Veckans bokbloggsfråga

Barnboksbloggen ställer v. 27 följande Bokbloggsfråga
Vad innebär högläsning för dig? Har du några minnen från din egen barndom när det gäller högläsning? Läser du/har du läst för dina egna barn? Läser du kanske för barn på ditt jobb? Har du några tips och råd att dela med dig av när det gäller högläsning? 

Jag tycker att högläsning är underskattat. Det är en väldigt trevlig aktivitet i olika sammanhang. Jag minns inte riktigt att det lästes för mig när jag var riktigt liten, men det gjordes säkert. Mamma sjöng skillingtryck, det minns jag. Och jag lärde mig läsa tidigt. Ett fantastiskt högläsningsminne är när Torgny Lindgren under ett författarbesök läste ett långt av snitt ur någon av sina böcker. Den stor publiken satt andlöst tyst och hade gärna suttit kvar och lyssnat ett par timmar till. Mina egna barn var långt upp i åren förtjusta i högläsning. Barbro Lindgrens trio Vems lilla mössa flyger, Korken flyger och Vad lever man för var de oslagna favoriterna. Jag var precis lika road som barnen. Ett speciellt minne är när jag satt mitt i natten vid den sjukes sonens sängkant och högläste Amys ögon av Richard Kennedy. Emellanåt fick jag duscha av honom och dutta talkpuder över de kliande utslagen. Greven av Montecristo var en annan favoritbok som barnen och jag bara älskade. Den läste vi en sommar vid havet. Och nu är det högläsning för barnbarnen. Där har mormor mindre inflytande över titelvalen, men det är ju smällar en får ta. Jag har även prövat högläsning av historisk roman i vuxengrupp. Det var Skyttes på Munkeboda av den skånska författarinnan Mathilda Malling, född Kruse. Där fanns mycket att diskutera; maträtter, tygsorter, seder och bruk omkring 1830. Det fungerade väldigt bra och var mycket trevligt. Högläsning av texter med anknytning till julen anordnas mitt i värsta i julstöket. Meningen är att det ska bli en välbehövlig parentes i all julstress. Viktigt är att den som läser högt gillar texten. Mobiler och andra störande element är förbjudna. Total koncentration förväntas av såväl läsare som lyssnare. Radioföljetongen och CD - böcker är också mycket beroende av vem det är som läser.

Bokbloggsjerka 8 - 11 juli

ANNIKA: Vi kör en superenkel fråga i veckan: vad läser du just nu och vilken bok har du tänkt ta till efter den är utläst? Jag läser Köld av Jakob Mjöbring och sedan ska jag ge mig i kast med Lewismannen av Peter May.
Bonusfråga: Jag har blivit med mp3-spelare och eftersom jag inte lyssnar på ljudböcker skulle jag vilja ha tips på podcaster eller annat trevligt man kan lyssna på när man är ute och spatserar i skogen (eller var som helst för den delen).

Just nu läser jag Det rena landet av Alan Spence. Den handlar om den skoktske handelsmannen Thomas Glover som kommer till Japan 1858 och skapar sig en förmögenhet, gifter sig med en japansk kvinna och medverkar till att Shogunen störtas. Mycket intressant!
Och vad tänker jag läsa sedan? Böckerna har stått som spön i backen de senaste dagarna. Många utav dem är bibliotekslån med kort lånetid, några har vanlig lånetid och somliga äger jag. Längst ner i högen ligger Kate Mortons senaste, Huset vid sjön. Därefter Handbok för städerskor av Lucia Berlin, Döda talar inte av Eva Dolan, Ett förbud mot mord av Louise Penny, Mohammed Cohen - den arabiske juden av Claude Kayat, En syster i mitt hus av Linda Olsson, De försvunna böckernas bibliotek av Kristoffer Leandoer, Vi av Kim Thúy, Män utan kvinnor av Haruki Murakami (tack, Ugglan och Boken!). Överst ligger en CD - bok Gästkatten av Takeshi Hiraide. Och det finns flera. Men jag tänker börja med Vi av Kim Thúy (kort lånetid)

Bonusfrågan: Är ingen flitig podcastlyssnare men här är ett par tips
Nord & Francke. Bloggar om läppstift, böcker, tv, musik, flärd & trams och annat angeläget. 
TEXT + 1. En podcast av Mats Almegård om den litterära texten och en sak till

