Om bara

Vigdis Hjorths senaste roman, Om bara, är i själva verket hennes debut från 2001. Den har inte funnits på svenska tidigare. Den handlar om Ida Heier som är dramatiker, gift, tre barn och bor i Oslo och hennes vettlösa kärlekshistoria med Arnold Busk, tunnhårig professor med kulmage och stort ego boende i Tronheim. Han är expert på Brecht och har just gjort en översättning av och skrivit en essä om Brecht. Nu åker han omkring och föreläser och vid något tillfälle träffar han Ida. Deras första möte blir inte särskilt lyckat. Arnold Busk är lite besvärad av att han är gift och har ett litet barn. Ida har bestämt sig för att lämna sin snälle man innan han lämnar henne. Professorn skickar Det omöjliga av Göran Sonnevi till Ida, och hon förstår mycket väl vad det är Arnold Busk försöker säga, men det bekymrar henne inte. Och så är karusellen igång. De träffas inte så ofta men ibland kan det bli hela veckor i någon fin stad. I början beter sig Ida som en tonårig stalker. Tycker jag. Hon är svartsjuk, med eller utan anledning. Ofta med. Professorn är svår på unga studentskor. Allteftersom tiden går glider rollerna över till det motsatta förhållandet. Arnold Busk, som också skilt sig, blir den kontrollerande och Ida känner att hon behöver mera utrymme för sin person. Vid något tillfälle blir Arnold till och med våldsam. Då kastar Idas barn ut honom. Ida har också meddelat honom att en vacker dag blir det en studentska för mycket och då är det ovillkorligen slut. Det är inte riktigt läge att säga så mycket mera. Jag läste romanen med stort intresse och frågar mig vad det är som gör att de här båda personerna fastnar i varandra. Förhållandet är ganska destruktivt och jag tycker mera att det rör sig om besatthet än kärlek. Jag har tidigare läst Arv och miljö och Är mor död? 2022av Vigdis Hjorth. Om bara är minst lika bra. Ella Schartner är inläsare. Översättare: Jens Hjälte

Titel: Om bara 

Författare: Vigdis Hjorth

Öveersättare: Jens Hjälte

Förlag: Natur & Kultur

Tryckår: 2022

Antal sidor: 323

 

Systrarna Brontës värld

 

 

 

 

 

 

 

 

För en tid sedan hörde jag en intressant föreläsning av Brontë - översättarna Anna-Karin Malmström Ehrling & Per Ove Ehrling. De berättade på ett pedagogiskt och intressant sätt om sitt översättararbete. Vilka hjälpmedel finns det? Hur är gången i själva processen? De berättade om sina resor; om familjen Brontë och de tidigaste fantasivärldarna och skriverierna under pseudonym. Brodern Branwell och hans olycksöde; den arme gamle fadern kyrkohedern Patrick Brontë fick uppleva att han  överlevde sin hustru och alla barnen. I boken Systrarna Brontës värld berättar Ann Dinsdale om familjen i Hawarth och hedarna i Yorkshire där syskonen strövade omkring under det att de utvecklade sina egna världar som de sedan skrev om i sina pyttesmå anteckningsböcker. Anne Dinsdale är chef för samlingarna på Brontës Personage Museum i Hawarth. Boken är illustrerad med mängder av fina fotografier av landskapsfotografen Simon Warner.  För ett par månader sedan kom Juvenilia ut på Modernista. För första gången presenteras sex av av Charlotte Brontës ungdomsverk - bland annat den nästan psykedeliska Sökandet efter lyckan, som hon skrev 1829 när hon var tretton år gammal, de febriga, frustrerade Dagboksfragmenten från Roe Head och den mer stilrena långnovellen Henry Hastings, skriven vid tjugotre års ålder 1839. Översättare är paret Ehrling. 1847 kom alla tre systrarna med var sin roman. Charlotte Brontë hade fått sin roman Professorn refuserad men återkom raskt med Jane Eyre. Den blev en omedelbar framgång och har filmats tjugo  gånger och gjorts till TV - serie 13 gånger. Svindlande höjder av Emily Brontë blev också väl mottagen och de flesta läsare har väl gjort sig en bild av den romantiske Heathcliff. Tio filmatiseringar har det blivit och elva TV - serier. Anne Brontës roman Agnes Grey kom också ut 1847. Två år senare dog dess upphovsman. Det säg att om Anne Brontë fått leva hade hon blivit lika fin som Jane Austen. Översättarna tipsade också om en sevärd film om familjen Brontë; To walk invisible.

Så mye hadde jeg

Den norska författaren Trude Marstein, född 1973, har gått författarskolan i Trøndelag. Hon har läst psykologi, pedagogik och litteraturvetenskap. Debuten kom 1998 med Sterk sult, plutselig kvalme. Den fick hon Tarjei Vesaas debutantpris för. 2006 får hon sitt stora genombrott med romanen Göra gott. Trude Marstein skildrar vardagen i norsk medelklass med precisa iakttagelser. I Så mye hadde jeg heter huvudpersonen Monika. En följer henne från det att hon är 13 år tills hon närmar sig 60. Författaren gör nedslag med några års mellanrum i hennes liv och skannar av läget. Hon väver skickligt in det som hänt i mellantiden utan att det egentligen görs någon resumé. Hur förhåller det sig med Monikas relationer till föräldrarna och systrarna? Vad sysslar hon med för tillfället? Och - framför allt - vilket manligt sällskap är det som gäller. Monika vill vara fri, tror hon, men hon förmår ändå inte ta vara på den "lediga" tiden mellan de olika pojkvännerna. Den unge lastbilschauffören, Bob, som hon träffar på en familjesemester är raka motsatsen till den betydligt äldre professorn Roar, som får Monika att släppa allt vad hon har för händer vid minsta vink. Han är en av de få som lämnar Monika. Det är vanligen hon som lämnar. Geir, en trevlig, mogen man som dessutom är kock, blir far till Monikas dotter Maiken. Men inte ens han förmår behålla Monika. Hon fruktar den stillastående vardagen och familjefångenskapen. En viss utveckling genomgår hon med tiden och i slutet av romanen verkar hon ha resignerat. Men jag håller ingenting för otroligt. Så mye hadde jeg är en mycket skickligt skriven roman. Trude Marstein är en kompetent psykolog och hon förmår förmedla sina iakttagelser. Norskan (bokmål) är väldigt lättläst. På svenska heter romanen Jag hade så mycket. 

Titel: Så mye hadde jeg

Författare: Trude Marstein

Förlag: Gyldendal

Tryckår: 2018

Antal sidor: 431

Drive my Car/Onkel Vanja

Filmen Drive my Car, 2021, bygger på en en novell av Haruki Murakami som finns i novellsamlingen Män utan kvinnor. Filmen regisserades av Ryusuke Hamaguchi och vann ett flertal priser i Cannes. Den handlar om Yûsuke Kafuku, som ska regissera en uppsättning av Onkel Vanja av Anton Tjechov i Hiroshima. Kafuku, som i likhet med onkel Vanja, är 47 år, har brukat spela den rollen själv. Nu väljer han en ung, vacker, tämligen usel skådespelare att gestalta den rollen. Ota, Kafukus manusskrivande hustru är död. Den unge skådespelaren erkänner att han älskat Ota. Här är två parallella berättelser. En skulle  kunna säga att en följer Kafukus och onkel Vanjas liv jämsides. Kafukus arbetsgivare kräver att han ska ha en chaufför som ska köra hans bil, en Saab 900 Turbo. Kafuku är mycket motvillig och det blir ännu värre när chauffören visar sig vara en kvinna, Misaki Watari, 23 år. Kafukus dotter skulle ha varit 23 år om hon inte dött av lunginflammation som liten. Misaki visar sig vara en dröm bakom ratten och Kafuku kapitulerar. Filmen är långsam och vacker och rör sig inom stora områden i Japan. Misaki tar med Kafuku till sin barndoms Hokkaido. Under filmens gång tänker jag att jag måste läsa om Anton Tjechovs Onkel Vanja. Scener ur lantlivet i fyra akter. Den kom ut 1899 och handlar om ett gods på den ryska landsbygden utanför Moskva som är på fallrepet. Onkel Vanja och hans systerdotter, Sonja, är de enda som arbetar för att hålla familjen med mat och husrum. Professor Serebrjakov, far till Sonja, har kommit hem med sin nya unga hustru, Jelena. Han har tidigare varit gift med onkel Vanjas syster som nu är död. Professorn och hans hustru har väldigt långtråkigt på landet. I alla år har professorn levt på underhåll från godset under det att han pratat strunt och skrivit mediokra essäer. Han är oerhört och obegripligt beundrad av sin förra svärmor. Onkel Vanja

och den försupne läkaren Astrov är båda kära i Jelena. Marina, gamla Nana, tröstar alla med lindblomsté och doktorn med cognac. Anton Tjechov, 1860 - 1904, är en vänsäll och gästfri människa. Han iakttar och avlyssnar människor omkring sig, men han avbildar dem inte. Ryssland är på många sätt ett u - land, men människor måste vara aktiva och verka utan att förtröttas. Man måste göra något för människorna. Dessa synpunkter lägger han i Sonjas mun när hon försöker gjuta mod i sin förtvivlade morbror. Över alla Tjechovs verk svävar en förebråelse: Ni lever illa, mitt herrskap. Jag har även med stor förnöjelse sett pjäsen på SvT Play. Onkel Vanja och Sonja är två sympatiska personer en omedelbart tar till sitt hjärta. Det känns som om stackars Sonja bär allt och alla på sina unga axlar - även onkel Vanja. Hon är djupt och ohjälpligt förälskad i doktor Astrov. Han å sin sida är en tidig miljöförkämpe. Han förevisar sina egenhändigt ritade kartor över trakten för den ganska förströdda Jelena. En karta visar tillståndet för 25 år sedan jämfört med samma miljö i nutid. Både djur och växtlighet har fått vika för människans framfart. Jag märker att jag tänker vidare  på filmen, pjäsen i bokform och pjäsen på tiljan. Många repliker i filmen är direkt tagna ur Tjechovs text och jag kommer på än det ena än det andra att fundera över.

Vecka 36: Vatten

 

Ugglans och bokens tisdagstrio vecka 36: Vatten

1. Minnet av vatten av Emmi Itäranta (titeln är klickbar)

2. Long John Silver av författaren och professorn i franska, Björn Larsson. John Silver sitter på Madagaskar och summerar sitt liv. Hur gick det till att pojken från Bristol som var både läs - och skrivkunnig hamnade till sjöss och hemma i England kom att betraktas som mänsklighetens fiende.  Otroligt spännande bok som kan göra seglare av vilken landkrabba som helst.

3. Brottsjöar av  Claude Gallay. Från ett saltstänkt Normandie (titeln är klickbar)

En smakebit på søndag

"Prästgården såg ut som på fotografiet förutom att den byggts till vid ena gaveln, vilket gav det gamla huset en ful en ful puckelrygg. Helen stod redan vid porten och läste närsynt på en mässingsskylt. "Snåla öppettider, utbrast hon. "Kors! det är ett museum." Hon lät häpen. "Jag antar att ni vet att det var här de fyra syskonen bodde," sa jag lugnt. "Brontës. Tre flickor och en pojke tillsammans med sin far kyrkoherden." Kajorna tycktes ha hittat sina grenar, för vingslagen hade tystnat. "Jane Eyre. Professorn... jo, när du säger det så. En ledsam historia, var det inte? Ungmör, lungsot och en ständigt pinande blåst. Fast jag har aldrig tyckt att man bör hämta sitt vatten på en kyrkogård. Det verkar inte riktigt ... hygieniskt. Och teet får en bismak."

Från sidorna 91 och 92 i Blåst! av Eva Marie Liffner. Natur & Kultur

Läsutmaningen En smakebit på søndag handhas denna veckan av Astrid Terese på den norska bokbloggen Betraktninger ~ tanker om bøker. Utmaningen går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås. Fler smakebitar HÄR

Tisdagstrio: Äventyr

Ugglans & Bokens tisdagstrio ska idag handla om äventyr. Vi får tolka uppgiften som vi vill.                                   

Snöstormen (2014) av Vladimir Sorokin är en slags odyssée om än inte på haven. Det handlar om två mäns resa som blir en utdragen kamp mot snö, kyla, vargar, lockande kvinnor och en knarkkartell. Männen är på väg att undsätta en by där svartsoten brutit ut och människor förvandlas till zombier. Småhästarna i storlek som vaktlar sliter med självgångaren.

Long John Silver (1995) av författaren och professorn i franska, Björn Larsson. John Silver sitter på Madagaskar och summerar sitt liv. Hur gick det till att pojken från Bristol som var både läs - och skrivkunnig hamnade till sjöss och hemma i England kom att betraktas som mänsklighetens fiende.  Otroligt spännande bok som kan göra seglare av vilken landkrabba som helst.
Odysséen skriven av Homeros ca 700 f. Kr. kallar jag ett storslaget äventyr. Under tio år irrar Odysseus omkring på haven och möter, sirener, stormar, cykloper och sjöodjur. Hemma på Ithaka väntar hustrun Penelope och sonen Telemachos.

Det kluvna hemmet

I Det kluvna hemmet skildrar Annie Åkerhielm ett gammalt, stadigt äktenskap mellan professor Bo Preston och hans hustru Tora Preston, Tossan kallad. Ormen i paradiset är professorns assistent fröken Paula, fröken von Unstern. Professorn är lång, smal och blond medan hans hustru är mera junonisk, blåögd och brunhårig. Professorn och hans assistent delar intresset för vetenskapen och Tora Preston tycker att de alltid sitter med huvudena ihop och kollationerar logaritmtabeller vid hans skrivbord. När hon ska städa makens skrivbord griper fröken Paula in och förhindrar att något enda papper flyttas.  Tora Preston förstår att hon inte är delaktig. Bo Preston tänker i sitt stilla sinne att Tossan är en god husmor och en bra mamma, men lite dum är hon allt. Och naturligtvis är han inte okänslig för hennes svartsjuka. Tora Preston spelar i sin förtvivlan ett högt spel som hon förlorar. Annie Åkerhielm är en god psykolog och berättare. Stackars Tora Prestons förödmjukelse och sorg känns så äkta. Barnens ställningstagande i föräldrarnas drama vrider om kniven ytterligare. Romanen är skriven 1935, men den känns betydligt modernare. Vissa ordval avslöjar tiden

Helgfrågan v. 32

Nu är Helgfrågan tillbaka på allvar efter den alternativa tiden. Mia undrar hur det gått med läsningen i sommar och hur sommaren varit i största allmänhet. Egentligen är huvudfrågan om det finns böcker som inte lämpar sig för inläsning. För oss som hellre vill hålla i en bok är ju frågan inte så lätt att besvara. Men jag vet i alla fall att en viss sorts sparsmakade böcker skulle jag inte vilja att någon annan skulle tolka åt mig. 
Läsningen har gått förvånansvärt bra i sommar. Om jag bara räknar juli och fram till och med dagens datum så har jag läst 10 romaner, 1 biografi och 1 novell. Dessutom har jag skött mina utmaningar något så när. VM - spaningen som enligt O anordnade var jättekul. En lärde sig massor och jag kom på att jag vill åka till Marocko. De absolut bästa romanerna bland dessa är Stanna hos mig av Ayòbámi Adébáyò, Dödstvätterskan av Sara Omar och Den brutna kvinnan av Simone de Beauvoir (skriver om den imorgon). Och så har jag läst - noga - halva Anna Karenina också.

Hur sommaren har varit? Svar: Varm. Även i stugan vid havet. Men så många havsbad det blivit för badkrukan! Idag är första "normala" dagen med behaglig värme. Enligt professorn i miljövetenskap, Johan Rockström, har vi flera liknande somrar att vänta. Undrar vad vi kan göra åt det?

Dagens kulturella VM - spaning - Belgien

enligt O: "Belgien, landet som för min del mest förknippas med Bryssel och EU. Fotboll kan de bevisligen spela också. Idag spelar de semifinal mot Frankrike och jag håller som alltid en extra tumme för Frankrike. Det är därför är det Belgiens tur att få ett inlägg idag."
Professorn av Charlotte Brontë. Professorn handlar om den unge föräldralöse William Crimsworth, som tackar nej till att bli präst och avböjer giftermål med en kusin. Därmed har han brutit med sina morbröder. Brodern Edward, erbjuder motvilligt en kontoristtjänst, men behandlar William på ett sådant sätt, att han säger upp sig. Han beger sig till Bryssel. En rik kvarnägare, York Hunsden, har noterat hur Edward behandlat William och ger  William ett introduktionsbrev som han kan använda i Bryssel. Mr Hunsden kallar sig demokrat och avskyr orättvisor.  
Amelie Nothomb är en belgisk författarinna som bl. a. skrivit boken Underkastelsens sötma. Amélie i romanen  har fått en ettårig tjänst på det stora japanska företaget Yumimoto i Tokyo. Hon talar flytande japanska och franska eftersom hon härstammar från Belgien. Ingenting hon gör blir rätt. Det börjar med en gång. Hon anmäler sig inte i receptionen. Ganska snabbt får hon lära sig att företaget är helt hierarkiskt organiserat.

imdb.com

George Simenon skapade den odödlige kriminalkommissarien Maigret. 75 böcker blev det allt som allt och nu ges de ut på nytt. Och faktiskt har det gått ett par Maigret - program i TV med Rowan Atkinson i huvudrollen som Maigret. Nej, inte Mr Bean, var den spontana  reaktionen. Men Atkinson visade sig vara en ganska bra Maigret. Jag citerar Peter Cornell i Expressen: "I Maigrets rum i polishuset Quai des Orfèvres glöder den gamla kolkaminen under kalla vinterdagar; i augustihettan står fönstren på vid gavel mot Seine och rummet fylls av den heta sommarens övermogna lukter. Maigret har beställt upp smörgåsar och öl från Brasserie Dauphine runt hörnet och då vet man att det blir ett långt förhör. Piporna ligger på rad, rensade och stoppade och Maigret ringer hem och meddelar att han inte kommer till lunch. Madame Maigret har i flera timmar förberett en coq au vin men blir aldrig arg. Deras barnlösa äktenskap är lyckligt, fast deras kärleksliv berörs aldrig med ett ord." Charlotte Brontë och hennes syster Emily studerade under en tid språk i Bryssel.
Hergé, egentligen Georges Prosper Remi, skrev serierna om Tintin. Många älskar dessa serier, men det är inte min tekopp. Det betyder inte att vi inte har diverse Tintin - album i huset. Hergé hade ett ganska jobbigt liv med sjukdomar, en alltför tung arbetsbörda och skilsmässa. Han led av porfyri och dog till följd av anemi.
Hugo Claus, belgisk, nederländskspråkig författare, bildkonstnär och filmskapare. Han nämndes i många år i nobelprissammanhang och var ganska bitter för att han aldrig fick något pris. Han fick Alzheimers sjukdom och dog med dödshjälp 2008. Jag har läst En vandring i sömnen och Sista bädden;
rörande och berörande läsning. Claus häcklar borgerligheten och beklagar den språkliga och religiösa splittringen i Belgien. Han har liknats vid Thomas Bernhard minus vreden.

César Franck vid orgeln. Wikipedia

César Franck var en belgisk kompositör, pianist och organist. Hans mest kända verk är symfoni i d - moll. Och jag tror att de flesta hört hans Panis Angelicus

Dagens kulturella VM - spaning

enligt O: Dagens kulturella VM - spaning

"Idag invigs fotbolls-VM i Ryssland och jag inleder också min planerade bloggserie med kulturella spaningar från de deltagande länderna. Värdlandet spelar som vanligt första matchen därför får de också det första inlägget."  (Ryssland vann med 5 - 0 mot Saudiarabien.) Kul idé. Jag hänger på.
Stilla flyter Don av Michail Sjolochov
Jag minns en magisk nattbio under studietiden. Det var svinkallt ute och luktade vått ylle i den fullproppade biosalongen. Och filmen var sååå bra!

Snöstormen av Vladimir Sorokin.   
Distriktsläkare Platon Iljitj Garin har blivit kallad till Dolgoje, en avlägsen by, där den bolivianska svartsoten härjar. Befolkningen ska vaccineras och därmed räddas från att bli zombier.Brödkusken Harkel har en självgångare som drivs av femtio småhästar stora som rapphöns. Garin och Harkel ger sig ut på en strapatsfylld resa. 
 
Krig och fred av Lev Tolstoj. Obs! Seriestart måndag SVT2 21.45. Del 1 av 6. 
Brittisk-amerikansk miniserie från 2016, efter Leo Tolstojs klassiska roman. BBC-dramatisering av den episka berättelsen om fem aristokratiska familjer som genomlever Napoleons invasion av Ryssland. 
Tyvärr inte den bästa inspelningen, men ändå. Tolstoj är en favorit.

Youtube

Stenka Razin med Ivan Rebroff  (klickbar länk)

Sonja: en bok om Lev Tolstojs hustru av Anne Edwards. Läste den för länge sedan och minns en dramatisk familj och ett stormigt äktenskap, som började med att den chockerade nygifta unga Sonja läste sin mans dagböcker och undrade vad det var för en man hon gift sig med.

Katarina den stora av Marie Tetzlaff
"Europas furstehistoria är full av fascinerande gestalter: briljanta, galna, blodtörstiga och ambitiösa. Men det är svårt att finna någon furste eller furstinna med ett öde mer spännande än vad Katarina hade, hon som kallades ”den stora”, kejsarinna av Ryssland 1762–96." Så skriver nyligen bortgångne professorn Sverker Oredsson i en artikel i Populär historia.

Salakis Rysk naturell yoghurt

Alma

Bilderna lånade av svenska.yle.fi

Merete Mazzarella, författare och professor i litteraturvetenskap, är en personlig favorit. Hon doktorerade med en avhandling om Eyvind Johnson. Jag läser allt hon skriver oavsett ämne. Hon har en speciell förmåga att med enkla ord klargöra komplicerade förhållanden. Hon är dessutom så otroligt beläst och besitter gränslösa mängder av kunskap. Jag gillar också hennes bistra humor. Nu har hon skrivit en roman om Finlands första kvinnliga professor, Alma

Inte var Alma så ful!

