fredag 12 juni 2020

Fem en fredag v. 24: Dagens ord

elisamatilda: Fem en fredag

1. Vilken är din relation till begreppet ”gröna fingrar”?
Jag vet precis vad som avses. När jag ser mig om bland vänner och bekanta är det alldeles uppenbart att somliga har  "gröna fingrar" medan andra - till exempel jag - avundsjukt ser på.

2. Vad skulle du vilja ha i din drömträdgård/balkong?

Träd måste finnas i min trädgård. Och rosor och syrener.
och gärna några japanska lönnar.

3. Hur kryddar du helst din mat?

Salt, svartpeppar, citronpeppar, koriander 

4. Vad för typ av växter gillar du bäst?

Träd och rosor

5. Om du fick sätta ett namn på en växt, vad skulle det vara?

En vacker, tålig, liten Austinros, som doftar gott. Ellen skulle den heta.

torsdag 11 juni 2020

Helgfrågan v. 24

Mias helgfråga:
Har du något positivt att dela med dig?

Bonusfråga: Just nu är det jordgubbstid, vad brukar du göra med jordgubbar?
 
Ja, jag blir väldigt uppiggad av att tala med dotterdottern när hon ringer till mig på sin första mobil❤️. Och så tycker jag att det är väldigt trevligt att se på alla småfåglarna som uppsöker fågelbadet i trädgården. Att äta frukost ute och läsa tidningen i evigheter, lösa sudoku och sedan fortsätta läsningen med en bok det tycker jag är härligt.

Först och främst äter jag jordgubbar. Dessutom fryser jag en del. Sedan gör jag en oanständigt god jordgubbspaj stup i ett hela sommaren. Ett par omgångar jordgubbs - och rabarbermarmelad brukar det också bli.

onsdag 10 juni 2020

Jonny Liljas skuld

I Jonny Liljas skuld möter en för första gången poliskommissarien Jonny Lilja.  Författaren Olle Lönnaeus skriver fram en antihjälte; 43 år; mager och blåögd, skild och med ett utvecklat spelmissbruk som försätter honom i en omöjlig skuld till en mäktig man i den kriminella världen. Det visar sig att det i förlängningen också kommer att gå ut över hans 16 - åriga adoptivdotter, Maria, förutom att det kostar honom själv ett finger. Jonny är en ensamvarg, men när Eva Ström gör sitt intåg på scenen anar läsaren att de kommer att bli ett bra team. Åtminstone sedan Eva Ström förklarat för Jonny att hon föredrar flickor. I Jonny Liljas skuld är Jonny sjukskriven och Eva ska (motvilligt) ha semester. Deras Wagner - älskande chef, Björn Bernhardsson, betraktar sina båda underlydande med vantrogen misstro. Varför kan de inte hålla sig lugna under sina respektive ledigheter? Fyra döda flickor har hittats i Furuboda, Barsebäck, Ribban och  Ravlunda. Ingen har anmält dem försvunna. Det gäller förmodligen människohandel och Jonny vet vem som troligen ligger bakom. Både Jonny och Eva tycker att polisen inte tar det här på allvar eftersom det gäller s.k. rumänska horor. Alltså sätter Jonny och Eva  till alla klutar var och en på sitt håll och de kommer fram till samma resultat. Jonny bor i en lägenhet på Kristianstadsvägen och han känner väl till sitt Malmö. Jonny Liljas skuld är lite rörigare än del tre i serien, Tiggarens hand. Det känns som om den gapar över lite för mycket. Uppläsaren är inte fullt så lyckad heller; inte dålig alls, men inte så bra som Christian Fex. Nu väntar del 2, Marias tårar.

Titel: Jonny Liljas skuld
Författare: Jonny Lönnaeus
Uppläsare: Mats Eklund
Förlag: Hör Opp! 
Utgivningsår: 2014

tisdag 9 juni 2020

Tisdagstrion: Sjukdomar

Ugglans & Bokens tisdagstrio v. 24 handlar om sjukdomar.
När jag letar i min blogg på sjukdomar hittar jag många böcker som handlar om Alzheimers sjukdom, men jag väljer ändå några andra sjukdomstillstånd.

Agaat av Marlene van Niekerk 
handlar om ALS. 67 - åriga Milla de Wet ligger förlamad i ALS på gården Grootmoederdrift som hon älskar över allt annat och som hon arbetat för i alla år. Agaat, som först var fosterbarn och sedan degraderades till tjänsteflicka när ende sonen föddes blir den som fostrar pojken. Relationen mellan Agaat och hennes matmor är oerhört fascinerande. Agaat är den enda som kan tyda Millas ögonrörelser som uttrycker hennes vilja

Min mamma är död av Claes Britton handlar bland annat om moderns död i lungcancer. Mona Britton var professor i invärtes medicin och var den första som misstänkte vad hennes besvär kunde bero på. Hon skriver livskvalitetsprotokoll för varje dag. Det landar så snart på minus varje dag och modern sätter målmedvetet och stoiskt sina planer i verket. Genom sin själsstyrka besparar hon de anhöriga många svåra beslut. Claes Britton berättar avväpnande och med ett barns öppenhet om sin vantro, sin sorg när insikten kommer och smärtorna när han inser att han blivit "a motherless child". Han reflekterar över aktiv och passiv dödshjälp och smärtlindring och när det ena övergår i det andra.
Mira och Irma av Sanne Gruber. Mira bor i Rom och arbetar på en manlig avdelning på ett vårdhem. Irma är ensamstående mor i Wien. Hon är kulturjournalist och genomgår en njurtransplantation som ger upphov till många funderingar. Är hennes kropp hennes egen längre? Vem är det som har donerat njuren? Hur gick det till? Två parallella berättelser om två ganska olika kvinnor som dock visar sig ha mer gemensamt än bokstäverna i namnen. Man kan fundera över en hel del i boken; olika slags relationer, ålderdom, ensamhet, sjukdom, död och medicinsk etik.

