom det är en klassiker och jag inte har läst den och att den är i gott skick; utgiven av Atlantis i den fina serien Atlantis väljer ur världslitteraturen gick det som det gick. Den följde med hem! Inte visste jag att B Traven är en så gåtfull författare! Ingen vet riktigt när han föddes och vad han heter. Dödsskeppet är en av hans mest kända romaner. Sierra Madres skatt är dessutom filmad.

"När jag återigen tittade på den gamla galantan Yorrikke kunde jag inte förstå hur hon kunde ha en fullständig besättning och lämna det soliga Spanien, de frias och lyckligas land. --- Där måste finnas en hemlighet gömd någonstans. Kanske var hon - men det kunde väl inte vara möjligt? Inte så här nära civilisationen. Ett dödsskepp som lämnar en civiliserad hamn med klara papper? Nåja, det är ute och sagt nu. Ett dödsskepp!"
Så står det på sidan 127. Undertiteln på Dödsskeppet är: En amerikansk sjömans historia. Illustrationerna är gjorda av Torsten Billman, född i Kullavik.

Ny radioföljetong 26 januari

På måndag börjar en ny radioföljetong. Torgny Lindgren läser sin egen roman Klingsor. Den handlar om Gam - Klingsor, Ny - Klingsor, Klingsor, målaren samt Klingsor själv. Typisk Lindgren - presentation. Torgny Lindgren intresserar sig framför allt för dilettanterna och medelmåttorna och Klingsor är ingen stor konstnär. I alla fall inte i andras ögon. Detta ser jag fram emot. När Torgny Lindgren läser kan man lyssna i timmar. SR P1 måndag 26 januari kl 11. 35. Och så finns det ju appar och repriser och SR play och allt vad det heter, men det är inte detsamma. Det ska vara i realtid... Fråga helst inte varför...

Bokbloggsjerka om baksidestexter

Annikas fråga i BOKBLOGGSJERKAN 23 - 26 januari lyder som följer:
 "Johanna på Bokhora ställde tidigare i veckan en fråga om baksidestexter, och eftersom jag personligen alltid läser den blev jag nyfiken på hur du tycker att den ska vara för att fånga ditt intresse (alternativt vad den absolut inte får innehålla för att undvika att du ska rata en bok för gott)."
Rent generellt är jag ingen vän av baksidestexter på romaner. Ofta läser jag dem efter det att jag läst boken. Ibland har jag tänkt att om jag läst baksidestexten först hade jag aldrig läst boken, för så vilseledande kan baksidestexterna vara. Om jag läser baksidestexten är det för att få lite vägledning om den tid och miljö boken tilldrar sig i och genren. Jag vill inte få någon karaktäristik av persongalleriet eller några upplysningar om handlingen. Ofta drar man fram de grälla effekterna i handlingen på ett sätt som verkar frånstötande på mig. Några ord om författaren och var romanen kommer i hens produktion kan vara intressant som aptitretare liksom eventuella priser. När det gäller översättningslitteratur skulle jag gärna se originaltiteln på baksidan. Ibland innehåller den upplysningar som den svenska titeln saknar totalt.
Det som däremot kan vara intressant är att öppna boken och läsa de inledande meningarna och kanske också några slumpvis utvalda meningar här och var. Då känner man av stilen, atmosfären och tonen.

Vårens böcker del 1

 

Det blir mycket att göra i vår också. Jag har botaniserat i Vårens böcker 2015. Även efter sträng gallring återstår ett 30 - tal läsmåsten under våren 2015. Lägg därtill alla okända bloggtips!

En ny bok av Jeanette Winterson är en högtid. Skymningsporten kommer ut i mars på Wahlström & Widstrand i översättning av Johan Nilsson.Året är 1612. Kung Jakob I har beslutat sig för att rensa landet från häxor och katoliker. Många kvinnor avrättades och kungen skrev en avhandling om demonologi.

En annan efterlängtad bok är Hilary Mantels memoarer, Skuggan av ett liv. Hon växte upp i en kaotisk, katolsk familj och studerade så småningom om juridik. Hon skriver om sitt liv och sin sjukdom i en bok som är en blandning av personlig historia och kvinnohistoria. Weyler förlag; övers.: Marianne Mattsson.Hilary Mantel gästar Skavlan fredagen den 6 februari.

Agneta Horn är mest känd för dagboken som skildrar högadelns liv under stormaktstiden. Karin Milles har bearbetat texten och gjort den tillgänglig för en modern läsare. Agneta Horn. Ett liv i trettioåriga krigets skugga. Norstedts. Spådomen. En flickas memoarer är titeln på Agneta Pleijels kommande bok. Hon skildrar de tjugo första åren i sitt liv från 1940 och framåt. Mamma är musiker och pappa är matematiker och aldrig mötas de två. Norstedts.Annie Dillard beskrivs som en Thoreau i vår tid. Då blir man nyfiken. Tidigare finns Livet vid ån. Årets bok heter Att lära en sten tala och kommer ut på ellerströms förlag och kommer ut i april. Stig Strömholms essäbok Reskamrater. Läsning 1994 - 2014 kommer ut i maj  på Atlantis. 

Kate Atkinson tar ut svängarna ordentligt i sin nya bok Liv efter liv. Ursula Todd föds första gången 1910, men hon dör omedelbart. Men hon får leva det ena livet efter det andra och till slut håller hon hela civilisationens öde i sin hand.

Massolit förlag i översättning av Anna Strandberg.

Jag vann!

I utlottningen på  KULTURKOLLO vann jag Sågverksungen, första delen i Vibeke Olssons serie om Bricken. Det ska bli roligt att äntligen läsa något av Vibeke Olsson. Ingen eller inget har hindrat mig tidigare, men nu när jag får en bok i postlådan känns det som ett imperativ! Flera utlottningar Kulturkollo! Det klassas som läsfrämjande åtgärder! Mycket bra initiativ! Tack Kulturkollot!

Nytt österrikiskt

Författaren Sanne Gruber  föddes 1963 i tyskspråkiga sydtyrolen i Italien. Numera bor hon i Wien. Hon har studerat tyska, historia och statsvetenskap. Sanne Gruber anses vara en av de viktigaste österrikiska författarna. 
Mira och Irma - den andra kvinnan har kommit ut på bokförlaget Thorén & Lindskog i översättning av Jöran Lindskog. Mira bor i Rom och arbetar på en manlig avdelning på ett vårdhem. Hon engagerar sig mycket i sina patienter till viss irritation för maken Vittorio. Mira anar att Vittorio är otrogen. Irma är ensamstående mor i Wien. Hon är kulturjournalist och arbetar med en serie om företrädare för utdöende hantverk. Irmas son, Florian, börjar fråga efter sin far och Irma beslutar sig för att försöka få kontakt med honom. Dessförinnan genomgår hon en njurtransplantation som ger upphov till många funderingar. Är hennes kropp hennes egen längre? Vem är det som har donerat njuren? Hur gick det till? Två parallella berättelser om två ganska olika kvinnor som dock visar sig ha mer gemensamt än bokstäverna i namnen. Man kan fundera över en hel del i boken; olika slags relationer, ålderdom, ensamhet, sjukdom, död och medicinsk etik. Männen i romanen är egoistiska svikare, medan kvinnorna alltid tar ansvar; hjälper och tröstar. Susanne Grubers stil är lätt och ledig vilket gör att läsningen flyter  fint. Vilken den andra kvinnan är? Ja, det står långt om länge klart för den nyfikne läsaren.

Tematrio - Deckare

Lyran är pigg på att läsa deckare. Därför vill hon ha tips på bra deckare i sin  TEMATRIO.
På senare tid har jag inte läst så jättemånga deckare, men jag vet ändå några som jag skulle vilja läsa mera av.
1. Thomas Erikson skriver kriminalromaner med beteendevetaren Alex King som huvudperson. När allt blir riktigt komplicerat så kallas han in. Som till exempel i Vedergällning från 2014 där en man som åtalas grov brott får sina advokater mördade en efter en. Läs mer om Thomas Erikson HÄR
2. Anna Lihammer, Än skyddar natten väntar jag otåligt på. Det är en fristående fortsättning på Medan mörkret faller som var riktigt bra. Kommissarie Carl Hell arbetar tillsammans med polissystern Maria Gustavsson; ett omaka par som kan påminna om Lynley och Havers. Det är trettiotal och tiderna är riktigt obehagliga. Medan mörkret faller tilldrar sig till stora delar på Karolinska institutet och Anatomiska institutionen i Uppsala. Årets bästa deckardebut 2014 enligt Svenska Deckarakademien. Läs mer HÄR
3.  Jakthundarna av Jørn Lier Horst fick Glasnyckeln för årets bästa kriminalroman 2013 av Skandinaviska Kriminalsällskapet och Svenska deckarakademiens pris för årets bästa översatta deckare. William Wisting arbetar med ett gammalt mord och får hjälp av såväl dottern som är journalist  och fadern som är pensionerad läkare. Det finns ytterligare åtta böcker om William Witting att översätta. Jørn Lier Horst arbetar som mordutredare i Vestfold. Läs mer HÄR!

En smakbit på söndag

På bokbloggen Flukten fra virkeligheten kan man läsa om En smakebit på søndag. Enda regeln: No spoilers!
Min smakbit idag kommer från sidan 23 av romanen Mira och Irma. Den andra kvinnan av författaren Sabine Gruber, i översättning av Jörn Lindskog, utgiven på Thorén & Lindskog

"När Irma klev ut ur taxin, tog hon ett djupt andetag. Det är den sista friska luften på länge, sa hon till sig själv, den sista blicken mot himlen. Irma såg inte en enda stjärna. Svalg och tunga var torra, som om hon bara andats genom munnen.
Hon anslöts till maskinen; än en gång tvättade den hennes blod. För Irma kändes sticken i vänstra underarmen som slutpunkter. Nålarna kände hon knappt, trots att de var tjocka som virknålar. Hon var redan långt borta i tankarna och tog sin diktafon i den fria handen och talade lågt: "Slumpen och döden är inte outgrundliga; gemensamt för dom är den lugnande regelbundenheten."
Bakom Irma surrade och pep det; bristen på apparatur gjorde att hennes sista dialys, åtminstone på en tid, utfördes på intensivavdelningen."

Att lyssna på Brost

För en gångs skull har jag lyssnat på en bok. Troligen hade jag inte orkat läsa den eftersom den antagligen varit för pratig. Dö inte nyfiken! sa Gudrun Brost till sin son Johannes. Det är också titeln på 
Johannes Brosts självbiografi som han berättat den för spökskrivarna Leif Eriksson och Martin Svensson. Deras roll i sammanhanget ter sig gåtfull. Norstedts gick inte med på utgivning om inte vissa avsnitt ströks. Men det gjorde Lind & Co.
Jag håller med om att en del borde strukits och annat kunde utvecklats. Men det är ändå en resumé av en tids teater- och filmhistoria. Och om hur det kan vara att när tillgången på arbeten plötsligt minskar; om reklamfilm, informationsfilm och till och med en skräckfilm; Tältprojektet och Nöjeskompaniet, Avalon och Limpan; om resor och skatteskulder. Johannes Brosts förhållande till kvinnor är problematiskt. De flesta förhållanden var korta - en del mycket korta - och oftast ytliga. Johannes Brost har fyra barn med tre olika mödrar. Modern godkände endast en av dem. Han är ganska kortfattad vad det gäller kvinnorna i sitt liv men framhåller ofta deras fysiska företräden vilket förefaller lätt infantilt. Den enda kvinna han verkligen haft ett nära förhållande till är modern, Gudrun Brost. Fadern, Sven Forssell, fanns aldrig där för sin son. Modern ställde alltid upp, men var missnöjd med alla hans kvinnohistorier. Ett annat problemområde är drogmissbruket. Johannes Brost säger sig vara nyfiken och rastlös och att han i boken besvarar de frågor han ofta fått. Och han vill inte dölja något eller någon. Han vill leva i nuet och ta smällarna när de kommer. Mig förefaller han vara lättledd, ganska godtrogen och aningslös. Men det kanske är ungefär samma sak.

Bokbloggsjerka 16 - 19 januari

Annikas  BOKBLOGGSJERKA 16 - 19 januari kommer ifrån LOTTEN Lottens bokblogg. Frågan lyder: När började du läsa och varför fortsatte du att läsa så mycket som du gör?
Jag minns inte exakt när jag knäckte koden. Men jag vet att jag kunde läsa när jag började skolan vid sex års ålder.
Och varför skulle jag inte fortsätta läsa? Det var ju det roligaste som fanns redan då. Jag bodde i en liten by i skogen i Blekinge och så väldigt många nöjen fanns det inte. Bad i de små sjöarna på sommaren; skidor och skridskor på vintern. Alla omkring mig läste, så det gick av bara farten. Jag botaniserade i allas bokhyllor. Ingen sade något om det eller talade om vad som var lämpligt eller inte. Jag minns ingen födelsedag eller julafton när jag inte fått en bok. Senare fick jag ju tillgång till ett skolbibliotek med barn- och ungdomsböcker också. Så jag började tidigt och läsintresset visar inga tecken på avtagande. Tvärtom. Och det är fortfarande lika spännande att gå i boklådor, på antikvariat, loppisar och bibliotek. Att möta nya böcker kan vara som att möta nya människor.En av de första böckerna som fängslade mig hittade jag i min morfars bokhylla.

