Så mye hadde jeg

Den norska författaren Trude Marstein, född 1973, har gått författarskolan i Trøndelag. Hon har läst psykologi, pedagogik och litteraturvetenskap. Debuten kom 1998 med Sterk sult, plutselig kvalme. Den fick hon Tarjei Vesaas debutantpris för. 2006 får hon sitt stora genombrott med romanen Göra gott. Trude Marstein skildrar vardagen i norsk medelklass med precisa iakttagelser. I Så mye hadde jeg heter huvudpersonen Monika. En följer henne från det att hon är 13 år tills hon närmar sig 60. Författaren gör nedslag med några års mellanrum i hennes liv och skannar av läget. Hon väver skickligt in det som hänt i mellantiden utan att det egentligen görs någon resumé. Hur förhåller det sig med Monikas relationer till föräldrarna och systrarna? Vad sysslar hon med för tillfället? Och - framför allt - vilket manligt sällskap är det som gäller. Monika vill vara fri, tror hon, men hon förmår ändå inte ta vara på den "lediga" tiden mellan de olika pojkvännerna. Den unge lastbilschauffören, Bob, som hon träffar på en familjesemester är raka motsatsen till den betydligt äldre professorn Roar, som får Monika att släppa allt vad hon har för händer vid minsta vink. Han är en av de få som lämnar Monika. Det är vanligen hon som lämnar. Geir, en trevlig, mogen man som dessutom är kock, blir far till Monikas dotter Maiken. Men inte ens han förmår behålla Monika. Hon fruktar den stillastående vardagen och familjefångenskapen. En viss utveckling genomgår hon med tiden och i slutet av romanen verkar hon ha resignerat. Men jag håller ingenting för otroligt. Så mye hadde jeg är en mycket skickligt skriven roman. Trude Marstein är en kompetent psykolog och hon förmår förmedla sina iakttagelser. Norskan (bokmål) är väldigt lättläst. På svenska heter romanen Jag hade så mycket. 

Titel: Så mye hadde jeg

Författare: Trude Marstein

Förlag: Gyldendal

Tryckår: 2018

Antal sidor: 431

Tunu

Kim Leine föddes 1961 i Telemark i Norge.  När han var 17 år flyttade han till Danmark, utbildade sig till sjuksköterska och flyttade till Grönland och arbetade där i 15 år. 2004 flyttade han tillbaka till Danmark. Hans romandebut, Kalak. Erindringsroman, kom ut 2007. 2012 kom sedan Profeterna vid Evighetsfjorden som han fick en rad priser för, bl. a. Nordiska Rådets Litteraturpris 2013. Vi håller nu på med Tunu i vår danska läsecirkel. Jag läste ut den på en gång. Jag tycker att den var oerhört bra. Och danskan är inte svårläst. Man skulle kunna säga att det är en kollektivroman. En möter olika människor och deras förhållanden, deras sjukdomar, släktskaper, dryckenskap, skörlevnad och vardag i största allmänhet. Hygienen är inte den bästa. Latrintömmarna lastar av tunnornas innehåll direkt i havet. Boendestandarden är under all kritik. Jesper Waltzer är sjuksköterska och kommer till östra Grönland, Tunu, som betyder baksida. Östra Grönland räknas som Grönlands baksida. I sitt dagliga värv får han ofta agera läkare. Han har en läkare som bakjour i huvudstaden Nuuk (Godthåb), men det mesta reder han ut själv tillsammans med undersköterskan Amalia som fungerar som sjuksköterska. Han ser, hör och lär sig och han kommer att fästa sig vid sitt nya hemland. Animositeten mellan grönländare och danskar finns där, men är inte alltför påfallande. Kvinnorna skildras som kraftfulla naturväsen och är väl så promiskuösa som männen. Den som är känslig för naturalistiska sexscener får ta sig i akt. Kvinnorna är hårda och osentimentala och är ofta de som bär byxorna. (Ja, så står det i boken.) Naturskildringen är överdådig. Det är inte det minsta svårt att föreställa sig hur vackert där är. Men det är inte heller svårt att föreställa sig de hårda levnadsförhållandena. Havet är grymt; kylan också. Människorna drömmer sina drömmar om att ta sig från ön, tjäna pengar, bli friska, bli med barn, inte bli med barn, lyckad säljakt, och så vidare. En fäster sig vid flera av människorna i romanen och undrar hur fortsättningen blev för dem. 

Titel: Tunu

Författare: Kim Leine

Förlag: Gyldendal (paperback)

Tryckår: 2019

Antal sidor: 244

Førkrigstid

Igår hade min danska läsecirkel terminsavslutning med glögg, pepparkakor, blåmögelost och annat gott. Vi gick igenom glosor och diskuterade innehållet i Førkrigstid.
Kirsten Thorups roman Førkrigstid kom ut i Danmark 2006 och jag kan inte se att den översatts till svenska. Den handlar om några människor i en liten stad på landet. Dinna är i 40 - årsåldern och är den som mestadels berättar. Hon är gift med Sigurd som vid första anblicken förefaller vara en gedigen man alltigenom. Men så småningom börjar en tvivla. Dinna tvivlar också. Sigurd verkar vara överdrivet intresserad av flickan Maja, som är tjänsteflicka i huset. Dinna och hon står varandra mycket nära och Dinna är mån om att ordna allt till Majas bästa. Dinna vill över huvud taget ordna med allt och alla. Hon är marinerad i medelklassens ideal och vet alltför väl vad om krävs av en maka och mor. Dinnas förhållande till sina syskon är också intressant. Brodern och svägerskan skiljer ut sig från de övriga liksom de som kallas "amerikanerna". De senare är ett par som förbryllar. Mannen förefaller traumatiserad på något gåtfullt sätt. Det välordnade ytan krackelerar efter hand. Scenen mörknar över huvud taget. Hitler har kommit till makten och många fruktar det som eventuellt ska komma. Miljö, människor och stämningen i tiden är väl skildrat. Författaren lämnar en del åt läsaren att fylla i och utveckla. Vi tyckte mycket om romanen som också innehöll en mängd speciella uttryck som var väldigt roliga att finna svenska motsvarigheter till. Kirsten Thorup debuterade med dikter och har sedan skrivit dramatik och noveller, men det är romanerna hon är mest känd för. Erindring om kærligheten kom ut 2016 och den fick Kirsten Thorup Nordiska rådets litteraturpris för. Den tilldrar sig i slutet på 1900 - talet och handlar om det slitsamma förhållandet mellan mor och dotter. Den finns inte heller översatt till svenska; inte heller den senaste romanen Intil vanvid, intill døden (2020).

Titel: Førkrigstid

Författare: Kirsten Thorup

Förlag: Gyldendal

Tryckår: 2006

Antal sidor: 271