måndag 8 juni 2020

Utmaning: Authors & Characters

Lyrans utmaning v. 24: Simon

Claude Simon
föddes på Madagaskar 1913 och dog i Paris 2005. Han fick Nobelpriset i litteratur 1985 med motiveringen  att han
"förenar poetens och målarens skapande med ett fördjupat tidsmedvetande i skildringen av mänskliga villkor". I min hylla har jag Vägen till Flandern och den är läst också. Claude Simon är ingen lättläst författare. Vägen till Flandern är en självbiografisk roman som skildrar Simons upplevelser som kavallerist och krigsfånge under andra världskriget. Den är ett collage av minnesfragment och associationer hos författarens alter ego, Georges. När jag nu bläddrar i Vägen till Flandern och ser mina anteckningar och understrykningar får jag naturligtvis lust att läsa om boken. Läs Mats Gellerfelts arikel om Claude Simon HÄR

Simon Darre är en viktig bakgrundsfigur i Kristin Lavransdotter. Kristin Lavransdotter är hans livs stora kärlek, men hon väljer ju som vi vet en annan, trots att hennes älskade far gärna sett Simon som sin svärson. Men Simon finns där som stöd åt Kristin när det behövs och de är  mycket goda vänner.

söndag 7 juni 2020

En smakebit på søndag

"My father was a king and a son of kings. He was a short man, as most of us were, and built like a bull, all shoulders. He married my mother when she was fourteen and sworn by the priestess to be fruitful. It was a good match: she was an only child, and her fathers fortune would go to her husband. He did not find out until the wedding that she was simple. Her father had been scrupulous about keeping her veiled until the ceremony, and my father had humoured him. If she were ugly, there were always slave girls and serving boys. When at last they pulled off the veil, they say my mother smiled. That is why they knew she was quite stupid. Brides do not smile."

Från sidan 1 i The Song of Achilles av Madeline Miller.

En smakebit på søndag är en läsutmaning som innebär att vi delar med oss av det vi just läser; utan spoilers, så klart! Den här veckan är det Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten som håller i trådarna. Fler smakebitar HÄR.

lördag 6 juni 2020

Tiggarens hand

Olle Lönnaeus är journalist på Sydsvenskan. Han är också författare till en rad kriminalromaner. Eftersom jag länge tänkt läsa något av honom laddade jag på måfå ner Tiggarens hand att ha som promenadsällskap. Det visade sig vara en fullträff. Tiggarens hand tilldrar sig i Malmö. Någon som säger sig representera Bröderna skall rensa upp i staden och börjar med några romer. Ett par sysslolösa invandrarungdomar kastar brandbomber på parkerade bilar och i den ena bilen syns plötsligt silhuetten av en man i baksätet. En av pojkarna, Amir, blir helt förfärad och kommer att plågas av sitt dåliga samvete. Ibrahim, en gammal "blind" man sitter på en bänk i närheten. Han ser, hör, luktar och vet mycket om vad som tilldrar sig omkring honom. Jonny Lilja, polis sedan många år och hans kollega Eva Sköld får det hett om öronen. En skottlossning vid Järnkajen; flera döda människor på olika ställen får polischefen Bill Lundström att bli stressad. Jonny Lilja har dessutom en del egna demoner att brottas med. Maria, hans adopterade dotter, ska just fylla 18 år. Båda saknar sin döda ex - hustru respektive mor. Jonny Lilja har naturligtvis användbara kontakter lite varstans i samhället. En journalist, som kärleksfullt benämns "Gollum", har en osviklig näsa vad det gäller brott och olyckshändelser. Han är alltid först på plats. Karl Genström alias "Kaggen" äger en bilverkstad och ogillar egentligen polisen, men gör undantag för Jonny Lilja. Han har också en del information att tillföra om han är på det humöret. Kriminalinspektör Ulf Holm är brottsplatsundersökare. Han är självgod och en välutvecklad fullblodsrasist i ständig strid med Eva Ström. Förutom att Tiggarens hand är väldigt spännande är det särpräglade persongalleriet väl beskrivet. Dialogen är otvungen och miljön levande. Olle Lönnaeus skriver om samhällsproblem och hans kunskaper om polisarbete verkar tillförlitliga. I Tiggarens hand förekommer flera fäder som sviker på olika sätt. Någon misshandlar fysiskt; en annan psykiskt. Jonnys egen far, juridikprofessorn Magnus Lilja, kan räknas till dessa fäder. Uppläsare är Christian Fex. Hans malmöitiska passar utmärkt i sammanhanget och han läser väldigt bra. Detta är del tre i en serie om Jonny Lilla och Eva Ström. Den första romanen i serien heter Jonny Liljas skuld; del två Marias tårar.

Titel: Tiggarens hand
Författare: Olle Lönnaeus
Förlag: Bokförlaget
Uppläsare: Christian Fex
Utgivningsår: 2018