Äntligen blev det min tur att läsa Till offer åt Molok av Åsa Larsson!
Och jag blev inte besviken. Det är spännande och välskrivet och Åsa Larsson är duktig på de tunna psykologiska trådarna. Och miljön - Kiruna med omnejd; snön, kylan, avstånden mellan husen - som hon skildrar så hemvant. De starka kvinnorna är fler än de starka männen. Den arme (osympatiske) kammaråklagaren Carl von Post har ett elände med den populära åklagaren Rebecka Martinsson, den ettriga polisen Anna - Maria Mella och den resliga polisinspektören från Umeå klädd i linne lager på lager och det grå håret uppsatt med en pinne. De kommer honom att känna behov av syrgas, betablockerare och morfin. Honom är det riktigt synd om.
Det är något gammaltestamentligt över Till offer åt Molok. Molok nämns i tredje Moseboken som en ond kraft som kräver barnaoffer. Men den som offrar sitt barn kan å andra sidan förvänta sig ett gruvligt straff.
Och det handlar verkligen om fädernas missgärningar som straffar sig i kommande generationer som det står om i andra Mosebok.
Till offer åt Molok utspelas på två tidsplan - ett med början 1914 med berättelsen om lärarinnan Elina Pettersson, gruvdisponenten Hjalmar Lundbohm och ondskan själv, övergruvfogden Fasth.
Det andra tidsplanet är nutid. Tidsmarkörerna är många och stämningsskapande.
Hjalmar Lundbohm är en verklig person, men historien med Elina är uppdiktad.
Leif Silbersky kallas in för att försvara en våldsamt utlevande kvinna, som misstänks för mord.
När berättelsen tar sin början är det höst i markerna. Snorvalpen (schäfer) väcker Rebecca Martinsson en tidig söndagsmorgon medan blandrastiken Vera håller omgivningen på en armlängds avstånd.
Hundarna är alltid betydelsefulla i Åsa Larssons berättelser och skildras kärleksfullt.Detta är den femte boken i serien om Rebecka Martinsson. Förmodligen kommer det flera. För man måste ju få veta hur det går för Rebecka och pojkvännen Måns, som sitter i Stockholm på en fashonabel advokatbyrå och hatar Kiruna.
Rebecca å sin sida älskar Kiruna och eventuellt också polisen och hundföraren Krister Eriksson...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar