torsdag 21 maj 2015

I Vår Herres hage

Kulturkollos utmaning den här veckan gäller fiktiva favoritdjur.  Ett eller flera. Jag kan tänka mig ett par stycken och säkert finns det flera om man tänker efter. I Barbro Lindgrens underbara Vems lilla mössa flyger och Korken flyger och VLMF (Vad lever man för) finns många underbara karaktärer. Favoriten är den vemodiga bisamråttan som ständig längtar hem och sitter vid vattnet och gråter en skvätt.
Ett annan liten gynnare som jag minns från mycket unga år är den tappra lilla mungon, Rikki - tikki - tavi, i
Djungelboken. Den kom ut första gången 1894, när författaren, Rudyard Kipling, var 29 år.
 Den otroliga vandringen av Sheila Burnford handlar om tre trogna husdjur som lämnats av sin familj och som sedan ger sig ut på vandring för att återfinna den. Labradoren Luath,
siameskatten Tao och - favoriten - bullterriern Bodger

20 kommentarer:

  1. Det var många fina exempel.

    SvaraRadera
    Svar
    1. tack! de har verkligen satt djupa spår!

      Radera
  2. Den där bisamråtta känner jag inte till, dom två andra är däremot toppen. Burnfords bok var en sån där som man läste med en klump i halsen.

    SvaraRadera
  3. Den otroliga vandringen tror jag att jag har sett... jag önskar de kunde göra glada filmer med djur ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. det finns väl också?
      de flesta slutar väl lyckligt?

      Radera
    2. Slutar lyckligt ja, men innan man kommer dit så har man ju gråtit ögonen ur sig ;)

      Radera
    3. jaha, visserligen, men det hade ju varit värre om filmerna slutat i eländes elände

      Radera
  4. kul utmaning (har spelat Mowgli på sån där studentspex)

    SvaraRadera
    Svar
    1. just nu skulle jag kunna spela Kaa, känner jag...

      Radera
  5. Jätte fina tips. Den otroliga vandringen lyssnade jag på för ett tag sen, jättefin.

    SvaraRadera
  6. Svar
    1. nja, det var inte precis dig jag hade i tankarna, Hannele...

      Radera
  7. Några riktigt fina berättelser som du nämner. Vems lilla mössa flyger har jag inte läst, men de andra minns man med glädje.

    SvaraRadera
    Svar
    1. den är så underbart absurd. jag och mina barn älskade den och de två nästföljande också

      Radera
  8. Fina exempel. Burnford vet jag att sett och jag tror att jag läst den med. Filmen minns jag i alla fall som väldigt fin och sorglig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. jag har inte sett filmen. det går nog inte

      Radera