måndag 5 december 2011

Outsidern Stagnelius

Erik Johan Stagnelius dog ung - bara 29 år.
Hans korta liv är i långa stycken en gåta för eftervärlden liksom den egentliga dödsorsaken.
Stagnelius´diktning är också gåtfull; tragisk och romantisk.

Så här skriver Göran Hägg i Den svenska litteraturen (1996)
"...som poetisk stjärna är han fullt i klass med dåtida europeiska storheter som Coleridge, Keats och Shelley på engelska, Hölderlin och Novalis på tyska eller Leopardi på italienska".


I år har Stagnelius´ Samlade verk kommit ut på Atlantis förlag i fem band.

Under december kommer också pocketutgåvan.

Den sätter jag på önskelistan!


Sällskapet Stagnelii Vänners hemsida hittade jag bland annat:


Endymion

Skön, med lågande hy och slutna ögon,
Slumrar herden så ljuft i Månans strålar.
Nattens ångande vindar
Fläkta hans lockiga hår.
Stum, med smäktande blick och våta kinde
Honom Delia ser från eterns höjder;
Nu ur strålande charen
Sväfvar hon darrande ned.
Och af klarare ljus, vid hennes ankomst,
Stråla dalar och berg och myrtenskogar.
Utan förerska spannet
Trafvar i silfrade moln.
Herden sofver i ro: elysiskt glimma
I hans krusiga hår Gudinnans tårar.
På hans blomstrande läppar
Brinner dess himmelska kyss.
Tystna, suckande vind i trädens kronor!
Rosenkransade Brud på saffransbädden
Unna herden att ostörd
Drömma sin himmelska dröm.
När han vaknar en gång, hvad ryslig tomhet
Skall hans lågande själ ej kring sig finna!
Blott i drömmar Olympen
Stiger till dödliga ned.

2 kommentarer: