Höst

Månen, den gamle fånen?

Nattvandring

Skyltfönstret i blomsteraffären på väg hem en mörk natt.

Trädgård i läsfåtöljen

Trädgårdsböcker och kokböcker kan vara mycket inspirerande även om man inte är vare sig trädgårdsmästare eller kock.
Sanna Töringes nya bok, Trädgårdsvinter, behandlar tiden mellan höstens sprakande färger och vårvinterns vita snödroppar.
Eva Lie står för alla vackra bilder.
Sanna Töringe lämnar goda råd och anvisningar om när man ska göra vad och varför.
Hon bjuder på recept, lästips och intresserar sig också för vinterns typiska inneväxter, dörrkransar och småfåglar.
Mitt favoritkapitel heter Klädd i rött och guld. Där presenteras en symfoni av japanska lönnar, japanska olvonbuskar, körsbärsbenved, pärlrönn med vita bär och paradisäpplen.
Ett annat kapitel har den vackra titeln Stillhet och grafisk skönhet.
Fröställningar och nakna träd i vinterlandskap kan också var vackert

Pocket Gardens

Pocket Gardens. Contemporary Japanese minature designs av Michael Freeman.
Trädgårdsdesign för minimala utrymmen. En vacker bok i behagligt format
Sparsmakat, avskalat, serent. För det allra mesta ren lisa för själen.
Men någon gång kan det kännas klaustrofobiskt och alltför främmande för västerlänningen.
Less is more är det begrepp japanerna har arbetat efter i århundraden.
På varje uppslag i boken presenteras en arkitekt i text och bild. Man försöker få lite natur i stadsmiljö eller skapas mindre kontemplativa rum i en större trädgård. Ögonbad.

Himmelskt i Malmö

DAS HIMMLISCHE LEBEN

Malmö Symfoni Orkester
Marc Soustrot, dirigent
Agneta Eichenholtz, sopran

Canteloube, Joseph (1879 - 1957) ur Chants d'Auvergne
Mahler, Gustav (1860 - 1911) Symfoni nr 4 G-dur
Aftonens programblad

Ännu en en fantastisk konsert i Malmö torsdagen den 30 september kl. 19.30.

Den otroligt vackra sopransolisten Agneta Eichenholtz visade sig ha en lika otroligt vacker röst.

Alldeles oemotstånglig var hennes tolkning av Canteloubs Chants d´Auvergne på occitan, ett språk som talas i södra Frankrike.

Hon återkom i sista satsen av Gustav Mahlers fjärde symfoni.

Dirigenten Marc Soustrot och Malmö Symfonfoniorkester är ett lysande team. Musikerna agerar som en förlängning av taktpinnen. Och Monsieur Soustrots kroppsspråk är minst sagt uttrycksfullt.

International Gustav Mahler Society

Rapport från en högläsningskväll

Det blev en jättetrevlig, innehållsrik kväll.
Vi läste två kapitel ur Skyttes på Munkeboda: hemliv i Skåne 1830.
Deltagarna stickade, sydde, nystade garn eller bara lyssnade.
Sedan blev det kaffe/té, ägg- och sillsmörgås och äppelkaka och samtal vid de olika borden.
Därefter diskuterade vi ord vi inte riktigt kände till innebörden av, t. ex. värkensklänning, ölost, shalli, kråka, m. m.
Nästa gång återberättar vi några kapitel och läser ytterligare två.
Sista gången läser vi slutet.

Trots att vi inte hade någon brasa var stämningen mycket varm och trivsam och jag tror att det var flera än jag som gärna fortsatt att lyssna. Och vi som redan läst boken tyckte att högläsningen gav en extra dimension åt berättelsen.

Högläsningsexperiment - med eller utan handarbete

Vi är några stycken som har inbjudit till högläsningskväll imorgon, tisdag. Den som vill får gärna handarbeta, men det är inget måste.
Vi har en lokal, numera ganska bortglömd författarinna vid namn Mathilda Malling f. Kruse 1864 -1942. Hon skrev också under pseudonymen Stella Kleve bl. a. skandalromanen Berta Funke, 1885. Stella Kleve räknas till det moderna genombrottets kvinnor.
Vi kommer att läsa ur Skyttes på Munkeboda: hemliv i Skåne 1830.
Den skrevs sedan författarinnan gift sig med den danske köpmannen Peter Malling och börjat skriva herrgårdsromaner (som förvisso inte är några missromaner!). De skiljer sig mycket från de tidigaste radikala romanerna, men man kan finna idéerna från dessa även här.
Vi tror att det kan bli diskussion om gamla ord, sedvänjor, manligt/kvinnligt, klädedräkt, vad man läste, hur man umgicks, namngeografin, med mera.
Mathilda Mallings noveller finns i olika skrifter, t. ex. Svea: folkkalender för 1902 och
Vintergatan: samling af skrifter på vers och prosa. 1897.

I Synd. Noveller från kvinnornas moderna genombrott (med urval och förord av Birgitta Ney)
finns Mathilda Malling representerad med novellerna Pyrrhussegrar och Höstdagar.

Birgitta Ney har skrivit en doktorsavhandling med titeln Bortom berättelserna. Stella Kleve - Mathilda Malling.

Lyrans Noblesser uppmärksammade Mathilda Malling redan 2008.

Maasa
Mengiste

Under lejonets blick är ett stycke nutidshistoria från Etiopien.
1974 bryts ett tretusenårigt kejsardöme och efterträds av ett kommunistiskt styre understött av Kuba och Ryssland. Kejsaren Haile Selassie mördas (?) 1975.
Kaos bryter ut och snart är terrorn ett faktum. Rädsla och oro har kommit för att stanna.
Motståndet växer. Oliktänkande behandlas med stor brutalitet.
Landets historia skildras genom en familjs öde. Inom denna familj ställs generationerna mot varandra, fäder mot söner eller döttrar; religion mot uppror; man mot kvinna, individ mot samhälle, pojkvän mot flickvän, man mot hustru. Revolutionen ställer allt på ända. Ingen kan vara säker. Inte ens dottern till en överste med stor makt.
Maasa Mengiste skildrar revolutionen och tiden därefter på ett övertygande sätt trots att hon inte själv upplevt den.. Någon gång kan jag tycka att personskildringen får stryka på foten för själva handlingen. De olika karaktärerna blir blir bärare av idéer eller representerar olika ställningstaganden snarare än att de är levande personer.Men det är en marginell anmärkning till en i övrigt mycket bra berättelse, som verkligen skildrar hur det är att leva under ett skräckvälde.
Det hela mynnar ut i ett våldsamt crescendo som övergår i ett förklarat lugn med en gnista av hopp. Maasa Mengiste är en av flera mycket intressanta författare från olika delar av Afrika som det hade varit intressant att lyssna på under Bok- och biblioteksmässan.

Tröst för oss som inte är på mässan

Stort litteraturkryss i dagens Svenska Dagbladet.

Och så kan man läsa Agneta Pleijels understreckare om Bruno Schulz som brygga till Franz Kafka. Och mycket annat om böcker.
Och Stefan Eklunds krönika Befria läsaren!

Made in Sweden

Jens Linder är född 1964; matskribent i DN och Gourmet, kock med fil. kand. i litteraturvetenskap. 2005 kom
Det glömda köket : En bok om att torka, grava, rimma, röka, stoppa korv, marinera, syra, luta, smaksätta olja, vinäger och alkohol & baka knäckebröd och skorpor. En alldeles underbar bok att läsa rakt upp och ner även om man inte tänker laga maten.
2007 kommer Långkok. En bok om grytor som puttrar hemtrevligt medan man
hinner göra en massa andra saker under tiden. Långkoksserien i DN väckte ett enormt gensvar från läsarna

Årets bok heter Made in Sweden och är också en klok och trevlig läsebok med originella recept med poetiska namn, råd och tips, vackra bilder från olika svenska landskap. Vad sägs om Nävgröt med stekt fläsk och rårörda hjortron och lingon? Det äter man i Värmland. (Nävgröt kokar man av skrädmjöl.). Eller Kolbulle med färsk getost och snickarkorv? Och hur Rödvinssjudet isterband med getost- och potatisklimp får man fråga någon från Jämtland.
Foto: Stefan Wettainen

Höstdagjämningen

Rainer Maria Rilke. Förlåt att jag inte förstod dig. Då
Kanske förstår jag bättre. Nu







Herbsttag
Herr; es ist Zeit. Der Sommer war sehr gross.
Leg deinen Schatten auf die Sonnenuhren,
Und auf die Fluren lass die Winde los.

Befiel den letzten Früchten voll zu sein
Gib ihnen noch zwei südlichere Tage,
dränge sie zur Vollendung hin und jage
die letzte Süsse in den schweren Wein.

Wer jetzt kein Haus hat, baut sich keines mehr.
Wer jetzt allein ist, wird es lange bleiben,
wird wachen, lese, lange Briefe schreiben
und wird in den Alleen hin und her
unruhig wandern, wenn die Blätter treiben

UTRENSNINGEN som kom av sig.

Tänkte att jag skulle rensa upp lite bland gamla föreläsningsanteckningar. Tänkte jag. Och satte beskäftigt igång. Sedan blev det naturligtvis inte mer. Jag började läsa. Och läsa.
Finns det något jag inte ska rensa ut så är det mina anteckningar från föreläsningar och seminarier i litteraturvetenskap!
Bland annat hittade jag:
Sonetter till Hélène av Pierre Ronsard. I översättning av Emil Zilliacus

En gång när brasan sprakar, kvällen lider,
Ni spinner, nystar, ålderstyngd och grå,
och nynnar mina vers och säger så:
"Ronsard besjöng mig i min skönhets tider".

Och tjänarinnan, som av trötthet dignar
och blundar till med sländan i sin famn,
hon spritter upp vid ljudet av mitt namn
och prisande Er lycka hon välsignar.

Ty jag ska vara död, ett multnat stoft,
en skugga irrande i myrtendoft,
och Ni vid härdens glöd en gammal kvinna,

som tänker trist på svunnen ungdomsvår,
sin stolthet ångrande och tomma år.
Bryt livets rosor i den stund de brinna!

BOURDIEU OCH SKÖNLITTERATUREN

Pierre Bourdieus(1930 - 2002) nya vägar in i litteraturen.
Läs Lena Kårelands intressanta understreckare om sociologen Pierre Bourdieu som tog sig friheten att ha synpunkter på hur man skulle läsa skönlitteratur och vilka som var aktörer på litteraturens fält, nämligen författare, kritiker och förläggare.
Han retade upp många litteraturvetare, men hans teorier är svåra att komma förbi.
Nu har det kommit ut en antologi där 16 författare, sociologer, litteraturvetare och filosofer skriverpersonligt om sina erfarenheter av Pierre Bourdieus idéer, Bourdieu et la littérature.
På svenska finns Konstens regler. Det litterära fältets uppkomst och struktur (2002).

Tusen tack!

Så jätteroligt!

Tack till Den luttrade bibliotekarien!

Sju bloggar jag gärna läser:

Inky Fingers
För alla tankar och tips

La Bibliofille
För egensinnet

Calliope
För variationen

Angos bok- och filmblogg
För energin

The Pomegranate Club
För unikt bildmaterial

Jag är jag
För Lästlistan

Ingrids boktankar
För att Ingrid är Ingrid

Jag läser många andra fina bloggar också, till exempel Hanneles Bibliotek, Tekoppens tankar, Vixxtoria, Snowflakes in rain, Lyrans Noblesser med flera.

Sju intressanta (?) saker om mig själv:

1. Jag gillar att läsa böcker. Lyssnar helst inte.
2. Har arbetat på en konservfabrik på Orust under en sommar. Mycket nyttigt.
3. Hatar hundöron i böcker. Det är så respektlöst. Men man får gärna stryka under och
kommentera
4. Har skippat köpstoppsidén vad det gäller böcker en gång för alla. Varför skulle man inte köpa
böcker? Man lever bara en gång.
5. Gillar kläder och vin.
6. Gillar skog, hav, frisk luft och rent vatten. Ren lyx, alltså.
7. Tränar på gym.

Karla som kan spotta, svära och spela fotboll

KATARINA KIERIs nya roman heter Morbror Knuts sorgsna leende.
Flickan Karla bor med sin ensamstående mor i Staden. Brynolf och Knut, de två morbröderna, bor i Byn 24 mil därifrån. Då och då kommer de på besök i sin Ford Taunus, iförda gabardinbyxor och lågskor och sätter sig med varsin armbåge på bordet och säger just ingenting. De är ett ordkargt släkte. Känslor talar man till exempel aldrig om. "Bry dig inte om", är mammas ständiga uppmaning till dottern. Ord, leenden och smekningar är främmande för henne.
Karlas barndom förflyter ändå ganska lyckligt. Hon är en karsk och iakttagande flicka som helst umgås med vuxna och pojkar. Spotta, svära och spela fotboll lär hon sig snabbt. Och det är värdefullt att kunna.
Men plötsligt blir växandet besvärligt. "Hon kurade och drog upp axlarna, hon pressade armarna mot kroppen i ett försök att hejda och trycka tillbaka. Ensam var hon och inte rätt utrustad. Illa fäktade hon och ingenstans hade hon att fly." Och hon skär sig på vårkvällarnas vassa kanter.
Brynolf och Knut löses så sakteliga upp i konturerna och snart är huset i Byn tömt på morbröder och det blir minnesstund i den nedlagda byskolan.
Katarina Kieri skildrar Karla med varsamhet, ömhet, humor och förståelse. Hennes språk är en njutning att läsa och de aforistiska formuleringarna är många.
Jag tror att också många unga människor skulle ha glädje av Morbror Knuts sorgsna leende

Säsongsöppning

Säsongsöppning med Malmö Symfoniorkester

I torsdags 16/9 var det dags för höstens första konsert i Malmö på Konserthuset.
Luften var lika dålig som vanligt, men det var en fantastisk konsert - välkomponerad (!) och spännande.
Den franske dirigenten, Marc Soustrot, var suverän - en blandning av uppretad Hercules Poirot och Jacques Tati med Ingemar Johanssons fotarbete - jagade MSO till oanade höjder i Richard Strauss´ Ein Heldenleben op 40. Första konsertmästare Marika Fältskog spelade skickligt hustruns roll på sin violin och orkestern representerade själva "Helden", d.v.s. Richard Strauss himself.

