Modesty Blaise på 1200 - talet

Del sex i romanstafetten Släkten är skriven av Elisabet Nemert. Ringens gåta är titeln. Det är svensk historia genom tre kvinnoöden. Tiden är mitten av 1200 - talet. Bjälboätten är framstående och Birger Jarl är en viktig man. Kampen om kungakronan pågår ständigt. Erik läspe och halte blir kung två gånger. Den första gången som liten pojke. Ingrid Ylva är änka och den mäktigaste kvinnan i Östergötland. Så länge hon håller huvudet upprätt kommer inte bjälboättens makt att svikta säger hon. Kristina är hennes styvdotter, men de har det bästa mor/dotterförhållande en kan tänka sig. Kristinas egen dotter heter Helena. Hon blir bortrövad som femåring och kommer att fostras som pojke i ett munkkloster. Helena rider som en kosack och det är inte många män som slår henne i bågskytte. När hon efter tolv år kommer tillbaka till föräldrahemmet förstår hon att hon kommer att bli bortgift. Hon hoppas få ha ett ord med i laget, men så blir det inte. Det gäller politik, allianser och ägor. Har kvinnan tur kan hon åtminstone fördra sin make. Ingrid Ylva har någon mystisk kommunikation med en örn. Alldeles onödigt. Och vem har bestämt omslaget? Det antyder något helt annat än en historisk roman. Ibland tycker jag att språket är lite väl blommigt också. Men jag har haft Jarlens sekel av Dick Harrison bredvid medan jag läst så jag har kollat både människor och platser hela tiden, så det hela blev en lättläst, välbehövlig repetition av ett stycke svensk historia.

Fröken Livrädd & kärleken

Albert Bonniers förlag

Fröken Livrädd & kärleken av Joanna Rubin Dranger har undertiteln en tecknad roman. Joanna Rubin Dranger tyckte att hennes skriverier blev för svarta men att humorn kom fram i teckningarna. I kombination blev detta jättebra. Bokens jag har varit gift ett antal år. Visst gnissel har uppstått i relationen. Maken blundar. Han vill varken höra eller se. Hustrun känner sig ensam. Och osynlig. Men så träffar hon någon som får henne att skratta och hos henne slår det ut en liten kärleksblomma. Det blir naturligtvis kämpigt på alla håll. Allra värst blir det för Fröken livrädd som upptäcker att hennes nya kärlek lurat henne. Bilderna är otroligt uttrycksfulla. Texterna är mera som någon slags scenanvisningar. Serier är inte någon favoritgenre. Men jag är inte främmande för företeelsen och gör då och då nedslag i den grafiska världen. För en ordmänniska som jag är det viktigt att bilderna inte är för plottriga. Det är de inte i Fröken Livrädd. Somligt är roligt och annat är sorgligt, men jag uppfattar det som om Fröken Livrädd går styrkt ur krisen. Något lite mindre livrädd, kanske?

Mellan himmel och hav

Bokförlaget Forum

Anna Fredrikssons sjätte bok har titeln Mellan himmel och hav. Det är första delen i en trilogi som handlar om tre generationer kvinnor - mormor Vanja, egocentrisk konstnär; mamma Sally, som är strax över femtio och har dottern Josefin.  Sally och Josefin har inte haft kontakt med varandra på länge. Vanja och Sally har inte talats vid på hela fyrtioåtta år. Sally har aldrig förstått varför hennes mor övergav sin treåriga dotter. Men Josefin har letat upp sin mormor och Vanja har hyrt in sig i Svinaberga hos en god vän. Josefin och hennes sambo, Harald, har köpt Vallmogården i Kivik. Sally ärver nu ett hus i Kivik av en släkting och hon tänker sig att hon och dottern kanske kommer varandra närmare om hon flyttar ner. Det döljer sig diverse hemligheter i familjen förstår en. Och positionerna verkar låsta. Anna Fredriksson har tillbringat sina somrar i Kivik sedan barnsben och hon kan sitt Österlen. Bilden utanpå boken vill jag påstå föreställer Haväng där himmel möter hav. Miljön känns mera levande än de olika karaktärerna. Sally är den läsaren kommer närmast. Utan att riktigt förstå. Kanske klarnar det lite mera i de nästkommande två delarna i serien som (troligen) kommer att heta Pensionat Pomona. Mellan himmel och hav är lättläst, kravlös läsning av det slag en kan behöva ibland. Jag kommer säkert att läsa fortsättningen också. Anna Fredriksson debuterade 2011 med Sommarhuset. Den har jag läst. Likaså Lyckostigen 2012 och Augustiresan 2013.