Söderhjelm 1870 - 1949. Alma Söderhjelm var nummer sju av åtta flickor i familjen S. Dessutom fanns det tre bröder. Fadern delade in barnen i vackra och dumma respektive fula och intelligenta. Alma tillhörde den senare kategorin. Hon ville gå sin älskade äldre bror Werners fotspår och bli universitetslärare. När läsaren möter henne ligger  hon på Saltsjöbadens sjukhem och funderar på sitt liv. Hon vill inte vara där, men hennes vänner säger att hon måste. Alla hennes syskon är döda; Alma är ogift och har inga barn. 1894 tar hon studentexamen som 19:e kvinna i Finland. Hon är tredje kvinna att bli fil doktor. Då och då får hon begära dispens hos kejsaren för sitt kön. Sin avhandling skrev hon om pressen under franska revolutionen. Slutligen blir hon då professor vid Åbo Akademi. Där får hon många avundsmän och trivs inte så bra. Men hon skriver historiska fackböcker;  hon forskar och  skriver också romaner. Dessutom skrev hon kåserier som blev mycket uppskattade, till exempel av Bo Bergman och Bang. Hon skaffar sig en självvald familj;  en bror och hans syster och levde med dem och var väl tämligen intresserad av mannen. Alma hade en hel del vänner som Hjalmar och Stina Bergman och Pewe som Prins Vilhelm kallades. En speciell vän var Moje, det vill säga Mauritz Stiller. Greta Garbo träffade hon ofta, men henne tyckte inte Alma om. Det saknades inte män i Alma Söderhjelms liv men det blev inga varaktiga relationer. Alma var den som alltid tagit initiativet, sade hon. Hon tillämpade och predikade fri kärlek. Kärleken är som en vild växt och det går inte att veta hur länge den varar. På sjuklägret började hon tycka att det kunde kvitta om personalen kallade henne professorn eller Alma. Alma grämer sig över att ingen kommer att sörja henne när hon är död, men sköterskan säger att folk kommer att sakna henne. Merete Mazzarella har följt fakta i Alma Söderhjelms liv ända till slutet. Hon har läst alla Alma Söderhjelms brev och dagböcker och hon och hennes framlidne exman Lars Gustafsson talade ofta om Alma Söderhjelm. Boken tillägnas också honom. Vi får lära känna en kvinna som kan vara charmerande och snabb i repliken men som ofta känner sig väldigt ensam. Jag tror att hon kunde vara hänsynslös mot dem hon hade omkring sig utan att egentligen mena det. Alma Söderhjelm framstår som en mångfacetterad kvinna med både goda och dåliga sidor. Och författaren känner sig nog lite befryndad med Alma Söderhjelm. Merete Mazzarella gjorde mig inte besviken den här gången heller. Schildts & Söderströms. 2018

Grand Danois

Norstedts förlag

Det är inte ofta en läser en hel novellsamling rakt igenom på en gång. Men det gjorde jag nu med Grand Danois av den danske författaren  Daniel
Dencik. De nio novellerna har genomgående medelålders vältränade, ofta tunnhåriga män som huvudpersoner; ensamvargar som har svårt att knyta an och som inte kan hantera relationer. Själv har jag svårt att knyta an till någon utav de här männen, som kan vara nog så framgångsrika men saknar riktning och mål. Alla träffar de på yngre kvinnor som under kortare eller längre tillsätter lite färg och fantasi i deras tillvaro. Männen i dessa noveller tycker att alla kvinnor egentligen är likadana. Den ende av männen som jag känner lite sympati för är huvudpersonen i novellen Tokyo. Han har just begravt sin mamma och totalt mist meningen med livet. Det är onaturligt att mammor dör, tycker han. Nu bestämmer han sig för att åka till Tokyo för att dö. Han bor på ett kapselhotell tillsammans med en massa andra män. En dag börjar den gamle professorn i nr 3019 att tilltala honom på fullt begriplig engelska. Allt ändrar karaktär. Kanske är det inte så nödvändigt att dö? I alla fall inte just nu? Grand Danois är en välskriven mansbok som det är mycket intressant att läsa. Alla novellerna är inte lika bra, men det är språket. Daniel Dencik är filmregissör och författare.

Kaosutmaning 2018

Olikhetsutmaningen: studentliv och arbetsliv

enligt O: Nu är jag väl medveten om att dagens ordpar inte nödvändigtvis står i motsats till varandra, men eftersom jag tillbringar dagen på gymnasiemässan där unga ska välja vad de ska studera för att sedan kunna få ett jobb de trivs med kör jag ändå på orden studentliv och arbetsliv. Berätta om kulturella verk som på något sätt anknyter till dessa.

Doften av en man av Agneta Pleijel innehåller både studentliv och arbetsliv. En helt underbar bok för övrigt.
Professorn av Charlotte Brontë handlar om två lärare, William och Frances, som dessutom är gifta med varandra. William är universitetslärare och Frances handarbetslärare. William tycker att handarbete är meningslöst och att litterära ambitioner inte är något för kvinnor.
Den andra kvinnan av Therese Bohman handlar om en ung kvinna som inte trivs varken i arbetslivet eller studentlivet.

Jude av Thomas Hardy skildrar en ung man som inget hellre vill än studera, men på grund av olika orsaker tvingas han arbeta som stenhuggare.
Rebell med frusna fötter av Johanna Nilsson skildrar studenten Stella Björks erfarenheter av Stockholms handelshögskola. Hon har tidigare studerat teologi.

Professorn

1857, två år efter Charlotte Brontës död, kom hennes första roman ut. Det var hennes man, Arthur Bell Nicholls, som gav ut den. Hon hade tänkt sig att den skulle bli utgiven 1847, men den blev refuserad. Nu har den kommit ut på svenska på Modernista förlag i den första svenska översättningen sedan 1858.
Professorn handlar om den unge föräldralöse William Crimsworth, som tackar nej till att bli präst och avböjer giftermål med en kusin. Därmed har han brutit med sina morbröder. Brodern Edward, erbjuder motvilligt en kontoristtjänst, men behandlar William på ett sådant sätt, att han säger upp sig. Han beger sig till Bryssel. En rik kvarnägare, York Hunsden, har noterat hur Edward behandlat William och ger  William ett introduktionsbrev som han kan använda i Bryssel. Mr Hunsden kallar sig demokrat och avskyr orättvisor. I den nya staden går det bra för William. En vänlig holländare, Victor Vandenhuten, mottar introduktonsbrevet och blir Williams vän för livet. William blir lärare och det passar honom riktigt bra. Trots att han är obetydligt äldre än pojkarna han undervisar lyckas han sätta sig i respekt. Och de unga flirtiga flickor han möter i flickskolan ignorerar han. En komplicerat förhållande till båda rektorerna gör att han till slut säger upp sig. William intar en prövande attityd mot de flesta. De flamländare han möter i det nya landet tycker han är klumpiga och dumma. Katolicismen gillar han inte heller. Engelsmännen är bäst, men det är skillnad på kontinentala och brittiska. Människors yttre beskrivs väldigt ingående och anses svara mot olika egenskaper. Frenologin bredde ut sig vid den här tiden. En ung handarbetslärare, Frances Evan Henri, blyg och tillbakadragen men mycket intelligent, tilldrar sig Williams intresse. Handarbete och broderi anser han vara meningslös sysselsättning. Och litterära ambitioner är inget för kvinnor. Men hon är den första som uppvisar någon känslighet i ansiktet sedan William kom till Belgien. William har nu en universitetstjänst. Frances vill fortsätta att arbeta efter giftermålet och det godtar William. Frances slipar av Williams värsta kantigheter. Hon är, tycker jag, en föregångare till Jane Eyre. Den dynamiske York Hunsden kan vara ett embryo till Mr Rochester. Professorn är en jag - berättelse med en manlig protagonist. När jag väl började läsa blev jag snart fast i berättelsen. William är ingen riktigt sympatisk person. Han är trumpen och misstänksam, men han har ju å andra sidan inte mött så mycken vänlighet i livet heller. Han är mycket präglad av det viktorianska samhället och är mycket tillknäppt och behärskad. Frances blir däremot omedelbart en favorit. Hon är en ung kvinna med klokhet och viljestyrka. Professorn ägnas ett kapitel i Sandra Gilberts och Susan Gubars klassisker The madwoman in the attic som kom ut 1979. Charlotte Brontë hade egna erfarenheter av att arbeta som lärare i Bryssel. Det fanns också en professor Constantin Héger som betydde mycket för henne. Tack, Modernista som lyft fram Professorn. Översättning: Anna-Karin Malmström Ehrling och Per Ove Ehrling.

Bokbloggsjerka 2 - 5 juni

Annika undrar i sin bokbloggsjerka: Även om det var snöstorm i Arjeplog i dag så finns det mycket som tyder på att sommaren är på väg. Hur ser det ut hemma hos er och vad har ni planerat för ”bokligt” i sommar (läslistor, bästa bok att läsa i hängmattan, böcker som ska få hänge med er när ni åker bort, etc.)?

Här är det relativt kyligt och grått. Men grönt, grönt. Blåsten har avtagit i alla fall. Sommaren bör vara på väg - hoppas vi - och med den lite värme.
Jag har konstaterat att det finns en del bokliga event i närområdet under sommaren; bokdagar, författarbesök, boksamtal och liknande. Jag hoppas kunna besöka några av dem. Viss sommarläsning är klar, till exempel Hanya Yanagihara, Ett litet liv som vi ska diskutera i augusti i läsecirkeln. Anna Karenina har jag redan påbörjat. Den ska läsas sakta och med eftertanke. Så får jag ju se över alla läsutmaningar som jag med glatt mod hoppat på och nu med eftertankens kranka blekhet undrar hur jag ska hinna med. Kvinnliga nobelpristagare: Grazia Deledda, Den ensamme mannens hemlighet; Pearl Buck, Den goda jorden. Författare att återknyta bekantskapen med: Elizabeth George och P D James. 3 x 3: Charlotte Brontë: Villette och Professorn.
Thomas Hardy, I grönan skog och diverse barnböcker. I sommarhuset vid havet.

17 författare

J. M. Holmström uppmanar oss att lista 17 författare som vi läst en eller flera böcker av och som vi vill återvända till. Det låter roligt och passar bra med mina läsplaner i övrigt. Jag hade tänkt ransonera  läsutmaningarna i år, men jag upptäcker nu att jag antagit flera än någonsin! Som det kan bli. Jag kommer att köra med en del återanvändning så jag hoppas att jag ska klara av de flesta. Mina 17 författare:

1.  Selma Lagerlöf, Gösta Berlings saga
2.  Sigrid Undset, Kristin Lavransdotter, åtminstone del 1 (läst i annan övers.)
     Kransen 
3.  Grazia Deledda, Den ensamme mannens hemlighet ( läst: Elias Portolu)
4.  Herta Müller, Flackland (tidigare läst Hjärtdjur)
5.  Charlotte Brontë, Professorn (läst bl. a. Jane Eyre)
6.  Virginia Woolf, Personligt (senast läst Lappin och Lapinova)
7.  Elsie Johansson, Riktiga Elsie (tidigare läst Nancy - trilogin, Näckrosträdet) 
8.  Per - Anders Fogelström, Mina drömmars stad (Omläsning)
9.  Thomas Hardy, I grönan skog (har bl. a. läst En grupp förnäma damer)
10. Svetlana Aleksijevitj, Kriget har inget kvinnligt ansikte
12.
11. Marilynne Robinson, Gilead (har bl. a. läst Lila)
13. Vilhelm Moberg, Sista brevet till Sverige (omläsning)
14. Ian McEwan, Nötskal (tidigare bl. a. läst Domaren)
15. Lise Tremblay, Huset på St Pauls väg (läst: Hägern)
16. Torbjörn Flygt, Outsidern (tidigare läst Underdog) 
17. Kazuo Ishiguro, Begravd jätte ( tidigare läst: Konstnär i den flytande världen) 

3 x 3 under 2017

Ugglan&Boken
presenterar en ny läsutmaning för 2017. Jag har tvekat länge men kom sedan på att jag kör med både hängslen och livrem. Jag väljer sådant som jag ibland kan använda även i andra läsutmaningar jag deltar i så är det större chans att utmaningarna blir genomförda.

3 x Sekwa
Olivier Bourdeaut, I väntan på Bojangles
Pierre Lemaitre, Alex
Grégoire Delacourt, Kärlekens fyra årstider

3 x Charlotte Brontë
Professorn
Villette
Emma

3 x  kvinnliga nobelpristagare
Sigrid Undset, Kristin Lavransdotter
Pearl Buck, Den goda jorden
Gracia Deledda, Den ensamme mannens hemlighet

Top Ten Tuesday

January 10: Top Ten 2016 Releases I Meant To Read But Didn't Get To (But TOTALLY plan to)

Elena Ferrante, Min fantastiska väninna
Max Porter, Sorgen bär fjäderdräkt
Olivier Bourdeaut, I väntan på Bojangles
Edward St Aubyn, Romanerna om Patrick Melrose. 1
Elsie Johansson, Riktiga Elsie
Delphine de Vigan, Baserad på en sann historia
Anna Larsdotter, Kvinnor i strid
Amy Liptrop, The Outrun
Fiona Barton, Änkan
Charlotte Brontë. Professorn 

Lyckligtvis äger jag ett flertal av dessa titlar, men Riktiga Elsie, Baserad på en sann historia och Professorn lånar jag. Evt köper jag Professorn.

Förlaget Sekwa lottade ut ett bokpaket strax före jul och jag hade turen att vinna, vilket innebar att jag kunde packa upp en julklapp i trettonhelgen. Det är aldrig för sent eller fel med hårda klappar. I väntan på Bojangles och Sorgen bär fjäderdräkt fanns i paketet.

I väntan på Yvonne Leffler

I väntan på att få lyssna på professorn i litteraturvetenskap  Yvonne Leffler från Göteborgs Universitet när hon talar om sin bok med titeln Sigge Stark. Sveriges mest produktiva, utskällda och lästa författare läser jag några titlar av Sigge Stark, eller Signe Björnberg f. Petersen som hon egentligen hette. I Yvonne Lefflers bok läser jag om ett dramatiskt kvinnoöde. Sigge Stark skrev, enligt YL,  inom olika genrer och stilar och kunde blanda saga med romantik, äventyr och kriminalintrig. Just mixen är antagligen ett skäl till att hon lyckades fånga in en så stor läsekrets. Ca 70 av hennes 115 romaner översattes till norska. Sigge stark skrev också 500 berättelser. Det hon egentligen var riktigt intresserad av var att föda upp och ta hand om hästar och hundar och vara Sveriges första kvinnliga travtränare. Tyvärr kunde hon inte hantera vare sig förläggare, press eller ekonomi. Hon var alltid på jakt efter pengar vilket kan förklara att hon under 1949 skrev inte mindre än 15 romaner! Jag har läst Birgers bröllop och Tjuvskyttekungen och ska spä på med Wanda från Stigmansliden. De två första handlar om Stigmansbröderna Birger och Jarl. Wanda från Stigmansliden handlar om systern Wanda som gjort sig omöjlig på något sätt och förskjutits av sin far. Jag tar ett samlat grepp på dem i ett senare inlägg.