lördag 26 augusti 2017

Vackert om mamma och pappa

När jag läst Glöm mig var jag väldigt förundrad över hur vackert och ömsint skriven den är. Alex Schulmans (f. 1976) förhållande till modern var problematiskt och boken skrevs som ett försök till försoning efter moderns död 2015. Lisette Schulmans  (1951 - 2015) alkoholism hade pågått så länge och jag kan tycka att hennes man Allan Schulman borde ha agerat. Istället bad han de tre pojkarna vara tysta för mamma kände sig inte riktigt bra och behövde vila när hon stängt in sig i sitt rum och drack och kedjerökte. När pojkarna var små hittade de tomflaskor i hennes garderob och pantade dem på Systemet utan att tänka närmare på saken. Modern reagerade inte heller på att flaskorna försvann. Glöm mig är en vacker, sorgsen och finkänslig betraktelse över modern, den vackra, begåvade som till exempel var en uppskattad talskrivare och programledare. Skynda att älska, boken om Allan Schulman (1919 - 2003), är en helt annat slags bok. Alex avgudade sin far. Allan Schulman var 57 år när Alex föddes. Fadern älskade sina barn över allt på jorden. Det bästa han vet är när alla avnjuter en lång middag tillsammans. Han var en dynamisk man och kunde få väldiga utbrott av vrede, som han själv hade glömt i nästa minut. Det dröjde fem år efter faderns död innan Alex kunde förmå sig att åka till sommartorpet i Värmland som han förknippade så mycket med fadern. Det blev en kort vända och när Alex kom till sin terapeut påpekade denne att Alex borde släppa ut sin sorg. Inför terapeuten påstår han också att fadern aldrig slagit honom. Men det hade han och det så till den grad att det närmast liknade misshandel. Men det fanns inget sårigt i förhållandet till fadern. Alex och hans bror Carl besöker honom på sjukhuset och köper med sig räkor, whisky, ungersk salami och andra förnödenheter som livsnjutaren Allan Schulman uppskattade. I skynda att älska finns också ljusa bilder av Lisette Schulman även om hon befinner sig mera i periferin. De somriga bilturerna till torpet i Värmland med hela familjen i bilen minns Alex som resor till ett förlorat paradis. Båda böckerna inleds med sådana bilfärder. Båda böckerna är skrivna med lätt hand och är mycket lättlästa. Jag blev sorgsen när jag läste Glöm mig och varm i hjärtat när jag läste Skynda att älska. De båda böckerna bildar en enhet som jag tyckte mycket om. Tove Janssons Höstvisa var Allan Schulmans favoritvisa.

4 kommentarer: