onsdag 15 mars 2017

Verkligheten vs overkligheten

KULTURKOLLO: Denna vecka förhåller vi oss till det verkliga eller det overkliga. Till det vi känner igen oss i eller inte. Om vi föredrar att befinna oss i verkligheten eller i overkligheten. Eller i både och. Veckans utmaning är kort och gott:
Vad föredrar du inom litteratur, film, poesi, konst – helt enkelt inom all kultur, verkligheten eller overkligheten? Varför föredrar du det ena eller det andra? Eller vill du befinna dig i båda? Ge gärna också tips till oss andra. 

Svara på din egen blogg, i kommentarerna, på Facebook eller Instagram. Glöm inte att tagga oss eller på något sätt tala om var vi kan hitta ditt svar.

Först tänker jag direkt: verkligheten, helt klart. Men sedan kommer jag på att jag faktiskt läser en del som inte kan räkna till det verkliga.
Verkligheten vs overkligheten: Kristina Sandberg vs Kafka på stranden.
Kristina Sandbergs romantrilogi om Maj håller sig helt och hållet i hemmafruns vardag; alltså en påtaglig verklighet. Jag älskade de tre böckerna. 
Men - andra sidan, d.v.s. overkligheten, var jag omåttligt förtjust i Kafka på stranden av Haruki Murakami. Den boken låter sig inte beskrivas. Den måste upplevas. Den femtonårige Kafka rymmer hemifrån och bosätter sig i ett bibliotek. Katter talar och det regnar fisk från himlen och en köper allt utan protester.
Ett annat verklighet vs overklighetspar är  Fjärran från vimlets yra, den första av Thomas Hardys Wessex - romaner som tilldrar sig i Dorset i sydvästra England. Bathseba Everdane har ärvt en gård av sin farbror och kommer nu tillbaka till barndomens landskap för att bruka sin jord. Hon får handfast hjälp av en bonde i närheten som också är intresserad av Batsheba själv. Livet på landet, alltså, med allt vad det innebär. Boken filmades igen så sent som 2015.
En dröm om Wessex är en SF - roman av Christopher Priest som jag läste för många år sedan och som jag till min stora häpnad tyckte mycket om. En grupp forskare har samlats på fornborgen Maiden Castle för att med hjälp av elektronik projicera en fiktiv framtid för att få en uppfattning om världsproblemen. Men deras skapade verklighet glider dem ur händerna...
Det här förhållningssättet gäller även övriga kulturyttringar.

6 kommentarer:

  1. Så kul du har angripit utmaningen, när man gör par såhär så inser också jag att jag är en bådeockperson.

    SvaraRadera
    Svar
    1. jag blev häpen själv, men när jag tänkte efter blev det både och.

      Radera
  2. har några olästa Murakami i bokhyllan

    SvaraRadera
    Svar
    1. dem får du åtgärda, Hannele!

      Radera
  3. Jag är också lite både och.

    SvaraRadera
    Svar
    1. det är nog de flesta, tror jag

      Radera