Otålig gravsten
Gravarna
och deras artrosiga leda
I november vädrar de sina
slitna kappor, ruskar runt
som hundar i regn
medan de störda döda
biter i de gamla fållarna
och drar sig längre ned
med sytråd mellan tänderna
Fåglar
Sädesärlan vippar sin stränga stjärt
som purken dam med infälld solfjäder
med slag lägger hon sig i, denna
tvåstämmiga fågel svänger så runt
på ena tändsticksbenet, uttråkad
av skatans grävande i sitt för att
slippa prata.
Kompass
Kommer mörkret uppifrån
eller ur jorden?
Omfamnas husen
eller äts de upp?
Kvällarna osäkra, rör sig
i alla riktningar
Att stå still och förnimma
nattens utdragna axelryckning, att
ängslig kväll drivs undan lätt
och igen
ny bekantskap, lite mörkt
SvaraRaderaja, men roligt!
Radera