Modell i lökfrisyr

Eolit förlag

Mildred stiger in hos sin hårfrisörska, fru Karlsson, och tappar alla sina paket. Medan fru Karlsson hjälper till att plocka upp tänker Mildred att hon kunde ju anstränga sig lite för att se hyfsad ut i håret.  Men hon ler stort och ber fru Karlsson hämta fram kaffe och en bakelse eftersom Mildred blivit så fasligt begiven på sött på senare tid. Något roligt får hon ju ha eftersom hennes man sällan är hemma. Frisyren ska vara densamma som alltid. Fru Karlsson arbetar vant och Mildred pratar och pratar och avslöjar både sig själv och sin man och deras bräckliga förhållande.  Mannen har en stenograf som är den skickligaste han någonsin haft. Hon är liten,  mörk, tystlåten och har håret uppsatt som i en lök. Fru Envall heter hon och är enda kvinnan på kontoret. En mansslukerska som kallar sig fru bara för att hon har ett barn. Fru Karlsson är väldigt irriterad på henne och ifrågasätter hennes moral. Hon har minsann hört ett och annat. En morgon skämtar hon med sin man och undrar hur kontoret skulle klara sig om fru Envall skulle gå och gifta sig. Herr Karlsson får ett vredesutbrott, lämnar hemmet och kommer inte igen förrän sent på natten. Då har Mildred beslutat sig för att hon ska vara extra snäll mot honom. Han är vänlig, ber om ursäkt och meddelar att han ska åka bort på en månad och om hon vara så snäll och be jungfrun packa hans väska. Dessutom han har något viktigt att säga henne. Men eftersom de har så svårt att tala med varandra så kommer han att skriva till henne. När Mildred vaknar nästa morgon har han redan åkt. Han måste ha packat sin väska själv. "Ska det vara fixativ?" undrar fru Karlsson medlidsamt. Mildred tycker att det är så skönt med en frisyr hon är van vid och trivs med. Hon avskyr de  moderna frisyrerna särskilt de där med en lök på huvudet. I likhet med fru Karlsson tycker en som läsare alltmer synd om Mildred. Hon är inte trevlig, men hur ska det gå för henne?
Eva Neanders novell har titeln Modell i lökfrisyr  och är skriven 1949. Författaren föddes 1921 och dog 1950. Hon var en av de mest framträdande novellisterna på fyrtiotalet.
Modell i lökfrisyr passar in på nr  27 i Ugglans och Bokens läsutmaning Läs en novell IV, Läs en novell där av en författare vars efternamn börjar på N

Fem en fredag v. 48

elisamatilda tycker att första veckan i december är den bästa. Jag håller med.
Fem en fredag handlar om advent.

1. Gör du något särskilt inför advent?
Jag sätter fram adventsljusstakar och bakar saffransbröd

2. När åker ditt julpynt upp? (om du inte firar jul, gör du något annat denna tid?)
Ganska lite och ganska sent. Julgranen sätts in den 23/12.

Traditionellt är advent en fasteperiod. Vad skulle du ge upp i väntan på jul?
Godis? Kanske?

4. Bibeltexterna för första advent handlar om glädje och fest, vad ser du mest fram emot med december?
1 Advent i kyrkan och ljusen och julgranen på stan

5. Använder du dig av en julkalender?
Om julkalendern i TV är bra ser jag den. Kalenderljus brukar jag också ha.

Jag lever på dina besök

I novellsamlingen Jag lever på dina besök: kärleksberättelser från hela världen i urval av Tove Ditlevsen finns Dorothy Parkers novell med samma namn. 
Den första mrs Tennant sitter i sin lilla lägenhet i lång sammetsklänning och guldtofflor tillsammans med madame Marah, sin enda sanna vän. Fru Tennants son, Christopher,  kommer för att hälsa på sin mor och blir naturligtvis presenterad för den sanna vännen. Madame Marah granskar Christophers handflata och siar om hans framtid. Två barn ska han få. Det tredje är det något konstigt med. "Då får jag väl aldrig träffa honom", sa hans mor. "En ensam gammal kvinna, sjuk och darrande och ingen som tar hand om mig." Och när sonen säger att han måste gå eftersom han lovat sin far att komma hem till en tidig middag brister det för fru Tennant nr ett. Gå du hem och proppa magen full av gödd oxe hos din far, tycker hon. Madame Murand undrar om han kommer väl överens med sin styvmor och modern förmodar att hon väl kallar sig för mrs Tennat. Det är väl klart, tycker sonen.  Hon är ju mrs Tennat; de har varit gifta i sex år. Modern undrar om faderns lantställe är trevligt? Christopher säger att att det inte är något lantställe egentligen. Det är mer som en stor lada. Enda värmekällan är öppna spisar. Modern: "Viken ironi", sa hon. Vilken bitter, grym ironi. Jag som älskar brasor; jag skulle kunna sitta hela dagarna och titta in i flammorna av gul och purpur och drömma lyckliga drömmar. Och jag har inte ens en gasbrasa. Jaja." När hon får veta att sonen inte kommer att besöka henne igen efter weekenden på landet eftersom han måste åka till sin skola är det dags igen. "Jag hade i min ömma längtan trott att jag skulle få se dig igen innan du for tillbaka till skolan." Modern fyrar av en sista salva: "Jag tänder en lampa åt dig. Min son, mitt enda barn, för mig finns bara öken mellan de gånger du kommer. Jag lever på dina besök - Chris, jag lever på dina besök..." En helt underbar, förfärlig novell full av humor som jag kanske kan tycka inte har att göra i en samling kärleksberättelser.  Jag tror säkert att den första mrs Tennant längtar efter sin son  och är galen av svartsjuka eftersom sonen tycks trivas tillsammans med sin far och hans nya fru. Men hennes kärlek är alltför possessiv och hon är mycket manipulativ. En förstår att hon blivit mycket ensam eftersom alla deras gemensamma vänner svikit henne. Jag kan tycka synd om henne, skratta åt henne men också se att hon är tragisk. Den sanna vännen är enbart dråplig.
Elna Hansel har översatt.

Den här novellen passar in på nr 22  Läs en novell som handlar om längtan i Ugglans och Bokens läsutmaning Läs en novell IV.

Helgfrågan v. 48

Mias helgfråga gäller att välja en favorit bland julböckerna nedan. Eller?
Gäller det kanske en julfavorit över huvud taget?

Jag behövde inte tänka länge. Jag väljer självklart Novellix Novellkalender 2019.
Annars blir det Tomten av Viktor Rydberg. Eller Julevangeliet.

Bild: Novellix

Bonusfrågan: Har vi fått upp ljusstakarna än?
Svar: Min gamla mässingstake. Den lyser. De andra kommer upp ur källaren imorgon

Hamnen

Tremastaren Notre - Dame - des -  Vents återvänder en kväll till Marseilles efter fyra års bortavaro. De har varit i Kina med last och fått ny last på vägen hem. Besättningen är inte riktigt densamma som när fartyget for ut. Några har hoppat av och andra har tillkommit. Efter tull - och hamnformaliteter får två tredjedelar av besättningen landpermission för kvällen. Två och två ger de sig med rullande gång ut i den okända staden. En stor, kraftig ung man vid namn Célestin Duclos leder karavanen. Han väljer en slingrande gränd med många tända lyktor. I alla dörröppningar trängs mer eller mindre påklädda flickor som försöker locka till sig männen. Men även här bestämmer Célestin Duclos. Till slut hittar han ett ganska vackert hus där sjömännen får gå in in. Och sedan blir det vin, kvinnor och sång hela natten och de surt förvärvade pengarna rullar. Duclos håller sig förhållandevis nykter och sitter med en kraftig, rödkindad flicka i knät. Han försöker tala lite med henne och frågar hur länge hon varit där. Sex månader visar det sig. Hon frågar ut honom i sin tur och efter en stund undrar hon om han under sina resor träffat på Notre - Dame - des - Vents. Jodå, det har han ju. Nästa fråga blir om han vet om Célestin Duclos fortfarande är ombord? En flicka hon känner har frågat efter honom. Han vill träffa flickan och berätta att han träffat Célestin och att han mår bra. Flickan ber bordellmamman om ett glas citronvatten som hon ger Duclos för att han ska nyktra till. Hon ska tala allvar med honom. Och så ber hon honom tala om för Duclos att båda hans föräldrar och en bror dött i tyfus för tre och ett halvt år sedan. Hur vet hon då det? Om han lovar att inte skvallra ska hon tala om det. "Jag är hans syster." Célestin ropar hennes namn och hon grips av fasa när sammanhanget med ens står klart för henne.  
Hamnen heter den här novellen av Guy de Maupassant (1850 - 1893) i översättning av Eva Marstrander. Författaren är en god iakttagare av människors beteenden. Han är illusionslös och ganska skoningslös. Han har sinne för stämningar och miljöer vilket höjer närvarokänslan.

Hamnen passar in på nr 23 Läs en novell översatt ifrån franskan i Ugglans och Bokens läsutmaning Läs en novell IV

Utmaning: Authors & Characters - Christian

Lyrans Authors & Characters gäller den här veckan namnet Christian. En författare och en fiktiv person.

Författare: Christin Jungersen som skrivit Du försvinner
Den kom ut 2014 och handlar om den mänskliga hjärnan. Hur ser en "vanlig" hjärna ut? Vad är normal förslitning. Hur ska Mia veta vad som händer i Frederiks hjärna sedan tumören tagits bort. Hur mycket påverkade den Frederiks katastrofala handlande under de år ingen visste att han bar denna tumör? Osäkerheten är tärande.

Fiktiv person: Kristen som i Kristens resa av John Bunyan, 1678.
Kristen var en glad soldat som ovändes till kristendomen av sin fromma fru.
Under en tid i fångenskap påbörjar han Kristens resa om mannen som lämnar Fördärvets stad för att följa den smala vägen. Kristens resa blev en oerhört populär uppbyggelsebok som översattes till 108 språk. kristens resa läste jag i mycket unga år och blev mycket gripen.

Tisdagstrion: frestelser

Ugglans och bokens tisdagstrio handlar idag om frestelser. Vi får som vanligt tolka fritt.

1. Otrohetens lockelse: en bok om äktenskapet av Merete Mazzarella, som hämtar en massa exempel ifrån skönlitteraturen, till exempel Den allvarsamma leken, Madame Bovary, Anna Karenina, osv. Löser otroheten några problem? Varför är man otrogen? Det sägs göra livet mera levande.

2. Kirke av Madeleine Miller. Så här står det på baksidan av boken: Hon är den första häxan i litteraturen. En kvinna med mer makt än vad samhället ansåg lämpligt. Hon var gudinnan som förförde Odysseus med trollformler och förvandlade hans manskap till svin."

3. Jönssons frestelse som är en vegetarisk variant av den klassiska Janssons frestelse. En tar soltorkade tomater i olja i stället för ansjovis. Jättegott.
Receptet läste jag i Härliga helger av Charlotta Malhotra.

Duggregnet

Den gode guden har tröttnat på människorna. Han tycker att de är så dåliga att han ville straffa dem och göra dem ännu sämre. Han ville att människorna skulle förgöra varandra. Men han kom inte på något riktigt bra sätt så han vände sig till djävulen och bad om råd. Djävulen var visserligen inget helgon, men han hade ibland goda idéer. Djävulen biter i sin svans; smickrad och fundersam. Så erinrar han sig att statistiken säger att de flesta brott begås på hösten när dagarna är mörka och himlen är grå och världen är svept i regn och dimma. Den gode guden vet nu vad han ska göra. Hädanefter ska det alltid duggregna. Molnen ska aldrig skingras och solen ska inte lysa mer. I början var i alla fall paraplymakarna och galoschtillverkarna nöjda, men deras leenden stelnade snart. "Människorna veta icke, vilken betydelse vackert väder har för dem, förrän de en tid har nödgats sakna det. De glada blev tungsinta. De tungsinta blev vansinniga och hängde sig i långa rader eller samlades för att hålla konventiklar. Snart arbetade man icke och nöden blev stor. Brotten tilltogo efter en svindlande skala, fängelserna överbefolkades, dårhusen räckte endast till för de kloka. De levandes antal avtog, och deras bostäder stodo övergivna. Man stadgade dödsstraff på självmord; ingenting hjälpte. " Förstörelsen fortskrider. Hundarna tjuter på torgen och i gränderna kan man se en gammal man halta omkring och samla själar. En kväll går han inte hem. Han går till himmelens port och till den gode gudens tron och föreslår en förändring...

Denna muntra historia är skriven av ingen mindre än Hjalmar Söderberg och står att läsa i Historietter. Den är fartfylld och rolig och jag tänker att jag ska läsa några flera historietter.

Duggregnet passar in på nr 26 Läs en novell där det regnar i Ugglans och Bokens läsutmaning Läs en novell IV

En smakebit på søndag

"Jeppe Kørner, utredare vid Köpenhamnspolisen, stänkte vatten i ansiktet och tittade sig i spegeln på den kaklade väggen. I spegeln ovanför handfatet blev man konkav, i den andra egendomligt bred. Han glömde alltid bort vilken spegel som gjorde vad med en tills han stod och tvättade händerna. Idag hade han hamnat framför den konkava, som fick honom att se ut som ett Munchskri. Det passade honom bra. Han såg trött ut, och han visste att det inte enbart berodde på polisens lågenergilampor. Det löjliga, blekta håret gjorde inte saken bättre; han borde aldrig ha låtit sig övertalas av sin gode vän Johannes. Omväxling förhöjer, ha! Han borde kanske raka av alltihop. Då skulle han åtminstone se ut som en polis. Skilsmässodrabbad snut i livskris, som i böckerna. Klassiskt. Sedan kunde han skaffa sig en stampub och en snabb bil och bära smärtan som ett adelsmärke i pannan. Kanske se till att få ett tjusigt ärr  - efter ett knivsår på kinden - ett som matchade ärren i hans inre."

Från sidan 13 i Krokodilväktaren av Katrine Engberg

Läsutmaningen En smakebit på søndag handhas den här veckan av Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten. Inga spoilsers, tack! Fler smakebitar HÄR:

Irene Holm

Irene Holm är titeln på en novell av den danske författaren Herman Bang (1857 - 1912). Irene Holm är dansös vid Kungliga Teater. En söndag efter gudstjänsten läser fjärdingsmannen upp ett brev ifrån henne vid mötesstenen utanför kyrkan. Irene Holm planerar att ge kurser i dans i gästgivaregården. Hon börjar med en liten grupp på sju barn. Dansösen beskrivs som "liten, tunnsliten, med ett fyrtioårigt småflicksansikte under en skinnbarett, med gamla näsdukar knutna omkring handlederna emot gikt." Hon ska bo i en liten vitkalkad kammare hos smeden; ett bord, en säng, en stol och ett bord med Thorvaldsens gipskristus och två grånade ljus på.  Fröken Holm sliter med sina elever och de är verkligen arbetsvilliga. Barnens föräldrar kommer och sitter längs väggarna och ser på. På kvällarna virkar Irene Holm för att utöka sina förtjänster. Hennes syster skriver från Köpenhamn och ber om pengar. I Berlingske läser Irene Holm om vad som händer på teatern och hon minns sin tid i balettsskolan då hon blivit förödmjukad av balettmästaren. Nu vill hennes danselever ha en avslutningsfest. Elevantalet har växt under tiden och de har övat flitigt. Man börjar med kadriljen. Fröken Holm var idel uppmuntrande nickar och halvhöga franska beteckningar. Sedan följer mauzurka och polonäs. Skolläraren håller tal för fröken Holm "konstens prästinna" och de nio muserna. Och så kommer herr organisten på att fröken Holm ska dansa ett solonummer. Fröken Holm dansar och dansar och drömmer sig bort. Därefter händer det som inte får hända.  - Dagen efter packar Fröken Holm sin champagnekorg och ger sig iväg till nästa by. Där väntar sex elever.  "Dit for hon - för att fortsätta det som man kallar livet."

Den här novellen passar in på nr 5. Läs en novell som översatts ifrån danskan i Ugglans och Bokens läsutmaning Läs en novell IV.

Fem en fredag v. 47: Paulas frågor

Elisamatilda har fått hjälp av Paula med veckans Fem en fredag

1. Vad har du för mycket av?

Gamla kläder som jag inte kan skiljas ifrån.

2. Vad har du för lite av?

Böcker 

3. Vad har du lagom av?
Barn

4. Vad har du för dröm om framtiden?
Hälsa

5. Vad har du ångrat allra mest?

Att jag inte gjorde som jag tänkt. Av pur feghet.

Helgfrågan v. 47

Mias undrar i sin helgfråga v. 47 vad vi har för favorit bland julkokböcker.

Vinterns goda ting. Maten - Julen - Blommorna av Anna Bergenström och Fanny Bergenström. Mor och dotter - ett oslagbart par. De otroligt vackra bilderna är tagna av Nisse Peterson. Här finns allt en kan önska sig: En enkel jul; en grön jul; en traditionell jul. Sallader, drycker, godis. Recept på långjäst, danskt rågbröd, barley water, örtost, ingefärspäron och saffransmajonnäs.
Kapitlena om Vinterns växter, Kransar och binderier och klappar ifrån köket är också väldigt trevliga och användbara.

Bonusfråga: Brukar ni baka pepparkakor?
Svar: Ja. Men bara skurna franska. Inga pepparkakshus o. dyl.

Hustrun

Hustrun är en novell i novellsamlingen Kamelior och andra koreanska noveller av Kim Yu - jong. Han dog ung, endast tjugonio år gammal, och efterlämnade ett trettiotal noveller. Han skrev gärna om människor som bodde på landet i byar och deras egenheter. I Hustrun är det en skogshuggare som berättar om sitt äktenskapliga liv. Hans hustru är väldigt ful; hennes näsa liknar trynet på en gris. Men  en man tar ju inte en hustru för hennes skönhet. "En kvinna visar sig värdig genom sin roll som barnaföderska." Detvå makarna grälar ständigt och jämt och i byn har de blivit kända som ett problempar. Men mannen tycker att grälen fyller en funktion. De rent av håller samman äktenskapet. "Gräl kan ge en renande katarsiseffekt och spola bort gamla varbölder och emotionella avlagringar och ge plats åt nya. Man finner nöje i att slå sin hustru som ett sätt att bli av med en emotionell värk." När hustrun har fött en son blir hon uppstudsig. Hon vet att hon har stärkt sin ställning. När maken vill ha fler söner påpekar hon mycket riktigt att han inte kan försörja dem. Hustrun är den av de två som kan kläcka idéer. Det gör hon nu också och de förenas i planering och arbete. Men det vill sig inte riktigt. Och än värre blir det när maken upptäcker att hustrun sminkar sig och roar sig med en illa beryktad man. 
Det är en grym och hård berättelse om ett liv som innebär hårt arbete och mycket lite förtjänster. Trots gräl och misshandel förefaller mannen och hustrun att var överens på något plan. De är ganska jämnbördiga och de vet var de har varandra. Jag undrar hur kvinnans berättelse hade sett ut.

I Ugglan och Bokens läsutmaning Månadens språk 2019 
är språket för november koreanska. Så här passar novellen Hustrun

Tisdagstrion: Först i serien

Ugglan och boken har Först i serien som ämne i Tisdagstrion 

1. Flickan under jorden av Elly Griffiths. Det är den första delen i serien om den sympatiska rättsarkeologen Ruth Galloway. Hon bor ensligt i kanten av en våtmark i Norfolk med två katter, Sparky och Flint. Hon arbetar på universitetet och deltar i utgrävningar i närheten. I Flickan under jorden blir hon kontaktad av polisen som arbetar med ett fall med två försvunna flickor. Nu har de gjort ett mossfynd och ber Ruth om hjälp. Detta är hennes första möte med kriminalinspektör Harry Nelson. Allt som allt finns det tio delar i serien. 

2. Norska Maja Lunde har skrivit två klimatromaner. Det ska bli en kvartett har hon utlovat. Den första och den bästa hittills är Binas historia. Nummer två heter Blå. Den är bra den också, men Binas historia tar priset. Boken har tre delar; en del utspelar sig på 1800 -talet; en på 1900 - talet och en 2098.
1800 – och 1900 – talen har män som huvudpersoner. 2098 är protagonisten en kinesisk kvinna som lever i en totalitär stat som tagit hennes barn. Hon irrar omkring i ett övergivet och skräpigt Beijing. 

3. En engelsk gentleman är den mesiga svenska titeln på första delen av en romantrilogi av Jane Gardam. Old Filth är den engelska titeln; Filth = failed in London, try Hongkong. Det var vad sir Edward Feathers gjorde och han blev en mycket uppburen domare; en legend redan i livstid. Även som gammal såg han dessutom bra ut.

Utmaning: Authors & Characters - Katarina

Lyrans utmaning idag gäller namnet Katarina. En författare och en fiktiv figur.

Författaren får bli Katarina Kieri. Hon skriver böcker för både barn och vuxna och har utnämnts till hedersdoktor vid Luleå tekniska universitet med följande motivering: ”Hennes poetiska språkbruk i beskrivningar av vardagsnära ämnen gör henne till en säregen röst i svensk litteratur.” Läs om Morbror Knuts sorgsna leende HÄR och Vårt värde HÄR.

Katrina är en ung, vacker flicka från Österbotten. Hon har många friare, men fastnar för en sprallig sjöman ifrån Åland. Han skryter om allt möjligt och särskilt om sitt fina hus på Åland. Katrina gifter sig med honom och inser snart att hon blivit grundlurad. Katrina får betala dyrt. Sally Salminen har skrivit denna klassiker som jag läst flera gånger. En fantastisk kvinnohistoria. 

En smakebit på søndag

"Oleg Gordievskij föddes in i KGB. Han formades, älskades, förvanskades och skadades av den sovjetiska säkerhetstjänsten. Han var till och med nära att gå under på grund av den. KGB fanns i hans hjärta och hans blod. Hans far arbetade inom underrättelsetjänsten i hela sitt liv och bar sin KGB - uniform varje dag, även på helgerna. Familjen Gordievskij bodde i ett flerfamiljshus för KGB - anställda, åt särskild mat som endast officerare fick tillgång till och umgicks med andra spionfamiljer på fritiden. Gordievskij var ett KGB - barn."

Från sidan 19 i Spion och förrädare. Kalla krigets största spionhistoria av Ben Macintyre. Historiska Media. 2019

Läsutmaningen En smakebit på søndag går ut på att vi delar med oss av det vi just läser. Utan spoilers, förstås. Astrid Terese på den norska bokbloggen Betraktninger ~ tanker om bøker. Fler smakebitar HÄR.

Pottungen

Pottungen är andra delen i Anna Laestadius Larssons trilogi som avslutas med Räfhonan. Första delen, Barnbruden, omfattade åren 1774 - 1778. Pottungen börjar 1792.  Gustav III ligger död på slottet och hans bror, hertig Karl, skall vara regent tills Gustav IV uppnått myndighetsålder. Pottungen, som egentligen heter Johanna, har upplevt mycket sedan slutet av Barnbruden. Hon har kvar sitt vackra röda hår och hon är numera ensamstående mor till sonen Nils. För hans skull är hon beredd till det mesta. Kopplerskan Liljan försöker få henne att sälja sin kropp. Och hon är nakenmodell åt den första kvinnliga yrkeskonstnären, Ulrica Pasch. Det är inte lätt att hitta försörjning, men Johanna får tjänst hos fru Boman på värdshuset Halta Baggen. Här är vi långt ifrån hovlivet i Barnbruden, men för kvinnorna är problemen ungefär desamma. De saknar både frihet och makt. Pottungen är betydligt intressantare än Barnbruden, tycker jag. I Pottungen möter en enkla människor som kämpar för sina liv. Stockholm känns mera levande i och med att en rör sig på gatorna med den arbetande befolkningen. Barnadödligheten är hög och Stockholm är en riktigt smutsig stad. Johanna är driftig och uppfinningsrik och lyckas så småningom skaffa sig en egen rörelse. Hon träffar en adelsman, Filip Munter, som är läkare och journalist. Han hjälper henne och Nils. Till slut lyckas han få henne att gifta sig med honom. Det behövs inte så mycken fantasi för att räkna ut hur det blir med det äktenskapet. I Pottungen figurerar en hel del kända personer i tiden, som till exempel Gustaf Adolf Reuterholm, hertig Karls förtrogne; författarna Thomas Thorild, Gustaf Fredrik Gyllenborg, Johan Henric Kellgren, Anna Maria Lenngren, Malla Silfverstolpe och engelska Mary Wollstonecraft som skrev Till försvar för kvinnans rättigheter. Hertig Karls hustru Charlotta finns också med i Pottungen liksom väninnan Sophie von Fersen, numera änkegrevinnan Piper. Nu till Räfhonan, tredje delen i serien. Kurtisanen, 2019, sägs vara en fristående fortsättning på trilogin. Den tilldrar sig också på sent 1700 -tal.

Fem en fredag v. 46: Mat

elisamatilda har som vanligt fem frågor till oss eftersom det är fredag.
Hon tycker att veckorna blivit kortare och det har hon alldeles rätt i.
Innan vi vet ordet av kommer det att vara jul.
 

Bild: kurera.se

1. Vad äter du vid stressade tillfällen?

Förr i tiden åt jag godis. Nu blir det ingenting.
 
2. När blev du senast besviken på en måltid?

Om jag äter ute blir jag ofta besviken. 
 
3. Vilken mat eller livsmedel som du av någon anledning inte längre kan få saknar du?

Ofta är det rätter min mamma tillagade som inte längre finns att få någonstans.
Hon gjorde världens godaste kokta makrill, stekte hela kycklingar på spisen
och kunde tillaga lever så att det blev gott.
 
4. Vad är något säsongsbetonat du kan äta året runt?
Jordgubbar och äpplena King David (har jag inte sett på flera år) 
och Cox orange.
 
5. Vad beställer du aldrig ute för att du äter det ofta hemma?
Köttbullar

Helgfrågan v. 46

Mias helgfråga den här veckan: Brukar ni läsa tidningar eller se program som handlar om böcker?

Svar: Ja, absolut! Allt jag kommer över. Tidningar, tidskrifter, nätet, radio och TV. Babel är ett måste.

                   
Bonusfrågan: Tips på en bra film? 
Det finns många. Nuförtiden ser jag mest serier, men då och då blir det en film.
Jag brukar gilla Almodóvars filmer och naturligtvis japanska filmer. Shoplifters
kom 2018. Under körsbärsträden 2015.

Barnbruden

Barnbruden, det vill säga tyska Hedvig Elisabeth Charlotta  giftes bort som 15 - åring med Gustav III:s bror hertig Karl. Det blev inget vidare lyckligt äktenskap. Den stackars flickan födde vare sig söner eller döttrar. Modern skriver besvikna brev till henne och hertigen, som är en riktig kvinnokarl, förebrår henne. I Anna Laestadius Larssons historiska roman Barnbruden möter en hovet och en mängd adliga personer som alla följer kungen nycker och infall. Det festas, spelas teater, leks, intrigeras och pengarna rullar. Ingen gör något vettigt eller har några ambitioner att göra det heller. De får sina håruppsättningar pudrade så det ryker om det; stryker blypasta över ansikte, hals och bröst och röd cinnober på läppar och kinder. Charlotta tycker att hon ser förfärlig ut.  Charlottes bästa väninna är Sophie von Fersen, syster till Axel och Fabian von Fersen. Hon är djupt förälskad i prins Fredrik, bror till kungen och hertig Karl. Men familjen Fersen kräver ett äktenskap med en greve Adolf Piper. Charlotta är förtvivlad över förlusten av väninnan, men beslutar sig för att ägna sig åt att ta hand om Pottungen, som sällskapat henne under nätter när hon varit mörkrädd. Kvinnorna har det över huvud taget inte lätt i det här samhället. De är helt underställda sina fäder och äkta män. Döttrar är mera en belastning medan sönerna får åka på bildningsresor. Men kvinnorna finner ändå vägar att stötta varandra. Författaren kan mycket vad det gäller svensk historia i allmänhet och Stockholms historia i synnerhet; seder och bruk under 1700 - talet; möbler, kläder, tapeter och så vidare. Barnbruden är mycket lättläst, bitvis spännande, men en blir liksom lite trött på det innehållslösa livet, falskheten och de evinnerliga intrigerna. Jag ville gärna tro att det fanns redliga människor även i de högre samhällslagren och att det uträttades ett visst arbete. Tids- och miljöskildringen är bra men det brister i personskildringen. Men jag kommer att läsa Pottungen, som är nästa del i serien. Jag vill veta hur det går för den lilla, rödhåriga fader- och lösa flickan.

Tisdagstrion: Europa runt

Ugglan & Bokens tisdagstrio v. 46: Europa runt
Vi får tolka hur vi vill.

1. Stefan Zweig, Världen av igår: en europés minnen. Zweig fick gå i landsflykt under kriget. På ett hotellrum i Brasilien nedtecknar han sina minnen av det gamla Europas undergång. Sekelskiftet, första världskriget och fram till andra världskrigets utbrott 1939. Här finns även kärleksfulla porträtt av vännerna Rilke, Joyce, Freud och många fler. Efter att ha skrivit detta vittnesbörd till eftervärlden tog Zweig sitt liv tillsammans med hustrun. Boken utkom första gången i Stockholm 1942, mitt under brinnande krig.

2. Snöstormen av den ryske författaren och illustratören Vladimir Sorokin är en mycket annorlunda roadmovie som svårligen låter sig beskrivas.
Distriktsläkare Platon Iljitj Garin har blivit kallad till byn Dolgoje där den bolivianska svartsoten härjar. Befolkningen ska vaccineras och därmed räddas från att bli zombier.  Brödkusken Harkel har en självgångare som drivs av femtio småhästar stora som rapphöns. Doktorn och Harkel ger sig iväg och råkar ganska snart i svårigheter av olika slag, bl. a. en snöstorm

3. La cucina av Lily Prior tilldrar sig på Sicilien. Det är en bok om bordets fröjder och köttets lusta som kom ut 2002 på Bra böcker.  La Cucina är ingen storslagen litteratur, men riktigt roande och näst intill burlesk i vissa lägen. Riktigt bra är avsnitten som handlar om gastronomi. Rosa Fiore är en mästare på matlagning alltsedan tonåren. Matlagningen är hennes glädje och tröst. I gårdens kök händer allt viktigt. En stor kärlekssorg drabbar Rosa Fiore och hon ger sig iväg till Palermo och får tjänst på ett bibliotek. Åren går och Rosa blir äldre och stadigare och har slagit sig till ro i sitt lilla hyresrum, strängt bevakad av sin 111-åriga hyresvärdinna. Då kommer l´Iglese och tar Rosa med storm. Han forskar i siciliansk gastronomi och där har Rosa mycket att lära ut. Själv är han mycket kunnig på erotikens område. Rosa är lycklig igen. För en tid.

Utmaning: Authors & Characters - Viktor

Lyran vill idag ha en verklig  en fiktiv Viktor. Eller något i den stilen. Vi har rätt så stor frihet.

Viktor Rydberg (1828 - 1895) skrev både romaner och dikter. Mest känd är romanen Singoalla om zigenarflickan och riddaren som blir kära i varandra. Deras familjer är lika oförstående som ogillande. Den vackra julsången Gläns över sjö och strand skrev han också. Och Tomten icke att förglömma. Viktor Rydberg hade många strängar på sin lyra. Utöver författandet var han journalist, språkvårdare, reigionsfilosof, översättare, kulturhistoriker och tecknare. 

Aase Bergs första roman har titeln Haggan. Viktor är Haggans älskade älskare. Båda är gifta och båda tänker begära skilsmässa. Sagt och gjort. För Haggan, alltså. Viktor drar på det hela. Hans fru blev så ledsen. Hustrun är Haggans hatobjekt nummer ett. Thelmas och Viktors himmelska möten varvas med hätska utfall. Rallarsvingar och råsopar avlöser varandra. Mycket träffsäkra iakttagelser och skarpa formuleringar gör att en vill stryka under och skriva av. Romanen är delvis autofiktiv; den är skoningslöst utlämnande och provocerande. Den är ingen hämndskrift utan en politisk hatskrift, sägs det. 

En smakebit på søndag

"Pojkarnas sköra röster steg och sjönk, trasslade in sig i varandra och gjorde sig återigen fria i en bedårande stämsång. Maria kyrkskola var denna Luciamorgon till ära klädd i nyhugget granris och
upplyst av hundratals flackande ljus. Den unge fattigläkaren och tillika radikale publicisten Filip Munter  nickade nöjd åt sin vän, författaren Thomas Thorild, deras plan verkade fungera över förväntan. Skolsalen var full av förnämnt folk, där fanns såväl välklädda borgardamer som adelsherrar som lockats att njuta av underhållningen, och skulle innan de gick, rörda av gossarnas talang skänka en rejäl slant till de fattiga härute på den södra malmen."

Från sidan 85 i Pottungen av Anna Larsson Laestadius

Läsutmaningen En smakebit på søndag sköts idag av Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten. Endast en regel finns: No spoilers!
Fler smakebitar HÄR