Fem en fredag v. 27: Frågvis

Vilken fråga skulle du vilja ställa till valfri granne 
När läste du senast en bok?

När frågade någon dig sist hur du mår?
Idag. Min dotter

Vad svarade du på senaste frågan du fick?
Ja tack! När min syster frågade om jag ville ha vinbär
 
När var du senast nyfiken på något?. 
Jag är nyfiken hela tiden. Undrar hur jag ska hinna med allt  

Vilken fråga ställer du dig varje dag?.
Vem har sagt att just du kom till världen...?


Det är Elisa Matilda som undrar

Middlesex

 

Äntligen har jag läst Middlesex av författaren Jeffrey Eugenides, tidigare känd för sin roman Virgin Suicides som också blev film. Middlesex är en grekisk/amerikansk släkthistoria med inslag av såväl incest som muterade gener liggande i århundranden i det fördolda för att plötsligt manifestera sig i ett barn som föds som flicka och som i tonåren visar sig vara av manligt kön. Det är detta barn vid namn Calliope/Cal som är berättare. Hen börjar väldigt tidigt, närmare bestämt i sin mammas livmoder. Själva berättelsen tar sin början 1922 i Smyrna. Syskonen Desdemona och Eleutherios, Lefty; Stephanides lyckas genom Leftys snabba fattningsförmåga och rådighet rädda sig med ett fartyg från det brinnande Smyrna. De hamnar i Detroit. Den staden är en framträdande karaktär i romanen. Samhällets olika skiktningar presenteras allt eftersom familjen Eugenides klättrar på samhällsstegen. Middlesex berättar också nutidshistoria och tidstypisk musik och litteratur kommer in i bilden på ett naturligt sätt. Även de hemskaste saker berättas med spefull humor som inte utesluter medkänsla. . Middles slutar 1975 när Calliopes liv som Cal tar sin början. Middlesex berättas med livfull berättarglädje. Mina understrykningar blir många. Jag gillar flera av huvudkaraktärerna, men favoriten är nog farmor Desdemona. Hon är en dramatisk person med en hel del skinn på näsan. Hon lär sig dock aldrig tala engelska utan håller sig mestadels till grekiskan. Middlesex är finurligt konstruerad och ibland får en backa och rekapitulera. Hur var det nu? Men jag är mycket nöjd med mina understrykningar. De fungerar. Projekt Middlesex är slutfört. Det tog tid innan jag kom till skott. Middlesex har figurerat i Hett i hyllan så nu har jag minimerat antalet hyllvärmare också.

Titel: Middlesex
Författare: Jeffrey Eugenides
Översättare: Hans - Jacob Nilsson
Förlag: Norstedts
Tryckår: 2004
Antal sidor: 635

Helgfrågan v. 26

Mia undrar i sin helgfråga vad vi tycker om att läsa böcker i läsecirkel.

Lånad bild

Mitt svar: Det är väldigt roligt och mycket givande att läsa böcker i cirkel. En får se saker och ting ur olika synvinklar och ibland kan en till och med ändra uppfattning helt och hållet om något läst. Alla har olika ryggsäckar och upplever läsningen på olika sätt. Ofta leder diskussionerna in på allmänmänskliga existentiella frågor. 

Bonusfrågan: Grilltips.

Glöm det. Jag grillar inte. Men om någon annan grillar och bjuder äter jag gärna en köttbit eller någon god korv. Med sallad till

Nässelfrossa. Kulturvecka i Olofströmsbygden

Nässelfrossa. Kulturvecka i olofströmsbygden är en ambitiös satsning som återkommer varje år. Dagarna är fyllda av föredrag, musik, vandringar, runristning, program kring Harry Martinson, Sven Edvin Salje och i år också Pehr Thomasson - produktiv 1800 - talsförfattare från trakten. Hela programmet HÄR.

Bror Hjorth var en stor beundrare av HM

På biblioteket i Olofström (ligger i kulturhuset Aniara) finns naturligtvis en Harry Martinson - samling. Där hittade jag en fin bok Till Harry från ... Dedikationer i Harry Martinsons bibliotek.

Dedikation - en tillägnan. Ungefär 70 böcker med dedikationer till Harry Martinson presenteras i boken tillsammans med en liten essä om givaren. I hela Martinsons bibliotek finns cirka tusen böcker med dedikationer. Själv var Harry Martinson generös med dedikationer och han ritade ofta till en styvmorsviol, en maskros, en harkrank eller en båt. Till Harry från... är en vacker bok med fina bilder på papper av hög kvalitet. Utgivare är Harry Martinson - sällskapet.

Titel: Till Harry från...
Utgivare: Harry Martinson - sällskapet
Förlag: Vekerum förlag
Tryckår: 2014
Antal sidor: 159 sidor

Vecka 26 - Böcker som ger sommarkänsla

Johanna vill se böcker som ger sommarkänsla i sin topplista idag.
Sommarboken av Tove Jansson är så självklar så den kommer inte med bland de fem.

1. Se blomman! av Kerstin Ekman och Gunnar Eriksson. Detta  är en underbar bok om botanik, botaniker, litteratur och vänskap.  Det är en bok att njuta av när som helst och var som helst.
Ett kapitel ägnas åt Harry Martinson; ett annat åt den lilla fina Minette-rosen. Liljor och kålhuvuden, gullpudra, vattenaloe, gräs; med mera. De litterära referenserna är många.

2. Blomsterfesten i täppan av Elsa Beskow. Den enda utav Elsa Beskows böcker jag egentligen gillade. Jag sympatiserade med tistlarna och de andra som stod utanför grinden och inte fick komma in i själva täppan.

3. Dikter av Harry Martinson. Ingen kan skildra min barndoms landskap som Harry Martinson och han har skrivit många underbara sommardikter.

4. Trulsa hos mormor av Astrid Riwkin - Brick (foto) & Märta de Laval (text). En riktig klassiker i familjen. Den fanns hos mina föräldrar och lästes sönder och samman av barn och barnbarn. Jag har skaffat ett snyggare = helare ex.

5. Det nionde brevet av Catrin Ormestad. Handlingen tilldrar sig på Gräsö i Uppland, en miljö som författaren är väl förtrogen med. Den svenska sommaren skildras fint och mycket.

Mödrar och döttrar

Mödrar och döttrar, roman av Annie Åkerhielm, handlar om två systrar, Viveka Rodendorff och  Elisabet Frevillius och deras båda döttrar Rose - Marie och Gerd. Viveka R och hennes familj bor i Stockholm medan Elisabet är frånskild och bor med sin bror Victor i Österås, en mindre stad med domkyrka . Elisabet har inte sett sin dotter Gerd på femton år. Gerd är gift med Harry Magnell, vars största merit är att han är en god dansör. Rose - Marie, som är ytlig och nöjeslysten, är gift med Uno Kemner som är mera intellektuellt intresserad. Det bär sig inte bättre än att Rose - Marie upptäcker Harrys färdigheter på dansgolvet och hon är van att få det hon vill ha. Familjerna skakas av ungdomarnas beteende. Det är en avgrund mellan generationerna och en klyfta mellan stad och land. Synen på kärleken är starkt förändrad. Sederna är i upplösning. Moderniteten möter konventionen. Hur förhåller sig vänskapen till kärleken? Kan en man och en kvinna vara "bara" vänner. Gerd och Uno K är de bästa vänner och deras gemensamma barn är Unos skådespel. Uno känner sig kallad att resa till Ryssland för att rapportera till Sverige "därför att de demokratiska tankarna med sin masskaraktär möter ett besläktat drag i den ryska folksjälen, ett masstänkande och masskännande som är alldeles främmande för oss individualistiska västerlänningar". Kan Gerd förstå honom? Mödrar och döttrar är en klurig roman som väcker många tankar. Den är skriven 1927; välskriven och intressant; kanske mer resonerande än de romaner jag läst av Annie Åkerhielm tidigare.

Titel: Mödrar och döttrar
Författare: Annie Åkerhielm
Förlag: Albert Bonnier
Tryckår: 1927
Antal sidor: 230

En smakebit på søndag

"Min rättegång börjar på samma sätt som mitt liv gjorde med en stormby av armbågar, knuffar och spott. Från fängelsecellen för de mig över åhörarläktaren, nerför trappan och förbi bordet som kryllar av advokater och notarier. Runt omkring mig ett hav av ansikten som svämmar över, deras muttranden stiger och blandas med advokaternas viskningar. Huvuden vänds när jag kommer in. Varenda blick är ett spett. Jag duckar, tittar ner på mina kängor, knäpper händerna för att lugna de förfärliga skakningarna. Det verkar som om hela London är här, men så är mord också den historia som den här staden tycker bäst om. De är alla uppsvällda i samma sinnesstämning, de är alla upphetsade av "den känsla som framkallats av dessa de grymmaste av mord". Det var så det stod i The Morning Chronicle, som såg som sin uppgift att samla in just den känslan som en bläcksvart skörd.jag har inte för vana att läsa vad tidningarna skriver om mig, för tidningarna är som spegeln jag såg en gång på en marknad nära The Strand, som tänjde ut min spegelbild som en sträckbänk och gav mig två huvuden så att jag nästan inte kände igen mig själv. Om ni någonsin haft oturen att bli omskriven förstår ni vad jag menar."

Från sidan 9 i Frannie Langtons bekännelser av Sara Collins.

En smakebit på søndag är en läsutmaning som går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås. Den här veckan är det Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten som håller i trådarna. Fler smakebitar HÄR