Hett i hyllan

Bokföring enligt Monika: "Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?" Visst har en böcker som borde varit lästa för länge sedan och som verkligen förtjänar uppmärksamhet. En sådan i min hylla är 

De vilda palmerna av sydstatsförfattaren William Faulkner (1897 - 1962). Det är inte bara just den här titeln som bör uppmärksammas. Det är hela författarskapet. Jag har - om jag minns rätt - aldrig läst någon hel roman av WF. Har ingen bra förklaring på varför. WF räknas som modernist. De vilda palmerna kom ut 1939; 1949 i svensk översättning av Mårten Edlund. Faulkners långa vindlande meningar - precis tärteomt mot Hemingway. WF skildrar ofta Söderns problem och hans romaner är ofta pessiminstiska. Han fick Pulitzerpriset två gånger och.  nobelpriset 1949

Grattis, Verner!

Jag längtar hem sen åtta långa år.
I själva sömnen har jag längtan känt.
Jag längtar hem. Jag längtar var jag går.
- Men ej till människor! Jag längtar marken,
jag längtar stenarna där barn jag lekt.
 
(Ur Ensamhetens tankar)
Verner von Heidenstam 6 juli 1859 - 1940 

Ett stycke Turkiet

Författaren Sema Kaygusuz föddes 1972 i Samsun i Turkiet. Numera bor hon i Istanbul. Böner som faller till marken är titeln på hennes prisbelönta första roman. Platsen i ditt ansikte kom ut på svenska 2015 i översättning från franskan (?) av Ulla Bruncrona. Det är en roman som enligt författaren är ett stort frågetecken. Den handlar om hennes pratsamma farmor Bese som lärde henne allt om livet men som var så tyst när det gällde massakern på tusentals aleviter i Dersam 1938. Skammen över att var den som överlevt och skammen över vad människor förmår göra mot varandra kan vara orsaken, tror Sema Kaygusuz. Farmor lever nära aleviternas viktigaste gud, Hizir. Han kan uppenbara sig i vilken gestalt som helst, när som helst och var som helst. Myter och legender blandar sig med historiska fakta i den här mycket poetiska men inte helt lättlästa romanen. Omslaget är väldigt vackert och föreställer troligen ett fikonträd eftersom fikonträdet spelar stor roll i den här romanen. (Fikonträdet går för övrigt utmärkt att odla i Sverige, enligt Blomsterlandet.) Folkmordet på armenierna som skedde i skuggan av andra världskriget 1915 har det länge varit tabu att tala om i Turkiet. Journalister och författare, bl. annat nobelpristagaren Orhan Pahmuk har åtalats för att ”förolämpa turkiskheten”. Numera är detta välkänt, medan övergreppen mot aleviterna är mindre omtalade. Jag upphör aldrig att förvåna mig över allt vad en kan lära sig av att läsa skönlitteratur; alldeles utöver själva språket. Ersatz.

Mormorsutbildningen fortsätter oförtrutet

Fantastiska fakta om djur av Maja Säfström rekommenderas för barn 6 - 9 år. Jag tycker att detta är en typisk allåldersbok som lämpar sig väl för en 5 - åring, en 3 - åring, en mamma, en pappa och en mormor. Här finns så mycket att lära och en del fakta är så fantastiska att en säger: Näää, det är inte sant! Och så googlar en och kollar. Och naturligtvis stämmer allt. Inte visst jag att noshörningens horn består av hårämnen. Och att bläckfiskens armar är intelligenta och styrs av egna nervsystem som lyder impulser från hjärnan. 
"A fabulous picture book packed with fascinating details about London's most famous sights, from Buckingham Palace and The Tower of London to

Trafalgar Square and the museums in Kensington. There are pages on London's parks, transport and sporting events, and two stunning fold-out pages show all the bridges and landmarks along the River Thames." Så presenteras den här trevliga boken om London på AdLibris. Väldigt bra för barn och vuxna som står i begrepp att flytta till London att läsa tillsammans. Utmärkt med kartdel också.

Och så alla dessa dinosaurier! Hajarna har i någon mån fallit i glömska och efterträtts av dinosaurier av alla slag, större och mindre; köttätande och växtätande. "Mormor, kommer du ihåg dinosaurierna?" frågar de älskliga barnbarnen. Jag förklarar att 65 000 000 år är jag faktiskt inte ändå. Det är fascinerande att höra de små förklara de olika dinosauriernas egenheter och ofta uttala de vetenskapliga namnen som kan vara nog så svåra att hantera även för vuxna. I Fantastiska fakta:dinosaurier och förhistoriska djur av Polly Cheeseman har dinosauriernas namn även fått fonetisk text. Jättebra.

Japansk företagskultur i romanform

Amélie i Underkastelsens sötma av författaren Amélie Nothomb har fått en ettårig tjänst på det stora japanska företaget Yumimoto i Tokyo. Hon talar flytande japanska och franska eftersom hon härstammar från Belgien. Ingenting som hon gör blir rätt. Det börjar med en gång. Hon anmäler sig inte i receptionen. Ganska snabbt får hon lära sig att företaget är helt hierarkiskt organiserat. Allt går igenom närmast högre chef. Inget tänkande utanför boxen; inga direktiv för hur hon ska utföra sina arbetsuppgifter. Att lista ut det ingår i arbetsuppgiften. Amélies närmaste chef är en underskön kvinna som heter Fubuki. Hon är den enda kvinnan på företaget som nått chefsställning. Men - hon är tjugonio år och ogift vilket är rena skammen. Amélie försöker koppla ihop henne med en trevlig holländare, men det visar sig vara helt otänkbart. Han svettas! Tveka inte i valet mellan självmord och svettningar!  Självmord är något hedersamt, men endast en västerlänning kan tillåta sig att svettas. Amélie går från den ena arbetsuppgiften till den andra och misslyckas i tur och ordning med dem. Hon börjar med ochakumi, dvs att koka té till alla; kopiera, sortera papper i pärmar, kontrollera reseräkningar och så vidare. Allt blir fel. Chefer på olika avdelningar levererar fasansfulla utskällningar. Till slut hamnar Amélie som toalettstäderska på 44:e våningen. Hon accepterar allt oftast med ett leende. Amélie konstaterar att japaner kräver att främlingar till punkt och pricka rättar sig efter japanska sedvänjor medan de inte alls tycker sig behöva visa hänsyn till främmande kulturer. Underkastelsens sötma är självupplevd om jag förstår saken rätt. Det är också författaren som pryder omslaget. Amélie Nothomb berättar humoristiskt och satiriskt. Ganska ofta skrattar jag. Lika ofta blir jag riktigt upprörd och undrar: Stämmer verkligen detta? Men tyvärr är nog affärsklimatet inte det roligaste. Öst och väst har kanske lite svårt med kommunikationen och respektive kulturer.

Simma med de drunknade

Unge Edvard Hirifjell är uppfostrad av sin farfar, Sverre, i Saksum någonstans i Gudbrandsdalen. Han och farfar är potatisbönder med får. Edvards föräldrar är döda och när Edvard frågar farfar om dem säger han att han ska berätta när Edvard blir äldre. Men "... jag upptäckte sanningen för tidigt, och då var det för sent." Edvards sökande efter föräldrarnas historia såsom Lars Mytting berättar det i Simma med de drunknade för honom till Shetlandsöarna och Frankrike. Hans mor, Nicole, föddes i Ravensbrück och räddades därifrån av farfars bror och ärkefiende Einar. Föräldrarna har dött i närheten av Somme och de sexton valnötsträden som står skyddade i minerat område och som spelar en betydelsefull roll i berättelsen. Edvard läser brev, analyserar foton och intervjuar människor.  Allt leder vidare till nya förvecklingar. Edvard, som endast är ett par och tjugo år, förvånar med sin världsvana när han reser iväg. På Shetlandsöarna möter han rikemansflickan Gwen. Hon och Edvard är ute efter samma sak fastän från olika håll och egentligen är de antagonister.  Men naturligtvis blir de kära i varandra trots att de misstror och vaktar på varandra. Hemma I Norge  väntar huldran Hanne, som tror att det är Edvard och hon, så hon flyttar helt sonika in på hans gård medan hon ändå sköter den under hans frånvaro. Släktens historia rullas upp. Den bittra fejden mellan Sverre och Einar Hirifjell har sin grund i politiska meningsskiljaktigheter och ett oskiftat arv
Det är en intressant story, författarens berättarglädje är smittsam, naturskildringarna är väldigt fina - vad det gäller Norge näst intill förälskade -, författarens kunskaper om träd och trä och en del andra specialkunskaper är intressanta. Edvards karaktär är dock inte riktigt trovärdig och romanen hade vunnit på mera koncentration. Några rejäla översättarmissar finns också, bl. a. "Feldwebel Haraldsen tackade farfar för sin insats." Men på det stora hela en spännande roman för dem som gillar släkthistoria, historia ( inte visste jag att Norge och Shetlandsöarna delar ett förflutet!) och äventyr. 
Översättning: Lotta Eklund. Wahlström & Widstrand

Bokbloggsjerka 1 - 4 juli

Annikas bokbloggsjerka 1- 4 juli gäller Sherlock Holmes och Conan Doyle. Har du läst böckerna? Har du någon favorit? Har du sett tv-serien/tv-serierna? Kort sagt, skriv om vad du vill så länge det har med Holmes och/eller Doyle att göra.
Baskervilles hund (1902) av Sir Arthur Conan Doyle. Släkten Baskerville jagas enligt legenden av en stor spökhund. Sherlock Holmes avfärdar naturligtvis detta som nonsens, men när en man i släkten Baskerville dör ser man ett stort fotavtryck liket. Sherlock Holmes skickar Dr Watson till Baskerville Hall och Dartmoorheden i sydvästra England för att undersöka saken. Det spräckliga bandet är den Sherlock Holmesnovell som Sir Arthur Conan Doyle var mest nöjd med. Jag såg en filmad version av den en ensam sommarnatt för länge sedan och var stel av fasa. En ung kvinna kommer till Holmes och Watson för

att få hjälp. Hennes syster har dött en oförklarlig död och nu fruktar den unga kvinnan också sitt eget liv. Vad hände i det slutna rummet? Skulle det kunna hända igen?

Romanen Arthur & George av Julian Barnes  bygger på verkliga händelser. Sir Arthur Conan Doyle försöker rentvå en stackars man som oskyldigt anklagas för att plåga djur och även avslöja den verklige förövaren. Intressant är också hans dragning till spiritismen samt de komplicerade relationerna med den sjukliga hustrun och en ung sångerska. Det är en mycket fin roman som ger en trovärdig bild av Conan Doyle.  

Naturligtvis har jag sett en del film och en och annan TV - serie om Sherlock Holmes. Är dock inte särskilt förtjust i Benedict Cumberbatch.

Hett i hyllan

Bokföring enligt Monika: "Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?"

Jag har en oläst bok i min hylla som skaver mer än de övriga. Den står så till att min blick ofta (men inte gärna) faller på den och jag tänker lite halvhjärtat att jag borde ta itu med den, men så blir det inte ändå. Det värsta är att jag tror att jag skulle tycka om den om jag bara kom mig för. Det är Vindens skugga av Carlos Ruiz Zafon. Många har berättat hur jättebra den är. Ett enormt bibliotek, De bortglömda böckernas gravkammare, gömt någonstans i gränderna i Barcelona låter ju hur läckert som helst. Alla böcker som på något sätt berör bibliotek och böcker brukar jag gilla.

En dag av David Nicholls står också oläst i min hylla. Och den kommer jag säkert aldrig att läsa. Jag tror mig ha läst en bit i den men den förmådde inte intressera det minsta så den släppte jag utan saknad. Den får stirra hur mycket den vill. Det hjälper inte!

Veckans bokbloggsfråga. v. 26

Barnboksbloggen: Hur påverkar sommaren ditt bokbloggande? Lägger du ner mindre tid på bloggandet under sommaren eller lägger du tvärtom ner mer tid nu när du förhoppningsvis är ledig? Kommer du att köra några speciella teman, utmaningar eller tävlingar på din blogg nu under sommaren eller kommer du kanske att ha ett semesteruppehåll från bloggen istället?
Jag fortsätter att läsa och blogga och bevaka de läsutmaningar och aktiviteter som inte tagit sommarlov. Däremot märker jag att jag inte följer några föresatser vad det gäller sommarläsning utan tar tag i det som kommer i min väg. Kanske blir det också något färre blogginlägg. Mera frihet, alltså, men så ska det väl vara på sommaren?

Lånad bild

 

La Cucina

La Cucina. En bok om bordets fröjder och köttets lusta av Lily Prior kom ut 2002 på Bra böcker. Av en händelse kom denna i min väg och plötsligt läste jag den; främst för att den tilldrar sig på Sicilien. La Cucina är ingen storslagen litteratur, men riktigt roande och näst intill burlesk i vissa lägen. Riktigt bra är avsnitten som handlar om gastronomi. Rosa Fiore är en mästare på matlagning alltsedan tonåren. Matlagningen är hennes glädje tröst. I gårdens kök händer allt viktigt. En stor kärlekssorg drabbar Rosa Fiore och hon ger sig iväg till Palermo och får tjänst på ett bibliotek. Åren går och Rosa blir äldre och stadigare och har slagit sig till ro i sitt lilla hyresrum,

strängt bevakad av sin 111-åriga hyresvärdinna. Då kommer l´Iglese och tar Rosa med storm. Han forskar i siciliansk gastronomi och där har Rosa mycket att lära ut. Själv är han mycket kunnig på erotikens område. Rosa är lycklig igen. För en tid. (Hyresvärdinnan är upprörd och viglar upp hela kvarteret. Rosas bror i Chicago varnar.) När Rosa så småningom återvänder hem och hennes mor dör övertar Rosa helt naturligt skötseln av familjens stora gård i Alcantaradalen nedanför fästningen Castiglione. I La Cucina finns det gott om starka, fertila kvinnor. Männen är virila odågor men saknar verklig betydelse. l´Iglese är det lysande undantaget. Maffian gör sig påmind allt som oftast. Människor försvinner spårlöst och ingen vet om de försvunnit av fri vilja eller röjts undan av maffian. Gamla sicilianska sedvänjor genomsyrar livet i dalen. La Cucina är en mycket sinnlig roman full av dofter och smaker; känslor och passioner. Den är mycket bildmässig och inte helt överraskande är den också filmad med Christina Hendricks (den sexiga Joan i Mad Men) i rollen som Rosa Fiore. Utmärkt solstolsläsning i skuggan.

Top ten Tuesday

The Broke and the Bookish: June 28: FREEBIE WEEK -- topic of your choice or go back and do one you missed!

I choose  Top Ten Favorite Debut Books

Achebe, Chinua, Things fall apart. 1958

Atkinson, Kate, Behind the Scenes at the Museum. 1995

Brontë, Emily, Wuthering Heights. 1847

Burton, Jessie, The Miniaturis. 2014

Eliot, George, Adam Bede. 1859

Kawabata, Yasunari, Snow Country. 1948

Elizabeth Kostova, The Historian. 2005

Nam Le, The Boat. 2008

Peter Stamm, Agnes. 1998

Winterson, Jeanette, Oranges are not the only Fruit. 1985

Sommar - läsning/lyssning

Pågående radioföljetong: José Millás  självbiografiska Världen (översättning Manni Kössler) berättar om en pojke i tioårsåldern och hans uppväxt i Madrid i början av  femtiotalet.  

I en önskerepris enbart på webben sänds Yacoubians hus av Alaa al-Aswany. Lyssna och ladda ner mellan 27 juni och 27 juli 2016.

Yacoubians hus - arabvärldens mest lästa roman av Alaa al-Aswany i uppläsning av Isa Aouifia

En mörderska bland oss av Hannah Kent i uppläsning av Johan Gry och Gunilla Johansson startar som radioföljetong torsdagen den 7 juli.  

SvD:s sommarföljetong är Epidemin av Åsa Ericsdotter. Jag har läst tre avsnitt och tycker att den verkar lika skrämmande som Mats Strandbergs Färjan förra sommaren. Hälsopartiet sitter i regeringsställning. Skatt på fett och socker, fetmaoperationer och bantningspiller är det som gäller. Vissa barn får gå i specialklass för att få specialbehandling mot sina extrakilon. Fettmuskelkvot, FMK, har ersatt BMI som ansågs vara för generöst. Lattevalkarna ska bort! Till vilket pris som helst! Åsa Ericsdotters bok kommer ut i augusti. Albert Bonniers förlag. Svekets offer av Set Mattsson kommer att publiceras som sommarföljetong i Sydsvenskan med start 8 juli. I DN börjar sommarföljetongen idag.  Hanne Wilhelmsen och Oslopolisens jagar terrorister i Offline av Anne Holt. Den pågår till den 21 augusti. Översatt av Margareta Järnebrand. Piratförlaget. 

Bokbloggsjerka 24 - 27 juni

Var det inte det jag trodde?  Bokbloggsjerkan sover aldrig. Eller i varje fall bara med det ena ögat. Igår, på själva midsommarafton,  kom det minsann en ny fråga: Vilken karaktär (bok/tv/film) identifierar du dig mest med (både positiva och negativa likheter/egenskaper är välkomna)?
Min första tanke: Ann Cleeves kärva, sarkastiska antihjältinna Vera Stanhope i stövlar och oljerock. Hon slåss ständigt med sina inre demoner och är nästan alltid på dåligt humör. Hon är som en terrier när hon fått upp ett spår och ger allt i arbetet. Vera Stanhope är en smart och orädd kriminalkommissarie som varken saknar humor eller hjärta. En vet var en har den här sortens sträva människor. Jag sympatiserar med henne och kan känna igen vissa drag.
Min andra tanke: Jane Eyre, alldaglig och försagd, men med en vilja av järn; den fantasifulla Anne på Grönkulla som borde varit pojke samt den oförlikneliga Hyacinth Bucket /läs: Bouké/ för hennes otroliga energi och aldrig sinande hopp om att någon very important person ska ringa och be att få komma på hennes fantastiska candlelight suppers och för hennes sätt att med van och fast hand styra sin urtråkige och gnällige make mot nya djärva mål...
En kan känna in sig både här och där utan att för den skull helt identifiera sig. (Candlelight suppers är inte min tekopp, btw.)

 

Bokbloggsfråga vecka 25

Veckans bokbloggsfråga från Barnboksbloggen:

Finns det några böcker som skildrar ditt yrke? Och finns det några böcker som du läst där du blivit nyfiken på ett helt annat jobb än det du jobbar med? Eller kanske någon bok som gjort dig totalt osugen på ett visst yrke? 

Jag gillar att läsa böcker där olika yrken skildras; både sådan yrken som jag skulle kunna tänka mig och absolut inte. Jag börjar med yrken jag skulle kunna tänka mig:
Aino Trosells spänningsroman Ytspänning minns jag som en initierad skildring av en dykares vardag. Författaren hade mycket riktigt gjort ordentlig research.
Så här står det på AdLibris om den.

Jag minns flickornas julbok, Syster Eva på åttan och alla Syster Barton - böckerna som jag slukade eftersom jag alltid ville bli sjuksköterska. Flygvärdinna var inget för mig. Hellre då pilot.
Läkare är det genomgående yrket i Abraham Vergheses roman Skära för sten.
Dr Greene är psykiater i Den hemliga skriften av Sebastian Barry.
I Twinkle, twinkle av Kaori Ekuni är Shoko översättare och Matsuki läkare. Det kanske är deras relation och förvecklingarna i släkten som är det huvudsakliga, men i alla fall.

Barbro Alving var en uppburen journalist som skrev reportage från krigshärdar, Långholmen och Olympiska vinterspelen i Berlin 1936. Dagbok från Långholmen och Det kom aldrig i tidningen är bara två av hennes många böcker.
Tina Thunander, också journalist, har bl. a. skrivit Resa i Sharialand.
Magdalena Nilsson är journalist på Värmlandsbladet i Ninni Schulmans läsvärda spänningsromaner där hon ofta ligger steget före polisen Petra Wilander.
Barbro Magnus heter journalisten i Elin Wägners bästsäljare, Pennskaftet
William Wisting är utredare hos polisen i Vestfold och hans dotter Line är journalist i norrmannen Jørn Lier Horsts Wisting - serie

I Paris Review intervjues berättar 64 kända författare om sina metoder. Kanske kunde en få några vitala tips. 

Sonetjka av Ludmila Ulitskaja, handlar om en bibliotekarie, som är besatt av litteratur! Lika besatt blir hon när hon sedan möter kärleken. En pärla!

I Hjalmar Gullbergs dikt Den tänkande lantbrevbäraren 
möter vi en yrkeskategori som betydde mycket för landsbygden. Brevbäraren höll till exempel ett vakande öga på ensamma och/eller gamla människor

Fyrvaktare sådana som finns i Fyrväktaren av Jeanette Winterson och 
Fyren mellan haven av M.L. Stedman existerar väl inte längre. I novellen Aurore Bunge av Anne Charlotte Leffler figurerar också en fyrvaktare.

Yrken som jag är osugen på:


En egen strand av Aino Trosell berättar om systrarna Hanna, utbränd socialsektreterare, och Hanna konstnär, som tillsammans reser iväg till en öde ö där de möter sig själva och varandra; minnena av familjen och uppväxten


Att gå omkring i rosa rock och vara barnskötare för en skitlön på en förlossningsavdelning är inget som Béatrice rekommenderar i Sal 2 av Julie Bonnie. Arbetsmiljön är eländig vilket gör att en skulle tacka nej till ett sådant arbete.

Att arbeta som timvikarie i en sjukhusrestaurang som den unga namnlösa kvinnan gör i Therese Bohman roman Den andra kvinnan är inget att stå efter. Hon är absolut lägst i sjukhushierarkin. 

Jenny Wrangborg skriver om hur det är att arbeta i Kallskänken

Martina, 22, berättar om hur det är att vara timanställd hotellstäderska i Marie Hermansons roman Skymningslandet

Hemmafrun Maj möter vi i Kristina Sandbergs fantastiska  romantrilogi 
Att föda ett barn, Sörja för de sina och Liv till varje pris.

Hemmafrun Barbro möter oss i Lena Ackebos nya roman Världens vackraste man. Barbro och hennes syster Mona, som varit lärare, är på Mallorca för att riktigt rå om varandra. Det går så där.

Top Ten Tuesday

The Broke and the Bookish:
 
June 21: Top Ten Favorite 2016 Releases So Far This Year

  1. Det förlorade landskapet (The lost Landscape) 
      Joyce Carol Oates

  2. Kvinnors röster   Eva Helen Ulvros

  3. Ett helt liv (Ein ganzes Leben) Robert Seethaler

  4. Århundradets kärlekskrig. En punktroman. 
      Ebba Witt - Brattström

 

  5. Galveston Nic Pizzolatto

  6. H som i hök  (H is for Hawk) Helen MacDonald

  7. Den smala vägen mot norr (The narrow Road 
      to the deep North) Richard Flanagan

  8. Fiskarmännen (The Fishermen) Chigozie Obioma

  9. Presidentens apelsiner  (Die Orangen des 
     Präsidenten) Abbas Khider

10. En Gud i spillror  (A God in Ruins) Kate Atkinson

Frankenstein och feminismen

I lördags, den 18 juni, var det precis 200 år sedan Mary Shelley, dotter till två filosofer, feministen Mary Wollstonecraft och ateisten och anarkisten William Godwin, fick idén till romanen om Frankensteins monster. Det var egentligen lord Byron som initierade det hela genom att uppmana några av sina vänner att skriva var sin spökhistoria. Den enda som nappade var Mary Shelley. I en intressant och elegant formulerad understreckare i SvD i lördags skriver Merete Mazzarella om romanen Frankenstein och Mary Shelley. Båda har blivit vantolkade och illa behandlade i olika skeden av dessa 200 år. Vem var det egentliga monstret? Upphovsmannen eller hans skapelse? Varför såg man inte romanens uppbyggnad eller tolkade budskapen rätt? Hur kunde Frankenstein få sättas upp som teater och spelas säsong efter säsong på olika scener utan att Mary Shelley tillfrågats eller eller än mindre erbjudits ersättning? Percy Shelley var lärjunge till Marys far, William Godwin. Shelleys hustru hette Harriet. Mary rymde med Shelley och styvsystern Claire, som också var kär i Shelley, följde med av bara farten. Claire blev sedan ihop med Byron, som visserligen inte brydde sig om henne, men i alla fall lyckades göra henne gravid. Shelley hade en idé om ett kollektiv bestående av honom, Harriet, Mary, Claire och Marys halvsyster Fanny. Han bjöd också ut Mary till sina vänner. Harriet dränkte sig och Fanny tog gift. När Claires och Byrons dotter föddes såg Byron till att dottern sattes i kloster. Där dog hon ett par år senare. Mary och Percy Shelley fick tre barn som dog. De måste leva i exil i Italien för Shelleys radikala idéer. Mary Shelley har tagit mycket stoff ur sitt eget liv till Frankenstein. Till exempel hade Frankenstein och Percy Shelley många drag gemensamt. Hon ifrågasätter den enögda tron på förnuftet, teknisk utveckling och människans sätt att laborera med naturen. 
Själens nattsida: om Mary Shelley och hennes Frankenstein är titeln på en bok av Merete Mazzarella. Bokförlaget Atlantis 2014.

En smakebit på søndag

Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten utmanar oss varje söndag att bjuda på en smakebit av det vi just läser. Det enda vi behöver tänka på är att inte göra oss skyldiga till några spoilers.
Min smakebit kommer från sidan nio i Simma med de drunknade av den norske författaren Lars Mytting.
" För mig var mamma en lukt. Mamma var en värme. Hon var ett smalben jag klamrade mig fast vid. En fläkt av något blått; en klänning jag tror jag minns att hon hade. Jag intalade mig att hon sköt ut mig i livet med en bågsträng, och när jag formade minnena om henne visste jag inte om de blev riktiga eller sanna,

jag bara gjorde henne sådan jag trodde att en son skulle minnas sin mamma. Det var mamma jag tänkte på när jag föll ner i saknaden i mig. Sällan pappa. Ibland undrade jag om han skulle ha varit som andra pappor i trakten. Män i hemvärnsuniform, i fotbollsskor på oldboysträningen, män som gick upp tidigt på helgerna för att hjälpa till i Saksums Jakt - och Fiskeförening. Men jag lät honom försvinna utan att känna någon ånger. Det tog jag, åtminstone i flera år, som ett bevis på att farfar försökte göra allt som pappor skulle göra, och att han faktiskt lyckades."
 Översättare: Lotta Eklund; Wahlström & Widstrand. Fler smakebiter HÄR

Läs en novell. Resultatet

Så här skriver UGGLAN&BOKEN: "Jag har satt ihop en lista med fyrtio beskrivningar av noveller att utgå ifrån. Utmaningen startar nu och håller på fram till och med den 19 juni 2016 (vecka 24). Om man lyckas läsa allt på listan blir det alltså i snitt en novell i veckan, men för att klara utmaningen och vara med i utlottningen av fina novellpriser, räcker det att man prickar av minst 20 av beskrivningarna
  
  1.  Läs en novell av en fransk författare
       Pauls flicka av Guy de Maupassant

  2. Läs en novell där ett hus spelar en stor roll
      Farväl, mitt kvinnofängelse av Karolina Ramqvist

  4. Läs en novell som är utgiven 2015
      Det finns ett hem dit stormens brus av Stina Stoor

  6. Läs en novell som har namnet på en stad i titeln
      Regn i  Nha Nam av Nguyen Huy Thi^p

  8. Läs en novell som är skriven på 1800-talet
      Skymning av Alfhild Agrell
   
10. Läs en novell som handlar om ett djur
      Katten av Willy Kyrklund. Ingår i samlingen
      Den överdrivne älskaren, 1952, 2013

11. Läs en novell som är den sista i en novellsamling
      Förspel till ett kärleksmöte av Stina Aronson,
      Sist i samlingen Sanningslandet (1952)

13. Läs en skräcknovell.
      Speciella omständigheter av John Ajvide Lindqvist.

14. Läs en novell med jultema
      Mormor gråter av Jonas Gardell
    
16. Läs en novell vars titel börjar på s
      San Fransisco av Niviaq Korneliussen  i
      Ung i Grönland - ung i världen
     
20. Läs en novell med kärlekstema
      Sälarna av Lydia Davis

21. Läs en novell som har ett personnamn i titeln
      Aurore Bunge av Anne - Charlotte Leffler

22. Läs en novell med något kallt i titeln
      Sibirien av Jenny Erpenbeck i novellsamlingen Smäck

23. Läs en novell av en rysk författare
      Damen med hunden av Anton Tjechov

24. Läs en novell som har samma namn som titeln
      på novellsamlingen den är med i
      Kantslag av Dorthe Nors
  
25. Läs en novell som utspelar sig i en stad/på
      en plats som du har besökt
      Planetens övergivna barn av Kenzaburo Oe

26. Läs en novell vars titel innehåller ett verb
      Teheran har ordet av Nam Le i novellsamlingen Båten

27. Läs en novell där böcker spelar en stor roll
      Marcelle av Simone de Beauvoir

28. Läs en novell som handlar om syskon
      Rakels stege av Johanna Nilsson ur  Och Gud skapade
      människan

29. Läs en somrig novell
      Madame de Breyves melankoliska sommar av Marcel Proust

30. Läs en novell av en japansk författare
      Yesterday av Haruki Murakami

32. Läs en novell med en färg i titeln
      De blå silkesstrumporna av Elin Wägner

33. Läs en novell vars titel slutar på n
      Fågelskrämman av Melker Garay

35. Läs en novell av en nobelpristagare
      Nässlor av Alice Munro 

37. Läs en novell av en författare som du tidigare bara läst
      roman/er av
      Hjärtat sviker utan förvarning av Hilary Mantel
      ur Mordet på Margaret Thatcher
      
39. Läs en novell av en finländsk författare
      Sånt är livet av Rosa Liksom