Topplista v. 39 - Crimetime: de bästa svenska deckarna i år

Johannas deckarhörna: "Till helgen går Crimtime Göteborg av stapeln som en del av årets Bokmässa. I samband med deckarfestivalen delas årets priser i Crimetime Specsavers Awards olika kategorier ut till svenska deckarförfattare. Vad passar då bättre än att lista våra egna favoriter bland årets lästa deckare (hittills)? Jag väljer att ge min lista en liten twist och fokuserar därför på de fem bästa nya författarnamnen jag har upptäckt under året."

Eftersom jag inte läser massor av deckare har jag fått kombinera läst och står i vänten. Två lästa och tre i vänten.

1. Lifterskan av Cannie Möller tyckte jag var riktigt bra. Tecknaren Rebecka Gudner är på väg till Skogsböle, familjens hus i Norrland, och befinner sig någonstans mellan Härjedalen och Jämtland. Hon tänker sig en veckas lugn och ro. Det är alla helgonanatt, snön har fallit oavbrutet i flera timmar. Klockan är tre på natten när Rebecka Gudner tycker sig se en flicka skymta i snöyran framför bilen. Hon stannar och stiger ut i kylan i sina tunna kängor. Detta kommer att förändra hela hennes liv. Hoi förlag.

2. En helt vanlig familj av Mattias Edvardsson kom ut i juni. Det är en psykologisk kriminalroman som tilldrar sig i Lund och har kommit ut i juni.  Edvardsson är till vardags psykologilärare och säger att han skriver de romaner han helst vill läsa. Stella i sena tonåren blir plötsligt anklagad för mord. Hennes far är präst och modern jurist. Bästa vännen Amina spelar en viktig roll i sammanhanget. Stella har taggarna utåt och väntar sig inget gott av någon. Ibland tror jag absolut att hon är skyldig - ibland inte.

3. Christina Eriksson, Din vän Forsete verkar vara en psykologisk spänningsroman med en intelligent mördare som hela tiden ligger före kriminalkommissarien som då vänder sig till en författare för att få hjälp.

4.  Pascal Engman, Eldslandet. Författarens namn har figurerat i väldigt många pålitliga bokbloggar så han står sedan länge på min digra läslista. Han lär hålla ett högt tempo och vara starkt engagerande.

5.  Ninni Schulman, Bara du. Jag brukar gilla Ninni Schulmans deckare. Hon säger dessutom att hon haft mycken glädje av att lyssna på Caroline Erikssons pod Skriv en bestseller. Bara du är en spännande relationsroman, har jag förstått. Jag har reserverat CD - boken på biblioteket. Inläsare: Julia Dufvenius, Niklas Engdahl.

Tematrio - Blå

Lyrans noblesser: Berätta om tre böcker på temat blå, tolka uppgiften så fritt som möjligt.
1. En blå bok av August Strindberg. Att se stjärnor på ljusa dagen: förvandling och försoning i August Strindberg En blå bok är titeln på Astrid Regnells doktorsavhandling. Astrid Regnell inleder med att ställa frågan om Strindberg var helt galen eller bara lite vardagstokig. Så tar hon avstamp i texter ur någon av de 650 uppsatserna om olika ämnen i En blå bok. Strindberg brottades med religionen i denna bok som tillkom sent i hans liv. Alkemin betraktar han också som en religiös livsåskådning.

Albert Bonniers förlag

2. Den blå rullgardinen av Agnes von Krusenstjerna. Fröknarna von Pahlen. 1
Petra von Pahlen är 27 år. Hon är ensamstående och bor i Småland på Eka gård som hon ärvt av sin faster. Angela von Pahlen är 11 år och föräldralös. Petra känner igen sig i brorsdottern och kräver att få ta hand om henne.

3. Den blå tvålen av Sara Danius
Romanen och konsten att göra saker och ting synliga. Sara Danius är litteraturvetare, essäist och kulturskribent i DN. 2013 efterträdde hon Knut Ahnlund på stol nr 7 i Svenska Akademien. Resten vet vi.
Den blå tvålen har fått sin titel efter en blå tvål i Flauberts novell Ett enkelt  hjärta från 1877. Denna tvål bara finns där. Den nämns en gång och aldrig mer. Men den fyller en funktion när det gäller att åskådliggöra rummet.

Bonus: Blå av Maja Lunde som jag just håller på att läsa nu. Binas historia är nummer ett i författarens klimatkvartett. Blå är nummer två.

En smakebit på søndag

Idag är det Astrid Terese på den norska bokbloggen Betraktninger som håller i En smakebit på søndag, en läsutmaning där vi bjuder varandra på smakebitar av det vi just läser utan att för den skull avslöja något viktigt.

"Adamsberg satt på ett av hamnpirens stenblock på Grimsey och såg på när fiskar(e)na kom hem från dagens fisketur, hur de la till och hissade upp näten. Här på den lilla isländska ön fick han heta "Berg". Vinden ligger på, det är elva grader, solen döljer sig i dis och dimma, och det stinker av fiskrens. Han har glömt att han för inte så länge sedan var kriminalkommissarie och chef för de tjugosju poliserna på 13: arrondissementets kriminalenhet i Paris. Hans telefon har ramlat ner i en fårlort och djuret har helt stillsamt trampat ner den med en välriktad stöt av klöven. Adamsberg uppskattade till fullo detta hittills oprövade sätt att tappa mobilen. Också Gunnlaugur, som ägde det lilla värdshuset, kom ned till hamnen för att välja ut det bästa av fångsten till kvällens middag. Adamsberg log och vinkade mot honom. Men Gunnlaugur var inte ute efter hälsningsceremonier. Han gick rakt emot honom utan att bry sig om att man börjat ropa ut fisken och med de blonda ögonbrynen bekymrat hopdragna räckte han dram ett meddelande."  Från sidan 7 i Den instängdas blick av Fred Vargas. Övers. Ingrid Wikén Bonde.  sekwa 2018. Fler smakebitar  HÄR

Lucy Barton revisited

Elizabeth Strouts nya roman heter Vad som helst är möjligt, (Anything is possible). Den består av nio berättelser som har titlar som Vindkraftverk, Dotties bed-and-breakfast, Syster, Snöblind och Gåva. Dessa berättelser har det gemensamt att de rör sig kring Lucy Barton. Genom människorna i dessa berättelser får vi veta småstadens syn på Lucy Barton och hennes fattiga familj. De bodde i ett garage och modern var sömmerska medan fadern mestadels hade tillfälliga arbeten. Lucy Bartons bror, Pete, bor kvar i Amgash och  systern Vicky bor också i närheten. De träffas hos Pete och ingen kan säga att det är en lycklig återförening. Vad är det som gör att syskon kan får så olika liv? Varför är Vicky kraftig och Lucy och Pete smala som stickor. Hur mår barn efter  skilsmässor? Hur mår föräldrarna efter skilsmässor? Hur mår männen som deltagit i krig? Vad får en mamma att vid 74 års ålder lämna man och barn och flytta till Italien och gifta sig med en tolv år yngre man och leva i en lägenhet som mannens förra hustru betalar? Människorna i de olika berättelserna är släktingar, skolkamrater, skolvaktmästare eller grannar. På så sätt får en veta något om de övriga byinvånarnas liv också. Romanen är som en väv med många olika inslag. Det tar en stund innan en blir varse mönstret. Men sedan är det intressant att koppla ihop de olika personerna. Översättningen är gjord av Kristoffer Leandoer. Forum förlag.