Helgfrågan v. 41 2022

Mia på Mias bokhörna undrar om vi tänker läsa något av nobelpristagaren i litteratur. 

Ja, jag tänker läsa Åren, En flickas memoarer, Sinnenas tid och evt Skammen. Boken om fadern med titeln Min far har jag redan läst, men jag ska läsa om. Kvinnan är titeln på boken Ernaux skrivit om sin mor. Annie Ernaux arbetar med sina egna minnen. Vem kan berätta om hennes liv och upplevelser om inte hon själv?

Hett i hyllan v. 41 2022

Monika på bokbloggen Bokföring enligt Monika misstänker att vi i likhet med henne själv har en del olästa böcker i våra hyllor. Och visst har vi det. De kan vara bra att ha. Jag har till exempel en bok av Rona Jaffe (1931 - 2005), Det bästa av allt, som kom ut i pocket i Sverige 2012. Originalupplagan kom först ut 1958. Pocketboken köpte jag ganska omedelbart och sedan har den stått där. Mycket märkligt, egentligen. Omslaget är läckert; det handlar om fyra kvinnor som är i 20 - årsåldern och som arbetar på ett stort företag i New York och väntar på den rätte. Tiden är 50 - talet. Det bästa av allt är författarinnans debutroman. Don Draper läser en stund i den varje kväll i första delen av Mad Men. Omdömet: "This is fascinating." En associerar ovillkorligen till Gruppen av Mary McCarthy och Norrtullsligan av Elin Wägner.

Veckans kulturfråga v. 41 2022

 enligt O: Veckans kulturfråga v. 41: Franska favoritförfattare

För väldigt länge sedan, långt innan bloggens födelse, läste jag Pastoralsymfonin av André Gide och blev väldigt tagen av den. Författaren fick Nobelpriset i litteratur 1947. Pastoralsymfonin handlar om en präst som uppfostrar en blind flicka som anses vara efterbliven. Det visar sig att det är en alldeles felaktig slutsats. Romanen handlar om det dubbla triangeldrama som utvecklar sig och jag förstår att dramatiken tilltalade tonåringen. En annan fransk författare som gjorde starkt intryck i tidiga år var Francois Mauriac. Romanen Ormboet handlar om en rik advokat som avskys av sin familj. Han tänker lura barnen på arvet och uppsöker en utomäktenskaplig son för att ge honom förmögenheten. Ett barnbarn får honom slutligen på andra tankar. Rött och svart av Stendhal var inget mindre än en läsupplevelse. Berättelsen skildrar den unge Julien Sorels uppgång och fall i en bördsfixerad borgerlighet, som han samtidigt åtrår och föraktar. Två kvinnors passion för Julien driver dem att kasta alla sociala hänsyn överbord och följa sin unge älskare ända till hans tragiska slut. Grå själar av Philippe Claudel som jag läste långt senare blev jag mycket förtjust i. En namnlös polisman skriver ner sina minnen av mordet på en ung flicka under första världskriget i ett regngrått landskap i nordöstra Frankrike. I bakgrunden hörs mullret från fronten. Boken blev det litterära genombrottet för författaren. Grå själar blev också filmad.

Tisdagstrion v. 41 2022: Ett barn blir fött

Ugglan & Boken: Tisdagstrion v. 41: Ett barn blir fött (födelser, graviditet, barn & bebisar)

1. Om våren av Karl Ove Knausgård

Om våren är ett brev till den yngsta dottern och den tar sin början redan när dottern befinner sig i sin mammas mage. Den lilla har redan tre syskon; två systrar och en bror. Alla tre syskonen blir väldigt glada när de får veta att de ska få ett litet syskon. Mamman, Linda Boström Knausgård, befinner sig på sjukhus efter en depression och storebror ringer upp henne för att kontrollera faderns uppgifter. Båda föräldrarna är överens om att deras barn ska ha syskon. Syskon står för livets längsta relationer. Författaren har ett underbart sätt att skildra sina barn.

2. Lyckans minut av Erik Lindorm

Är det sant att jag håller ett barn på min arm
och ser mig själv i dess blick,
att fjärdarna gnistra och jorden är varm
och himmelen utan en prick?
Vad är det för tid, vad är det för år,
vem är jag, vad bär jag för namn?
Du skrattande knyte med solblekt hår,
hur fick jag dig i min famn?

Jag lever, jag lever! På jorden jag står.
Var har jag varit förut?
Jag väntade visst millioner år
på denna enda minut.

3. Sal 2 Julie Bonnie 

Beatrice utbildar hon sig till barnskötare och får arbete på en förlossningsavdelning, Sal 2. Författaren, Julie Bonnie, är född 1972; hon är musiker och har turnerat runt om Europa. Hon har också erfarenheter ifrån vården. Man våndas med Béatrice när hon ser de födande kvinnorna som plågas; hon ser okänsliga läkare skära i kvinnors själar under kejsarsnitt; hon ser kvinnan som fick tvillingar men ett barn är dött och hon kan inte knyta an till det som lever; hon ser kvinnor som misshandlats av sina män; hon ser arga kvinnor; hon ser rädda kvinnor; hon ser glada kvinnor, hon ser kvinnor med amningssvårigheter som pumpar ut mjölken och hon ser människan bakom mjölkkon - och så vidare. Sal 2 borde användas vid utbildning av sjukvårdspersonal.

Löwensköldstrion

Löwensköldska ringen, Charlotte Löwensköld och Anna Svärd av Selma Lagerlöf har vi nu diskuterat i en läsecirkel. Och vi var helt överens om att trion håller för omläsning och omtolkning. En läser den olika från tid till tid. Ett par av deltagarna mindes att de så innerligt hoppades att den unge vackre prästen Karl Artur och prostgårdsmamsellen Charlotte Löwensköld skulle få varandra till slut. Nu - åtskilliga år senare - ryser de och tänker att Charlotte L hade en faslig tur som slapp den egoistiske prästen och i stället ingick äktenskap med den kärleksfulle Schagerström. Visserligen säger Selma Lagerlöf att kvinnorna i släkten Löwensköld aldrig glömmer sin första kärlek. Den här trilogin är Selma Lagerlöfs sista och mest mångfacetterade verk. Hon hade många verkliga förebilder till karaktärerna i romanerna. Så har till exempel den elaka ormen organistfrun Thea Sundler Ida Bäckman som förebild. Thea Sundlers ondskefulla makt över Karl - Artur förstör hans liv. Med infernalisk list lyckas hon manövrera ut såväl Charlotte Löwensköld som dalkullan Anna Svärd ur Karl - Arturs liv. I Löwensköldska ringen dominerar männen. I Charlotte Löwensköld  porträtteras CL. Hon bor hos det sympatiska prostparet Forsius medan hon väntar på att fästmannen ska bli klar med sina präststudier. CL får oss att ibland associera till Jane Austens beskäftiga Emma. Schagerström erinrar i så fall om mr Knightley. Många olika slags relationer möter i de här tre romanerna, men prostparet Forsius äktenskap framstår som en avundsvärd förebild. De har en jämställd relation och de älskar verkligen varandra. Karl - Arturs mor, överstinnan Beate Ekenstedt, är en favorit. Hon glänser i varje sällskap och hennes man låter henne ta utrymmet. Hennes svaghet för sonen Karl - Artur är däremot inte något som gynnar honom. Döttrarna står helt i skuggan av sin odräglige bror. CL är också väldigt förtjust i kvinnan som kunde blivit hennes svärmor. Anna Svärd, dalkullan, som Karl - Artur låter Gud välja som hustru åt honom, är huvudkaraktären i trilogins sista del. Hon är en rejäl, arbetsduglig kvinna som är självförsörjande och utrustad med empati. Karl - Artur hinner göra henne ordentligt besviken innan Thea Sundler lyckas skilja dem åt. Anna utvecklas och gör en klassresa av egen kraft. Vad hon inte vet är att Karl - Arturs ena syster, Jacquette, i hemlighet drömmer om ett liv tillsammans med henne på J:s egen gård. Anna Svärd är en hyllning till allmogen i Dalarna och landsbygden. Löwensköldska ringen är närmast en spökhistoria som handlar om den ring general Löwensköld fått av Karl XII och som han vill ska följa honom i graven. Eftersom hans önskemål inte följs får generalen inte ro i graven och här uppkommer hämndmotivet som går igenom hela trilogin men är mindre tydligt i mellanboken. I Anna Svärd blir det starkare igen och berättelsen sys ihop. Kärleken är det andra starka motivet i trilogin. Och det är starkast i del två och tre. I slutet av Anna Svärd får hon en fråga som hon inte svarar på direkt och därmed lämnas läsaren i sticket. Vad svarar hon? Också något en läsecirkel kan dryfta. Eller inte.

En smakebit på søndag v. 40 2022

Läsutmaningen En smakebit på søndag går ut på att vi bjuder varandra på en smakebit utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås. astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger håller i trådarna. Fler smakebitar  HÄR

"Amor gillar inte sin kusin, särskilt inte i den här stunden, hon gillar inte hans stora svampiga händer och pottfrisyr och det suspekta vis han uttalar bokstaven S på. Han skulle aldrig ta ögonkontakt i normala fall, och nu lägger han knappt ens märke till henne eftersom frimärksalbumet ligger uppslaget i knäet där han kikar i ett förstoringsglas på en av favoriterna i samlingen; uppsättningen om tre märken till hågkomst av dr Verwoerd, utgivna bara några månader efter mordet på den store mannen. -  "Ledsen för det där med din mamma", säger han och ger henne till sist ett hastigt ögonkast. Hon kan inte rå för det, hon börjar gråta igen och får torka ögonen med tröjärmen. Men hans uppmärksamhet är återigen riktad mot frimärkena. "Är du väldigt ledsen? frågar han frånvarande, fortfarande utan att titta på henne. - "Älskade du henne?" - "Det är väl klart", säger hon. Men inte ens den frågan väcker något i henne. Det får henne att undra om hon talar sanning."

Från sidorna 16 och 17 i Löftet av Damon Galgut i översättning av Niclas Hval. AB förlag. 2022. Vinnare av Bookerpriset 2021
 

Veckans mening v. 40 2022

MIN

Robert på bokbloggen Mina skrina ord driver en lördagsutmaning han kallar Veckans mening. Vi väljer ut en mening ur det vi läser som fått oss att stanna till, av den ena eller andra anledningen. Den kan vara dum, sorglig, rolig hemsk eller vad som helst. Det viktiga är att den fått oss att stanna upp. Min Veckans mening v. 40 kommer från sidan 48 i Det tredje ljuset av Claire Keegan

"Mången man har mist mycket bara för att han missat ett ypperligt tillfälle att hålla tyst." 

I översättning av Marianne Tufvesson. W&W 2021