Nobelpriset ifrågasatt

Zooma in dagens Berglin

Så sant som det är sagt

Tecknat av Kati Mets

Kära Hjalle

Minnesbiblioteket

"En av de uppgifter som Gustaf III 1786 gav sin nyinrättade akademi var att varje år låta en av ledamöterna författa en minnesteckning över någon bemärkt svensk.

Fullgörandet av den uppgiften har genom seklerna resulterat i en stor mängd biografiska och historiska texter, författade av några av landets främsta skribenter. För att göra dessa ofta högintressanta verk tillgängliga för en bredare publik har Svenska Akademien beslutat återutge några av de bästa i en skriftserie med titeln ”Minnesbiblioteket”. Redaktör för serien är akademiledamoten Lotta Lotass.Minnesbiblioteket utges i samarbete med Bokförlaget Atlantis."

Bo Bergman var väl skickad att skriva en minnesteckning av Hjalmar Söderberg. De föddes båda 1869, gick i samma skola och blev nära vänner genom hela livet. Något de också hade gemensamt var en känsla av ensamhet och saknad.

Men Hjalmar Söderberg var prosaist och Bo Bergman mest känd som lyriker.
Den förres liv blev ganska stormigt med ett olyckligt äktenskap och alkoholism
Ett nytt äktenskap förde honom till Köpenhamn och det var där han dog 1941 i en ockuperad stad.
Bo Bergman skriver om vännens romaner, hans influenser; hatet mot kristendomen; kärleken till sanningen och enkelheten. Han beundrar sin vän, men är alls inte blind för bristerna. Varken de personliga eller litterära.
Minnesskriften kom ut 1950 första gången och det är en mycket god idé att ge ut den igen i något moderniserad form. Lotte Lotass har skrivit ett läsvärt förord.

Inför Strindbergsåret 2012

Olof Lagercrants bok om Strindberg har nu kommi pocketversion i Bonniers klassikerserie
Den innehåller dessutom Lagercrantz Eftertankar om
Strindberg.


I januari 2012 kommer pocketutgåvan av En dåres försvarstal.
I väntan på den kan man lyssna till Per Myrbergs inlevelsefulla inläsning.

Och läsa Lena Einhorns alldeles utmärkta nyutkomna roman Siri

Sundhetsregler

Drick intet och ät inte mera,
när knappat Du är nöjder och mätter,
Snus litet, sup litet, rök lagom
och sitt icke uppe om nätter,
Bruk sparsamt salt, bittert, sött och surt,
så ock älskogsbedrift,
Tjock dricka, hård spis och falska läkare
Drick aktsamt kallt, kyl icke bröst, huvud och mage, Ät långsamt, lagom varmt, sov sparsamt,
Fly vrede, avund, täcks Gudi,
räds icke och movera din kropp,
knappt tarvar Du då läkaren, men har
om Din hälsa gott hopp.

Ur Hus och Reseapoteque, 1746

Reseapotek från 1768. Lånad bild

En magisk plats

Protestantiska kyrkogården i Rom
är en magisk plats mitt i den brusande storstaden. Jag minns väldigt väl stämningen där; och hur intressant det var att ströva omkring och läsa på gravstenarna. Här ligger många poeter och konstnärer begravda. Och många svenskar. Lite kusligt kändes det först med den väldiga mängd katter som liksom ägde kyrkogården. De satt, stod, låg och tassade omkring på och runt gravstenarna. Man kände som en inträngling. Men sedan man blivit accepterad glömde vi bort varandra. Det föreföll som om de delat in området i olika revir. Det var naturligtvis Keats´och Shelleys gravar vi letade efter. Beklämmande var det att läsa de bittra orden på Keat´s gravsten. "Denna grav gömmer allt vad som var dödligt hos en ung engelsk poet, som på sin dödsbädd i sitt hjärtas bitterhet över sina fienders ondskefulla makt önskade att dess ord skulle ristas på hans sten:
Här ligger en, vars namn var skrivet i vatten."
Inget namn. Inga datum. Det finns däremot på gravstenen intill där vännen Joseph Severn, engelsk konsul, ligger begravd - "John Keats´ trogne vän och ledsagare på dödsbädden."

Country Quiz

You're Ireland!

Mystical and rain-soaked, you remain mysterious to many people, and this
makes you intriguing. You also like a good night at the pub, though many are just as
worried that you will blow up the pub as drink your beverage of choice. You're good
with words, remarkably lucky, and know and enjoy at least fifteen ways of eating a potato.
You really don't like snakes.


Take the Country Quiz
at the Blue Pyramid

Skönlitteraturens lov

Upphittat: En understreckare av Lena Kåreland. Hon skriver om den franske filosofiprofessorn
Alain Finkielkraut som i sin bok Un couer intelligent listar goda skäl att läsa skönlitteratur. Litteraturen lyckas där filosofin går bet. Skönlitteraturen är demokratisk och ifrågasätter ideologier. Genom litteraturen kan en människa få ett vist hjärta, "... ett hjärta där förstånd och känsla förenas". Finkielkraut grundar sina resonemang på läsningen av nio romaner, som till exempel, Lord Jim av Joseph Conrad; Babettes gästabud av Karen Blixen; Anteckingar från ett källarhål av Dostojevskij och Washington Square av Henry James.
"I romanerna framhåller författarna en provkarta på mänskliga erfarenheter och reaktioner. Tillvarons alla nyanser uppenbaras rör oss, inte genom livet men genom litteraturen, " skriver Lena Kåreland Läs hela understreckaren HÄR.

Bilden är lånad

Morgonbön

Under sortering av tusentals klipp hittade jag följande lilla anonyma text:

Gud - än så länge har jag idag
varken skvallrat eller tappat humöret.
Jag har inte varit sur, elak eller självisk.
Men om några minuter är det dags att
stiga upp ur sängen och från och med då
kommer jag att behöva en hel del hjälp.

Amen

Bilden är lånad.

Litterära besvär

Ikväll har jag hört ett intressant föredrag om Litterära besvär. Skildringar av sjukdom i samtida svensk prosa.
Katarina Bernhardsson berättade om sin doktorsavhandling som handlar om sju svenska romaner som behandlar sjukdom utgivna under de första tio åren av 2000-talet.
Hon undersöker Boken av Blanche och Marie av P - O Enquist; Pölsan av Torgny Lindgren; Kräklek av Åsa Ericsdotter;
Svart dam av Maria Fagerberg; Fjärilen i min hjärna av Anders Paulrud; Reglerna av Sara Mannheimer och Stundande natten av Carl - Henning Wijkmark.
Katarina Bernhardsson koncentrerade sig på
Stundande natten och Fjärilen i mitt huvud och de båda huvudpersonernas olika sätt att förhålla sig till sin sjukdom.
Det var för ca 40 år sedan som patografin - berättelser där människor berättar om sin sjukdom - började växa fram i Sverige. (Wikmarks Hasse är en fiktiv person till skillnad från Anders i Paulruds roman).
Litteraturen gestaltar, bearbetar och reflekterar över existensiella frågor och kan vara till hjälp för andra. Särskilt i dialog.
Katarina Bernhardsson berättade att den här sortens litteratur alltmer vinner insteg i läkarutbildningen på olika sätt. Studenterna visar glädjande nog stort intresse.

Musik i ord

Den trösterika gåtan - FIB:s lyrikklubbs årsbok 1989 - innehåller tio essäer om Tomas Tranströmers lyrik skrivna av vännen Staffan Bergsten.
Essäerna har namn som Inomhuset och utomhuset, Klangsalighet, Musik i ord, Att gå genom väggar.
En mycket sympatisk bok att läsa i portioner och reflektera över.
Staffan Bergstrand har dessutom kommit ut med en alldeles ny biografi om Tomas Tranströmer.

Andra som har skrivit om Tranströmer är t. ex.
Magnus Ringgren , Stjärnhimlen genom avloppsgallret;
Kjell Espmark, Resans gång;
Niklas Schiöler, Koncentrationens konst och Tomas Tranströmer själv, Minnena ser mig

Anna - Karin Palm. Äntligen!

Vi är många som länge väntat på en ny roman av Anna - Karin Palm. Nu är den här.
Snöängel heter den.
Jag läser långsamt och njuter.
Med en detaljerad karta över Stockholm nära till hands.

Brittsommar, Brittmässa

Dagens namn är Birgitta och Britta.

Brittsommar kallas en period av soliga och klara höstdagar då värmen kommer tillbaka, som kan inträffa mitt i höstkylan. Benämningen kommer av Birgittadagen den 7 oktober. Det var ursprungligen den heliga Birgittas dag, även benämnd brittmässa, en helgdag till åminnelse av heliga Birgittas helgonförklaring den 7 oktober 1391. De vackra höstdagarna ansågs vara en följd av heliga Birgittas förböner. ---- Brittsommaren har även benämnts brittmässe-sommar, fattigmanssommar och gräflings- sommar (grävlingen är då ute och samlar till sitt förråd av livsförnödenheter inför vintern). ---- Ett begrepp liknande brittsommar är ”indiansommar” som kommer från engelskans ”Indian summer”. Så kallas i USA och Kanada en återkommande period på hösten med varmt och lugnt väder med dis och solrök. Uttryckets uppkomst är okänd, men teorierna är många. En är att det fina höstvädret lockade ut många nordamerikanska indianer på buffeljakt. Nordiska Museet. Trender och traditioner

Brittsommar rent meteorologiskt

Metaforernas mästare

Vilket bra val!
Och just när ingen vågade hoppas längre.
Dessutom en poet som många har i hyllan.
Där överraskade de aderton.
Lite som med Doris Lessing.

Länge leve
Tomas Tranströmer!



Trädet och skyn

Det går ett träd omkring i regnet,
skyndar förbi oss i det skvalande grå.
Det har ett ärende. Det hämtar liv ur regnet
som en koltrast i en fruktträdgård.

Då regnet upphör stannar trädet
Det skymtar rakt, stilla i klara nätter
i väntan liksom vi på ögonblicket
då snöflingorna slår ut i rymden.

Även en blind höna får ibland ett paket!

Om jag förstått saken rätt så har Jonathan Franzen, Freedom ALLT.



Här några recensioner:
Eva Johansson i SvD
Jonas Thente i DN
Thomas Engström i SDS

Dem ska jag läsa när jag läst boken.

Edna O´Briens novellsamling
Saints and sinners har jag redan skrivit om HÄR


Catarina Kruusval, Ellen har jag redan läst. Recension följer om något litet år. Knappt.

Ett monument över depressionen

Ikväll diskuterade vi
Vredens druvor av John Steinbeck i läsecirkeln.
Den stora amerikanska depressionsromanen kom ut 1939;
filmades av John Ford 1940 och fick Pulitzerpriset.
1962 fick John Steinbeck också Nobelpriset för romanen.
Det blev ännu ett kontroversiellt Nobelpris.
Många menar att Steinbeck inte skrev något av betydelse efter Vredens druvor.
Meningarna var delade i cirkeln, men flera tyckte mycket om den, ett par stycken tyckte att den var tråkig och någon tyckte att den var just - sentimental. Att något skorrade.
Vi enades om att somliga företeelser i boken är eviga och universella.
Den lilla människans kamp mot en ansiktslös övermakt, till exempel; sökandet efter en utkomst och ett värdigt liv. Att finna en plats i tillvaron
Likheterna med statarnas förhållanden i Sverige är påtagliga.
Filmen och boken skiljer sig åt i en del avseenden. Slutet är ett helt annat i filmen. (Bättre tycker jag.) Och filmen är mindre sentimental.
Boken är väldigt bildmässig men i filmen missar man det poetiska bildspråket.

Skolka från livet?

Idag kommer nyöversättningen av
Thomas Manns stora diskussionsroman Bergtagen ut i nyöversättning av
Ulrika Wallenström.
Den förra översättningen till svenska kom 1929 och
gjordes av ingen mindre än Karin Boye.
Enligt Ulrika Wallenström är det en fin och trogen översättning men språket är föråldrat.
Efter att ha läst dagens understreckare av
Måns Wadensjö (född 1988) i SvD förstår jag att den där måste nog anskaffas.
Måns Wadensjö är författare till den nyutkomna romanen ABC-staden.
2010 fick han Katapultpriset för debutromanen Förlossningen.

Thomas Mann fick idén till Bergtagen efter det att han besökt sin hustru på ett sanatorium i Davos 1912. Han fascinerades av
skolka- från- livet -andan som präglade den mycket speciella världen i världen på sanatoriet.

Det är fantastiskt när klassikerna nyöversätts och förs vidare.
Det finns hur mycket som helst att göra på området! Vissa klassiker har ju inte ens översatts till svenska någonsin.

Bulle eller snäcka?

Imorgon, 4 oktober, är det Kanelbullens dag för trettonde gången.
Det var Hembakningsrådet i Göteborg som skulle fira 40-årsdag och som då ställde frågan till svenska folket om vilket bakverk symboliserar hembakat?
Jo, det gör kanelbullen.
Eller är det kanelsnäckan?

Nobelpriset i litteratur 1938

Pearl Sydenstricker Buck (1892 - 1973) föddes i West Virginia, men kom att bo i Kina under sen stor del av livet.
1938 fick hon Nobelpriset i litteratur för sin bok
Den goda jorden.
Den kom ut 1931 och översattes av Sven Rosén och kom på svenska redan 1932.
Priset var kontroversiellt men den då ständige
Per Hallström tyckte om hennes sätt att berätta om kvinnornas situation i Kina.
I sitt nobeltal berättade Pearl Buck om kinesisk litteratur.
Hon ville över huvud tagen öka kunskaperna om Kina.
Den goda jorden användes i amerikanska skolor och den har också filmatiserats.
Pear S. Buck menade att en författare inte får fastna i manér så att man genast känner igen henne.
Själv vill hon vara sagoberättaren i tältet. Och det är hon ju. Sagorna blandades med mycket kunskapsstoff.
Den goda jorden fortsättes av Sönerna och Wang Lungs barnbarn.
The Good Earth (bilden) köpte jag i Peking för några år sedan.
Redan som mycket ung läste jag Pearl S. Buck med stort intresse.
Och det var helt klart kvinnornas omöjliga situation som fascinerade. Alla dessa olyckliga kvinnor som hoppade i karpdammarna och svalde sina jadesmycken. Männen och sönerna hade all makt. Svärmödrarna gick inte av för hackor heller.
Och jag minns att jag tyckte väldigt mycket om att läsa om seder och bruk och trosföreställningar.
Det var Elin Claeson i Kulturradion Klassikern i P1 som blåste liv i minnena.
Och nu fick jag lust att läsa om.

Stol nr 18

På stol nr 18 i Svenska Akademien sitter Katarina Frostenson, poet och översättare.
Flodtid heter hennes senaste diktsamling. Den läste hon ur i Babel. Och jag tyckte att hon med uppläsningen gjorde något för sin text. Jag fick intrycket att Flodtid är lekfullare och något mera lättillgänglig än Katarina Frostensons texter brukar vara. Men det blir något att tampas med.
Flodtid är en vacker bok att se på. Håkan Rehnberg har gjort omslag och målningarna på pärmarnas insidor.

Läs Eva Ströms recension i Sydsvenskan HÄR

Rödslam

Svårt att tänka
men du ser att det är
vatten g e n o m d r ä n k t av annan vätska, som är röd

det borde vara förbjudet
är orden som kommer att döda en flod

Rosa bandet 2011

Årets rosa band har utformats av Per Holknekt och Lena Philipsson.
De finns i sex olika utföranden men föreställer alla "en omfamning, en gest av värme och omtanke".



HÄR kan du läsa mer

Köp de rosa banden och stöd kampen mot bröstcancer!


Bilden är såklart lånad.

The Eye has to Travel

Stil i P1 är verkligen ett riktigt intressant program. Idag presenterades den legendariska modeikonen
Diana Vreeland (1903 - 1989).
Hon strävade alltid efter skönhet och perfektion. Modern hade nämligen tidigt gjort klart för henne att hon inte var vacker (vilket däremot hennes yngre syster Alexandra var).
Detta satt som en tagg under hela livet.
Den kände fotografen Cecil Beaton beskrev Diana Vreeland så här ".. en elegant trana som med långa kliv tar sig ur ett kärr".
Som moderedaktör först på Harper´s Bazaar och sedan på Vogue gjorde hon sig känd för sin fantasi, drivkraft och framsynthet.
"Ge dem det de aldrig kunnat drömma om att de ville ha," sa Diana Vreeland, som haft många beundrare genom åren. Så till exempel Patti Smith.
Diana Vreeland älskade rött vilket satte sina spår i hemmet. Hon inredde så att besökaren skulle känna sig som hon steg in i "Garden of Hell. Och nog tycks hon ha uppnått sitt syfte?
Diana Vreeland var tidigt ute med att skriva autofiction. 1984 kom D. V. som är hennes självbiografi. Hon ville inte riktigt vidgå vad som var sant och vad hon lagt till. Det är faction, sa hon.
Nu har ett av hennes barnbarn, Lisa Immordino Vreeland skrivit en bok och gjort en film om sin
farmor, The High Priestess of Fashion

Mickelsmäss

Mickelsmäss, Mikelsmässa, Mikaelidagen

När man läser äldre svensk litteratur möter man ofta de här olika mässorna. Och jag tycker att det är roligt att veta vad de egentligen innebar. Särskilt eftersom de fortfarande uppmärksammas på sina håll i Sverige så vill man ju veta.

Ebbe Schön säger så här i Folktrons år:

"Den 29 september då Mikael har namnsdag var en dag i det gamla bondesamhället som många längtade efter. Det var då som årets enda riktigt lediga vecka började.
Då hade tjänstefolket, enligt lag, rätt till att säga upp kontrakt och flytta eller bara vara lediga. Nu fick man tid att träffa släkt och vänner, besöka marknader och roa sig på allehanda sätt. Vid Mikelsmässledigheten var det inte ovanligt att många ställde till med bröllop.

1819 bestämde man att flyttningsdagen skulle flyttas fram till den 24 oktober istället .Så småningom kom även den lediga veckan och alla festligheter som hört hemma under att hamna i slutet av oktober istället för som tidigare i september. Det var inte bara den lediga veckan och rätten till att säga upp sig som flyttades fram utan många människor kom med tiden att kalla det nya datumet 24 oktober för Mikelsmäss.

Mickelsmäss räknades i det gamla bondesamhället till en av de största helgerna på året. Nu stod vintern för dörren och man fick lov att tända ljus inomhus. Eftersom man var ledig så passade man på att både festa och äta gott. Vid den här tiden tog man i vårt land hem djuren och till och med i norra Sverige borde man ha hunnit med att avsluta skörden. Om man nu inte hade hunnit med att ta in sin boskap till Mikaeli var risken stor att den blev förgiftad av gräset som de betade. Man sa även att hästarna kunde bli synska om de var ute under Mikaelinatten.

...
Vid den här tiden var det också bra att ta vädermärken. Var ekollonen tomma och våta sa folk att det skulle bli en mild vinter."

Lägg ihop!

Summa: ?

Läsecirkel på danska

I höst läser vi Karen Blixen i den danska bokcirkeln.
Vi har börjat med Babettes gæstebud.
Den lämpar sig väldigt väl för långsam högläsning.
Vi gillar språket och tycker att
Karen Blixen skriver bildmässigt.
Den milda ironin ger ytterligare krydda åt anrättningen.
Vi tänkte också se filmen, men den förefaller vara omöjlig att få tag i.
Den finns inte att låna eller hyra på något bibliotek i närheten och går inte att köpa. Inte ens på Tradera eller Bokbörsen.
Någon som har någon bra idé?

Inte lyckligare men sannare?

Anna och Mats bor inte här längre är en fristående fortsättning på Ur vulkanens mun från 2008.
Författare Helena von Zweigbergk.
I den första boken försöker Anna och Mats rädda sitt äktenskap med en semesterresa till Sicilien. Barnen Molly och Sebbe är med. Som små känsliga seismografer avläser de föräldrarnas tillstånd. Läget är kritiskt.
I fortsättningen har Anna och Mats flyttat isär. Romanen utspelar sig under de sex månader det tar innan skilsmässan vinner laga kraft. Anna och Mats blir totalförvirrade efter separationen och kastar sig omedelbart ut i nya förhållanden.
Molly och Sebbe, nu 10 och 14 år, står på något sätt vid sidan om och iakttar föräldrarnas drama. Precis som i förra boken.
Helena von Zweigbergk är mycket duktig på att leva sig in i de båda kontrahenternas olika känslolägen. Det är realistiskt och plågsamt. Denna skilsmässan verkar inte precis vara av det lyckliga slaget. Om det nu skulle finnas några sådana. Barnen mår definitivt inte bra, men Mats och Anna har ju annat att tänka på.
Årets bok är mera psykologiskt trovärdig än den förra. Helena von Zweigbergk har verkligen lyckats pricka in en mängd små men betydelsefulla vardagssituationer som helt plötsligt blivit problem. Annas frihetslängtan (det var hon som ville skiljas) känns mera som en tomhet och Mats trasslar till det riktigt ordentligt för sig. Molly känner sig negligerad och Sebbe väljer kamraterna före det påbjudna fredagsmyset i den decimerade familjens sköte.

Uppväxt

Plötsligt läste jag Uppväxt av Hans Falk. Det var inte planerat.
Hans Falk, född 1949, är son till författarinnan Kerstin Thorvall och konstnären Lars Erik Falk och han skildrar här sin barn- och ungdom under osäkra förhållanden och med en mamma som skrek, kastade saker och jämt försökte begå självmord.
Det är ett sårat och sviket barn som talar. Romanen - för det är en roman - är ett typiskt exempel på autofiktion och som sådan svår att hantera för kritiker.
Men här kan jag tycka att det som eventuellt lagts till spelar mindre roll eftersom det hos de flesta finns en förförståelse.
Kerstin Thorvalls liv är ju offentliggjort redan. Av ingen mindre än henne själv. Här kommer en son till tals med sin upplevelse.
Bäst är skildringen av skolåren och vänskapen med några skolkamrater. Fadern är länge hans stöd och förhållandet dem emellan är ganska bra. Men sedan kommer ju Gunvor och ännu en liten (halv)bror in i bilden.
Och i ett kritiskt läge sviker även pappa.
Det är ingen stor litteratur, men som livsberättelse
gör det starkt intryck. Jag märker att jag bär Uppväxt med mig.
Någon gång skrattade jag faktiskt högt.
Det var när Kerstin Thorvall fick ett av sina sällsynta anfall av moderlighet och skulle spela och sjunga för barnen. Hon satte sig vid pianot och exekverade en rad melodramatiska och sorgliga skillingtryck.
Dessa skillingtryck tillhör mina egna dyrbaraste barndomsminnen. Min mamma sjöng. Hon var egentligen den enda i familjen som inte var musikalisk. Men hon sjöng. Gärna, ofta, falskt och hjärtligt. Det var Kors på Idas grav, Elvira Madigan, Hjalmar och Hulda, I en sal på barnsjukhuset, Lilla svarta Sara, Älvsborgsvisan och så var det något om någon som trillade ner från en alptopp. Jag tror att han hette Kuno. "Alpens rosor är ej längre vita. De äro färgade av Kunos blod".
Tänk, vad ett fantasifullt barn kunde göra av allt detta elände! Bilderna blev till filmer i det lilla huvudet. Och texterna sitter som berget.

Annars fanns det inte mycket plats för skratt i Uppväxt. Boken slutar på ett sätt som ställer en fortsättning i utsikt.
Hoppas att det finns en uppmärksam redaktör och dito korrekturläsare då.

Enkla levnadsregler om hösten

bartolomeinatt och barsmässa

Den 24 augusti är det Bartolomeus i almanackan. Namnet finns där till åminnelse av en av Jesu apostlar. Det är mycket ovanligt som namn i dag. Men det lever kvar för att det är en s.k. märkesdag i bondeåret, en dag då man skulle börja eller avsluta något under. Barsmässa angav början på hösten och höstsysslorna. Det sägs f.ö. också att den 24 augusti är rätta dagen att plocka brännvinskryddan malört.

höstdagjämning

Höstdagjämningen brukar infalla den 22 eller 23 september. Det är den dag under hösten då solen under sin årliga rörelse längs ekliptikan passerar himmelsekvatorn från norr mot söder. Det sägs ofta att dag och natt är lika långa denna dag, men gryning och skymning gör att den ljusa delen av dygnet är längre än den mörka. Efter höstdagjämningen blir dagarna allt kortare tills vintersolståndet inträffar 21 december S:t Clemti dag, då allt vänder.

Ovanstående uppgifter är hämtade från Språkrådet (Institutet för språk och folkminnen)

Bondepraktikan säger:

"Den tredje tid är hösten, kall och torr, då växer fuktigheter, som kallas melancholia, i denna tid är gott vin sunt, och het spis, man må väl taga läkedom, och låta åderslå, men sur drick skall du icke dricka. Ho, som vill vara sund, han skall uti hösten icke äta utan en gång om dagen. Denna tid räcker från S:t Bartholomei dag till S:t Clementis dag. Detta allenast om hösten."

Hösten börjar alltså betydligt tidigare än jag förstått och varar mycket längre.

Jordspråk

September

Än såg jag blommor, än var ej all grönska tagen,
än fanns det något över till en höstbukett,
och solen som gör långa skuggor mitt på dagen
i sen september, bredde ut sitt skimmer lätt,
och skuggan ritade på marken av de glesa
kastanjeträdens grenverk som en bild i kol.
Det var som i en gård vars ägare skall resa
från allt han haft omkring sig mot ett ovisst mål.

Hjalmar Gullberg, I en främmande stad

Jordspråk. Nyttig kalender för trädgården. Av Nils Nyberg
Månad för månad lotsas man genom trädgårdsåret; vad man bör göra och när och varför.
För varje dag finns också ett ordspråk eller en diktstrof.
23 september

Det outsagda
kan vara
som en blomma.

Japanskt ordspråk

24 september
Så vackra lönnbladen blir
när de vissnar

Japanskt ordspråk


En imponerade källförteckning och ett jordspråksregister avslutar denna lilla originella bok.
Finns fortfarande att köpa.

Salongsliv

En spännande titel från En bok för alla. Salongsliv. Salonger och salongsvärdinnor.
I urval och med kommentarer av Daniel Hjorth.
Kända personer berättar om sina erfarenheter av olika salongsvärdinnor.
En salong kunde se ut hur som helst. Det enda som var alldeles säkert var att den leddes av en kvinna.
Här möter oss t. ex. Anna Maria Lenngren, Madame de Staël och Madame Recamier
Lady Ottoline Morrell t. h.

Många beundrade Rahel Varnhagen (1771 - 1833), Berlin. Hon beskrivs som en människomagnet med inträngande psykologisk blick. Hon kunde se till så att samtalen inte spårade ur och en av hennes förtrogna var den svenske diplomaten Carl Gustaf Brinkman.
Franz Grillparzer, Österrikes nationaldramatiker, kände all trötthet vika när han hörde Rahel Varhagen tala och han förlorade uppfattningen av tid och rum
Heinrich Heine var en annan av hennes beundrare.

Malla Montgomery Silfverstolpe (1782 - 1861) bildade sin salong av praktiska skäl.
Hon hade blivit änka och ville inte sitta och vänta på vännernas visiter så hon bjöd in.
Det fick bli fredagskvällarna för då hade Geijer tid.
Malla Silfverstolpes salong liknade Rahel Varnhagens i Berlin. De båda damerna hade kontakt och Malla Silfverstolpe besökte den tyska salongen.

En mera anspråkslös salong hade Thekla Knös ( 1815 -1880) och hennes mor. "Det lilla fågelboet" besöktes t. ex. av Geijer, Atterbom och Gunnar Wennerberg.

En av de mest excentriska salongsvärdinnorna någonsin är Lady Ottoline Morrell
(1873 - 1938) i England. Hon var nästan två meter lång och hade mörkrött hår.
Hon var lika okonventionell i sitt sätt att klä sig som i sitt sätt att leva.
Lady Ottoline upphörde aldrig att förvåna sig över att folk stirrade.
I hennes salong kunde man träffa författare som Stephen Spender, Virginia Woolf och Yates.

Det är alltid lika fascinerande att upptäcka vem som umgicks med vem, när och var.

Spieltrieb

Man gör så gott man kan. Juli Zeh, Leklust - eller flickan utan egenskaper
10 kr på loppis. Tänk så mycket pengar jag har sparat genom att inte vara på mässan...

Jag har tidigare läst Fritt fall av Juli Zeh och den var jag mycket förtjust i.
Hon är en ny, ung och spännande tysk författarinna, född i Bonn 1974; jurist med internationell rätt som specialitet.
Juli Zeh liknar inte riktigt någon annan. Leklust är hennes första roman på svenska.