Veckans helgfråga v. 46 2022

 

Mias bokhörna: Veckans helgfråga v. 46: Finns det någon författare som du vill ska ge ut en bok. I så fall vilken?

En ny bok av Herbjørg Wassmo skulle jag kunna tänka mig. Hon gjorde sig allra först känd för sina tre böcker om Tora: Huset med den blinda glasverandan; Hudlös himmel och Det stumma rummet. De fyra böckerna om Dina och hennes släkt är fascinerande läsning. Dinas bok; Lyckans son; Karnas arv; Den som ser.

En annan norsk författare som jag gärna skulle läsa mer av är Trude Marstein. Så mye hadde jeg läste jag på originalspråket och det gick hur lätt som helst.

Veckans kulturfråga v. 46 2022

enligt O: Veckans kulturfråga v. 46: enligt O vill uppmärksamma fiktiva Pappor i litteraturen. Autofiktiva pappor finns det väldigt gott om, men nu gäller det alltså fiktiva som Muminpappan och Farbror Melker.

Pappa Långben av Jean Webster. Den handlar om en flicka som får möjlighet till studier av en okänd  Pappa Goriot av Honoré de Balzac. Lästes långt innan bloggtiden. En hjärtskärande historia om hur en far skämmer bort sina två döttrar, som utvecklas till hårda egoistiska kvinnor som skäms för sin far. Pappan i Jesper Larssons roman Den dagen den sorgen förtjänar att lyftas fram. Han har en tonårsdotter som han känner att han förlorar greppet om. Hennes mor är död och faderns ansvar känns dubbelt.

                                                                                                                                                                                                              

Tisdagstrion v. 46 2022: Hobbyer & fritidssysselsättningar

Ugglan & Boken: Tisdagstrion v. 46: Hobbyer och fritidssysselsättningar

1.  Schackspelerskan av Bertina Henrich är en liten finurlig roman som kommit ut på Grate Bokförlag i översättning av Ragna Essén. Hotellstäderskan Eleni som arbetar på hotell Dionysos på ön Naxos råkar en dag välta en schackpjäs av brädet i rum nr 17 som bebos av ett ungt franskt par.
Detta blir upptakten till en rad förändringar i Elenis liv, äktenskapskris, utfrysning i den lilla staden där ingen förväntas sticka ut eller ha den minsta hemlighet. Bästa väninnan surar och barnen är bekymrade.

2. Om lusten att trädgårdera av Henrik Valentin. HV är författare, dramatiker och föredragshållare. Om lusten att trädgårdera innehåller krönikor om olika aspekter av detta med trädgård och trädgårdsarbete. Det är en entusiastisk och kunnig man som håller i pennan. Modet att kasta en ros; Att döda mördarsniglar; Linnetanter och slashasar; Kan man ha för många rosor?; Den sista trädgården är exempel på rubriker.
En charmig, lättläst bok.

3. Lapptäcket av Whitney Otto läste jag för väldigt länge sedan och var mycket fascinerad av. Dels var det kvinnorna ur olika generationer som samarbetade om tillverkningen av lapptäcket och dels var det tekniken som fängslade. Det vore nästan dags för omläsning.

Bonus: Livets aviga och räta: sticka och skvallra i New York av Kate Jacobs. The Friday Night knitting Club är originaltiteln på den här romanen som jag läste i originalutgåva en gång när det begav sig. Ett gäng kvinnor träffas i garnaffären  Walker & Daughter på Manhattan en gång i veckan för att sticka och prata. Författaren är en hängiven stickerska. Julia Roberts lär ha blivit förtjust och köpt filmrättigheterna. Det finns en uppföljare med titeln Knit two. Den står oläst i min hylla.

1959. Ingrid och Georg. En kärlekshistoria

Helena von Zweigbergks senaste roman 1959. Ingrid och Georg. En kärlekshistoria tycker jag tillhör hennes bättre. Hon kan vara lite ojämn. 1959 är hennes eget födelseår förövrigt och det lilla barn som  kommer till världen i slutet av boken visar sig vara en flicka trots att alla hela tiden av ingen anledning alls förväntat sig en pojke. Ingrids graviditet kom oväntat och det känns som om den varade längre än nio månader. Undertiteln: En kärlekshistoria sätter jag ett litet frågetecken för. Någon förälskelse var det i varje fall inte. Är en förälskad betyder säckiga byxor och fel outfit på krogen inte så mycket. Ingrid är änka med minderårigt barn. Hennes man, ungerskfödde Istvan, har kört ihjäl sig och lämnat efter sig sonen Tom med något mörkare hy, vilket Ingrids blivande svärföräldrar inte är sena att observera. Goda vänner har sammanfört Ingrid och Georg. De har ganska trevligt ihop och när graviditeten är ett faktum tycker båda att det är naturligt att de gifter sig. För Georg är det självklart att Ingrid tar långledigt ifrån sitt arbete på en välrenommerad flickskola. Ingrid spjärnar emot. Äldre ogifta kollegan Rut som röker cigariller stöttar Ingrid, som börjar syna maktförhållandena i de parrelationer hon har omkring sig. 1959 är mycket en stockholmsroman. Det vandras en hel del i staden och Ingrid känner mer och mer hur hon avlägsnar sig ifrån sin barndoms Jönköping. Jag tycker att författaren skildrar känslornas hos de olika personerna väldigt väl. Men jag undrar lite över Ingrids kyla mot lille Tom. Å andra sidan förefaller hon vara ganska sval rent generellt. Georg är en varmare människotyp. Så funderar jag över huruvida Ingrids och Georgs förhållande hade utvecklats till giftermål även utan den överraskande graviditeten? Kanske kunde far- och morföräldrarnas respektive livshistorier utvecklats ytterligare? Språket flyter behagligt. Jag läste gärna 1959.  Just nu jobbar HvZ med uppföljaren till 1959, som utspelar sig under 80-talet. Det ska bli en svit med titeln Drömmen om friheten. 

Titel: 1959. Ingrid och Georg. En kärlekshistoria

Författare: Helena von Zweigbergk

Förlag: Norstedts förlag

Tryckår: 2022

Antal sidor: 435 sidor                                                                                                                                                                                                 

En smakebit på søndag v. 45

Läsutmaningen En smakebit på søndag går ut på att vi bjuder varandra på en smakebit utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås. astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger håller i trådarna. 

"Denna Johanna! Från sin första stund i livet hade hon svårt för att vänta. Hon var som skapt ur Lumparn. Vågorna i Lumparn är rastlösa, rullar vidare och vidare, dansar i flera turer samtidig. Johanna var av just den naturen. Redan innan Johanna föddes, kunde hennes mor Greta känna av hennes häftiga humör och när hon sedan kom till världen en solig och grann semesterdag år 1852 väsnades hon så väldigt att hennes farfar den skumögde sockenskräddaren Johan som satt utanför huset och sömmade på en arbetsskjorta, förskräckt ryckte till, och stack synålen djupt i tummen. 

Från sidan 10 i  Mirakelvattnet av Carina Karlson

Veckans mening v. 45

MIN

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord: "Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på."

"Åren sydde denna klänning av fett 

som jag hängt över benstommen

fastän jag vet att det hade varit snyggare

med en murgröna."

Ur Inte alls dåligt av Kristina Lugn

Fem en fredag v. 45 2022: Mörker

elisamatilda v. 45: Mörker

1. Vad tycker du om att vrida klockan åt det ena eller andra hållet? 

I år passade det mig ganska bra, tycker jag

2. Vad innebär mörkret för dig?

Tystnad och lugn

3.Har den här hösten varit mörk eller ljus för dig?

Hösten har varit välsignat mild. Och det känns som om det varit en hel del ljus men att det mörknat tidigt.

4. När famlade du senast i mörker?

Jag famlar ideligen i mörker. Bokstavligen och bildligen

5. Av vilken anledning var du senast uppe mitt i natten?

Jag är uppe varenda natt av olika skäl. Men ofta vacklar jag ut och tar in dagstidningen