Den heter Svensk vers och innehåller förutom verser små berättelser och dramatiska, gammaldags bilder. Omslaget är annars inte så upphetsande. Jag bläddrar fortfarande i den då och då och har skaffat mig ett referensexemplar eftersom morfars bok (som märkligt nog ganska omgående hamnade i min lilla hylla) nu lever sitt liv som lösbladssystem.

Kolla Kulturkollo!

På  KULTURKOLLO kan man delta i en Bricken - utlottning. Två vinster  med hela Vibeke Olssons Bricken - serie; en vinst med första delen, Sågverksungen och en vinst med sista delen, Glödens färger.
Jag anmäler omedelbart intresse eftersom jag faktiskt aldrig läst något av Vibeke Olsson. (Däremot har jag läst hennes föräldrar, Jolo och Margareta Sjögren.)

Japansk lyrik

Den hostande göken - en poetisk resa i harmonins örike. Den japanska lyriken av Lars Vargö  
Lars Vargö har arbetat, levt och studerat i Japan en stor del av sitt liv. Han var också den förste svensk som doktorerat på japanologi. "Social and Economic Conditions for the Formation of the Early Japanese State", Stockholms universitet, 1982. Lars Vargö har intresserat sig mycket för sydostasien i allmänhet och Japan i synnerhet. Under en tid var han även Sveriges ambassadör i Tokyo. Han har djupa kunskaper om Japan och japansk litteratur och kultur. Han har skrivit flera böcker om Japan och även gjort översättningar till svenska. Den hostande göken går igenom japansk lyrik från allra äldsta tider och fram till våra dagar.
Haikun är ju välkänd men under en tid fick den stå tillbaka för tankan för att sedan få en renässans. Flera kvinnliga nutida poeter har fått komma med i Den hostande göken. De är inte sällan humoristiska och djärva och andra diktformer har tillkommit. Lars Vargö skriver i epilogen att det alltid varit en merit i Japan att skriva poesi. Att känna till den japanska poetiska traditionen var lika viktigt för samurajerna som det är för dagens studenter. Dagstidningar och radio- och TV- kanaler sänder många program som diskuterar och presenterar poesi.
Jag fastnade för Tawara Machi, född 1962. Hon debuterade 1987 med Salladens åminnelsedag. Tredje diktsamlingen, Choklad - revolutionen, kom 1997 och blev något av en sensation. Här ett par exempel:

Jag föddes till                          Du svarar mig inte
att leka med kärleken              som en man
vare sig det är                         utan som en vuxen
kurragömma                           jag ska sätta igång
eller kull                                 en chokladrevolution

Det vackra omslaget är gjort av Petter Antonisen och korrekturläsningen (ja, det står så!) är gjord av Marianne Landqvist.

Det godaste jag vet

Krossad potatis med paprika och vanilj.
"Det här rätten fick jag inspiration till när jag intervjuade den peruansk - skånska chokladdrottningen Maria Escalante."
Det var det första jag råkade slå upp i Det godaste jag vet, en mycket rolig och personlig kokbok av Lisa Förare Winbladh. Hon är otroligt kunnig och delar gärna med sig. Varje recept åtföljs av en liten trevlig berättelse och goda råd och anvisningar. Lisa FW gillar visserligen rimmad fläsklägg men den färska är väl så användbar. Den kan man tillreda med blodapelsin och gremolata  och servera med äggtagliatelle. I en liten faktaruta fär man veta hur man bäst tillreder gremolata. Den frasigaste paneringen och fluffigaste köttfärsen får man med det japanska skorpmjölet panko. Herbamare är den enda färdiga kryddblandning Lisa FW inte kan varken leva eller laga utan. Hemligheten är att den innehåller blekselleri och libbsticka, som är goda i sig och också förstärker andra smaker. Gryta på oxnacke och ragu på oxkind; portergryta med salvia, kastanjer och katrinplommon frestar hon med liksom sangriasoppa med frukt och ganska polsk ostkaka med hallontopp. Vem kan motstå något sådant? Inte jag, som evt klickar hem boken som är utgiven på ICA bokförlag 2014 och med bilder av Linus Meyer.

Häxorna i konung Karls tid

I fyra omfångsrika kapitel från olika tider låter Therése Söderlind  olika personer berätta om sina liv. Med början 1975 berättar den medelålders Jacke om livet som tonårspappa och evig förförare. Jacke är en riktigt sorglig figur. Hustrun Lillemor har lämnat skutan. Hon står inte längre ut med allt vänsterprassel. Dottern, Veronica, börjar intressera sig för släktforskning efter det att hennes farmor berättat om släktingen Malin som brändes på bål 1675. Kapitel två är Malins historia, 1674 - 1675. Här tycker jag att Söderlinds berättarstil är som allra bäst. Malin har blivit bortgift med den våldsamme Erke trots att hon i hela sitt liv velat ha granngårdens Matz. Tredje kapitlet berättas av Veronica som vuxen, 2011. Hon gör karriär, men har mindre tur rent personligt. Hon fortsätter med sin släktforskning men känner sig allt mindre hemma i barndomens ångermanländska Nyland. Hennes mycket yngre syster lever sitt annorlunda liv som ensamstående mamma med två pojkar, som Veronica gärna hjälper till med. Sista kapitlet berättas 1740 av Olof,  son till Matz, och ett av de barn som angav sina mödrar och grannkvinnor som häxor. Olof vigde mycket tidigt sitt liv åt den tre år äldre Segrid, dotter till Malin och Erke. Segrid är lika stark och handlingskraftig som Olof är vek och godtrogen. Nu sitter han som en blind gammal Tiresias och berättar om gamla tider för sina barnbarn. Han väntar på att kunna delge kaplanen Jöns Hornaeus sina upplevelser från häxjakten och trolldomsprocesserna i sin barndom. Dessa leddes av kaplanens farfar, Laurentius Hornaeus. Therése Söderlind berättar medryckande och med stor kunskap om tiden och historien. Språket är tryfferat med dialektala och ålderdomliga uttryck i avsnitten från 16- och 1700 - talen. Tids- och miljöskildringarna är utmärkta. Patriarkatet visste inga gränser. Kvinnor och barn stod för notan. Vägen mot Bålberget lockade till sträckläsning. Jag har lyckligtvis Norrlands svårmod kvar, men det hindrar ju inte att jag ser fram emot nästa bok av Therése Söderlind.

Tematrio - Jobba, jobba, jobba

Lyrans första TEMATRIO för året ger oss uppgiften att berätta om tre böcker som innehåller skildringar av huvudpersonernas yrken, arbetsplatser, villkor osv.
Kallskänken av Jenny Wrangborg
Författaren arbetar som kallskänka och poet. Hon beskriver ett gäng underbetalda kvinnor och män som varje dag stämplar in och ut på ett kafé vid Avenyen i Göteborg. 
Skymningslandet av Marie Hermanson innehåller något om en timanställd hotellstäderskas hårda arbetsvillkor. Dåligt betalt, otrygga arbetsvillkor och inga möjligheter att påverka.
Den andra kvinnan av Therese Bohman. Berättarjaget arbetar som timvikarie i en sjukhusrestaurang. Hon befinner sig långt ner i hierarkien och hon kommer inte särskilt väl överens med sina arbetskamrater heller

Ugglequiz

Nu är det dags för ett nytt Ugglans Quiz, den här gången med chansen att vinna romanen Mary Jones historia av Elin Boardy. Det enda du behöver göra för att vara med i tävlingen är att identifiera vilka romaners framsidor som visas på de åtta bilderna HÄR

När du listat ut de rätta svaren mejlar du dem till ugglanoboken@telia.com. Du har fram till och med söndagen den 18 januari på dig, och sedan drar jag en vinnare bland de som svarat rätt (alternativt de som har fått ihop flest rätt svar).

För att få ytterligare vinstchanser kan du skriva om Ugglans Quiz på din egen blogg (1 extra lott) eller dela på Facebook eller Twitter (1 extra lott för varje). Berätta i så fall att du skrivit/delat här i kommentarsfältet, och om du är någon av de som har flest rätt kan du alltså på det här viset ytterligare öka på dina möjligheter att vinna. Den här boken tävlar vi om:

En smakebit på søndag

Astrid Terese är värdinna för En smakebit på søndag idag
Jag har hittat ännu en originell, vacker bok om Henrik VIII! Ulf Karl Olov Nilsson, Jag befinner mig i ett överflöd av kärlek kom nyligen ut på Norstedts förlag. Jag har bara hunnit en liten bit in i romanen. Redan mottot blev jag förtjust i: "Jag undrar om det är fel att fascineras av hur personer på höga positioner lever." Undrar den japanska hovdamen och författaren Sei Shonagon (996 - 1017). Hon är mest känd för The Pillow Book.

Sedan följer en Synopsis som är en historisk sammanfattning av Henrik VIII:s tid. Därefter kommer på sidan 12 ett avsnitt med rubriken Gestaltning, tema och synopsis av synopsis och det får bli min smakbit denna stormiga söndag.
"Henrik Tudor bestiger tronen 1509 med en renässanskonungs alla dygder, allt går fabelaktigt storartat och 1517 skriver påvens nuncio i England hem till Vatikanen:" Det är här världens välstånd och civilisation finns." Och så, trettio år senare, går Henrik ur tiden med det mest tyranniska rykte, händerna blodbestänkta, händer fulla av blod, händer av blod, handblod.  
Genomgående gestaltning: perspektivbytet, scenen, uppräkningen, elegin, det börjar bra; tiden går och det slutar illa.
Genomgående humoristiskt tema: Henrik Tudor Rex tror att han är modig, men det är han inte."

Utlottning!

Den här utlottningen vill jag absolut delta i! Helst vill jag vinna den också!
LENA I WALES lottar ut denna lilla egg coddler. Man knäcker ett ägg i skålen, smaksätter med kaviar, dill, ost eller skinka och kokar hela härligheten i vattenbad. Läs mer om egg coddlers HÄR!

Bokbloggsjerkan tillbaka!

Finns det någon tv-serie (eller hur många som helst) som du såg 2014 (eller åtminstone påbörjade förra året) som du skulle kunna tipsa om?

Den frågan ställer Annika i sin första BOKBLOGGSJERKA för året. Vi har som vanligt fyra dagar på oss 9 - 12 januari.
När jag tänker noga efter var det en hel del TV-serier som jag såg i olika sammanhang och på olika sätt. Flera stycken såg jag i en väldig mängd avsnitt åt gången, till exempel den fantastiska serierna The Wire, The Killing och House of Cards. Downton Abbey ska inte förglömmas i TV-serie-sammanhang. Inte Nurse Jackie heller. Mad men var jag också mycket förtjust i liksom Sons of Anarchy som jag ser med skräckblandad förtjusning. Keeping up Appearances med den fantastiska Patricia Routledge i huvudrollen som den oförlikneliga och allmänt gräsliga Mrs Hyacinth Bucket roar mig mycket. Lyckligtvis har den serien gått ganska sent på kvällarna så den har jag kunnat fnissa åt i lugn och ro utan att ansättas av glåpord från övriga familjen.

"The Bucket (uttal: boukei) recidence! The lady of the house speaking!"

Brottsplats Shetland

I kväll börjar en kriminalserie i STV1 kl 22.00 som baseras på Ann Cleeves romaner med polismästare Jimmy Perez som huvudperson.  Rött stoft (Red bones) ligger till grund för de två första avsnitten. Läs mer HÄR!
Ann Cleeves har även skrivit en serie kriminalromaner med den överviktiga kriminalinspektören Vera Stanhope som protagonist.

Sången från Ogura

Fast jag försöker
hålla min kärlek hemlig
så genomskimrar
den mitt ansikte; och folk
frågar: Varför så tankfull?

Poeten Taira no Kanemori (död 990) levde under kejsar Murakamis regering (946 - 967) och vann en poesitävling med denna waka - dikt med stavelsemönstret 5, 7, 5, 7, 7. Den ingår i Sången om Ogura, den japanska lyriksamlingen Ogura hyakunin isshu. En dikt vardera av hundra poeter i svensk version av Shozo Matsushita och Per Erik Wahlund. Med kalligrafier av Hiroko Kimura. Bra lyrik. 1998
Ett poetiskt kortspel som bygger på den här antologin spelas av såväl gammal som ung i Japan vid nyår. Det gjorde man även i romanen Kokoro och det var när jag läste den som jag blev påmind om Sången om Oguru som faktiskt står i min hylla!