fredag 23 september 2011

Salongsliv

En spännande titel från En bok för alla. Salongsliv. Salonger och salongsvärdinnor.
I urval och med kommentarer av Daniel Hjorth.
Kända personer berättar om sina erfarenheter av olika salongsvärdinnor.
En salong kunde se ut hur som helst. Det enda som var alldeles säkert var att den leddes av en kvinna.
Här möter oss t. ex. Anna Maria Lenngren, Madame de Staël och Madame Recamier

Lady Ottoline Morrell
t. h.

Många beundrade Rahel Varnhagen (1771 - 1833), Berlin. Hon beskrivs som en människomagnet med inträngande psykologisk blick. Hon kunde se till så att samtalen inte spårade ur och en av hennes förtrogna var den svenske diplomaten Carl Gustaf Brinkman.
Franz Grillparzer, Österrikes nationaldramatiker, kände all trötthet vika när han hörde Rahel Varhagen tala och han förlorade uppfattningen av tid och rum
Heinrich Heine var en annan av hennes beundrare.

Malla Montgomery Silfverstolpe (1782 - 1861) bildade sin salong av praktiska skäl.
Hon hade blivit änka och ville inte sitta och vänta på vännernas visiter så hon bjöd in.
Det fick bli fredagskvällarna för då hade Geijer tid.
Malla Silfverstolpes salong liknade Rahel Varnhagens i Berlin. De båda damerna hade kontakt och Malla Silfverstolpe besökte den tyska salongen.

En mera anspråkslös salong hade Thekla Knös ( 1815 -1880) och hennes mor. "Det lilla fågelboet" besöktes t. ex. av Geijer, Atterbom och Gunnar Wennerberg.

En av de mest excentriska salongsvärdinnorna någonsin är Lady Ottoline Morrell
(1873 - 1938) i England. Hon var nästan två meter lång och hade mörkrött hår.
Hon var lika okonventionell i sitt sätt att klä sig som i sitt sätt att leva.
Lady Ottoline upphörde aldrig att förvåna sig över att folk stirrade.
I hennes salong kunde man träffa författare som Stephen Spender, Virginia Woolf och Yates.

Det är alltid lika fascinerande att upptäcka vem som umgicks med vem, när och var.

2 kommentarer: