tisdag 1 december 2020

Tisdagstrion: Väderfenomen i titeln

Ugglan&Boken: Tisdagstrion v. 49: Väderfenomen i titeln

 
1. Regn av Josefine Klougart

Josefine Klougarts lilla Novellix - novell har fått namnet Regn. Det handlar också om ett envist regnande. Pölar svämmar över, åarna växer till sjöar och sjöarna växer till ännu större sjöar. Snart stiger vattnet uppåt björkarnas stammar så att lövverket ser ut som om det famnade något. En bonde ror ut till sina får som finns på en ö. Han ger dem mat och sedan skär han halsen av ett får, ser till att allt blod rinner ut och ror därifrån. Tankarna går till apokalyps, syndaflod och offerriter. 

2. Stormens öga, 1973, av Patrick White

Stormens öga, läste jag innan jag skaffade bloggen. Jag minns att jag var väldigt skakad över den besvärliga Elizabeth Hunter som ligger på sin dödsbädd och tänker tillbaka på sitt liv. Två barn har hon. De väntar otåligt på att deras mor ska dö. Det enda de är intresserade av är arvet. 1973 var också året då Patrick White fick Nobelpriset i litteratur.  
 

3. Det väderbitna benranglet av Basho

Matsuo Basho (1644-1694), som tillsammans med Issa, Buson och Shiki räknas  som en av de fyra stora, japanska haikumästarna.
Han gjorde rent hus i den högstämda japanska hovdikten; han uteslöt allt tillgjort, allt sentimentalt och allt onödigt; hämtade ord och motiv från folkliga verser, från slang och vitsar. Hans dikt handlar om möten med människor och platser, där någonting obegripligt stort och ensamt klingar.
Bokförlaget Tranans reviderade urvalsvolym innehåller dikter från Bashos femton sista år i livet.  Tranans förlagsinformation

26 kommentarer:

  1. Har inte hört talas om någon av dem, tack för tipsen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. håll till godo! Stormens öga skulle jag gärna läsa om

      Radera
  2. Tänk att du fick med haiku ... bra jobbat!

    SvaraRadera
    Svar
    1. det ligger i sakens natur. jag gillar titeln dessutom

      Radera
  3. Jag är dålig på att läsa noveller nu för tiden - trots att jag egentligen är förtjust i det lilla formatet. Jag läser ju helst kortromaner och korta romaner. Brink har jag inte läst, men borde förstås. Trodde att jag hade någon i hyllan, men det verkar inte så. Haiku älskar jag, och tanka också. Som sagt, det lilla formatet. Och faiblessen för japanskt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. undrar just vilken Brink du tänker på? menar du Patrick White så minns jag Stormens öga med förtjusning. japansk natur och kultur inspirerar till haiku

      Radera
  4. Patrick White är en författare som jag fullständigt tycks ha missat. Kände inte igen namnet. Jag får väl skylla på att han fick priset mellan Heinrich Böll och Eyvind Johnson/Harry Martinson :D

    SvaraRadera
    Svar
    1. haha! du behöver inte skylla på något. men jag har en känsla av att PW aldrig varit så stor i Sverige. Stormens öga rekommenderas

      Radera
  5. Okända böcker för mig. Tycker jag känner igen namnet Patrick White, men mer är det inte.

    SvaraRadera
    Svar
    1. nej, som sagt. PW har väl inte lästs så mycket i Sveerige

      Radera
  6. Verkligen blandat både när det gäller väderfenomen och litteraturskatt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Danmark, nutid. Australien för femtio år sedan och Japan på 1600 - talet, ja det blev ju lite blandat

      Radera
  7. Gillar verkligen din blandning! Regn är det enda jag läst av Klougart, som jag hört så mycket gott om. Kanske skulle läsa nåt mer av henne.

    SvaraRadera
    Svar
    1. läs New Forest! den är så fin med granar på omslaget

      Radera
  8. Jag har inte läst någon av dessa. Vilket läskigt omslag på Whites bok!

    SvaraRadera
    Svar
    1. nja, jag tycker att det är ganska fascinerande. romanen är hur som helst väldigt bra

      Radera
  9. Tack för intressanta tips.

    SvaraRadera
  10. Har inte läst någon av de här böckerna. Tack för tips!

    SvaraRadera
  11. Helt okända för mig. Tack för tipsen!

    SvaraRadera