Föreställningen inleddes med Uvertyren till Egmont op 84 av Ludwig van Beethoven.
Jag blev omedelbart på gott humör och kände mig genast lite mindre besvärad av den dåliga luften. Det var rock´n´roll, helt enkelt, kraftfullt och fartfyllt.

Brahms dubbelkonsert a-moll op 102 var nästa nummer. Här presenterade sig två unga virtuoser på violin och cello - Alexander Sitkovetsky , född i Moskva 1983, och Andreas Brantelid, cello, endast 23 år gammal. Så unga och så skickliga; så trygga i sig själva och med varandra. Vad ska de göra i resten av sina liv? Publikens förtjusning visste inga gränser.
Alexander Sitkovetsky påminde om en finurlig hobbit medan Andreas Brantelid förde tankarna till en renässansmålning av St. Sebastian.

HELT UTAN SKYDDSNÄT

I Margareta Lindholms nya roman, Skogen, möter oss syskonen Maria och Bror. De är i pensionsåldern (fast de förefaller äldre) och har i likhet med föräldrarna ägnat sina liv åt att sköta gammelskogen åt Ägaren eller Kyrkan. Nu har skogen sålts och den nye ägaren vill ha stugan också. Maria och Bror måste flytta. De har blivit ett fall på den unga guldlockiga socialsekreteraren Fridas bord. Hon är bekymrad.
Maria har svårt att tänka sig att leva utan den älskade skogen som är både levebröd och rekreation.
Maria Lindholms romaner tilldrar sig ofta på landsbygden och handlar om människor som inte riktigt platsar i samhället. Människor som lever annorlunda och har små men avvikande krav på livet. Maria och Bror lever nära och helt i samklang med naturen. De vet exakt när de ska gå till mossen för att få höra spelande orrar.
De vet exakt när det är dag st så och sätta. Innanfönstrena plockas ut och sätts in. De saknar bil och körkort och förflyttar sig med buss, cykel eller moped (fast den är trasig.)
De har tillgång till skog, älv och sjö. Och Bror, som är ganska skör, behöver något att göra. Maria vakar över sin tvillingbror.
Jag läser Marias dagboksanteckningar under ett halvt år sakta och i små stycken. Som man läser lyrik. Margareta Lindholms språk är enkelt och vackert. Dramatiken ligger helt på det inre planet.
Man blir inte glad åt utvecklingen. Skogen ska huggas ner och huset blir fritidsboende.
Skövling i yttre och inre bemärkelse, alltså

Två av Margareta Lindholms tidigare romaner

Att lämna sitt ansikte åt jorden

TAHAR BEN JELLOUN föddes 1944 i Tanger i Marocko. Numera bor han i Paris och är den av de största franskspråkiga författarna. Goncourtpriset fick han redan 1987 för Den tjugosjunde natten.
Min mamma heter hans senaste roman. Den handlar om den sista tiden i moderns liv och är självbiografisk.
"Sedan mamma blev sjuk är hon en liten tingest med vacklande minne" börjar berättelsen.
Tahar Ben Jelloun berättar ömsint och empatiskt om sin illitterata mor som nu är sjuk och dessutom håller på att gå bort sig i dimmorna. Däremellan har hon alldeles klart för sig och talar om att det inte är så konstigt att hon som äter så många mediciner är virrig.
Familjens historia rullas upp liksom moderns enskilda öde. Man får insyn i marockanska nedärvda traditioner, religionens betydelse, kvinnornas vanmakt och totala brist på möjligheter att påverka sina egna öden.
Lalla, mamma, blev änka första gången redan vid 16 års ålder. Sedan blev hon andra hustru åte en gift gammal man med sjuk hustru och fyra barn.
Änka igen vid 24 blev Lalla andrahustru ytterligare en gång åt en man som påstod att förstahustrun var ofruktbar.
Gudfruktig, sanningsenlig och tillbakadragen; alltid beredd att utföra det man krävde av henne. Sådan var Lalla, som levde helt för sina barn.
Som gammal, sjuk och dement blir hon grinig och nyckfull. Hon har ont, är uttråkad och ensam. Vid sådana tillfällen brukar hon ägna sig åt att planera en storslagen begravning.
Sköterskan sedan nästan tjugo år, Keltoum, är en argsint och elak kvinna.
Tahar Ben Jelloun har förståelse för att det kan tära på krafterna att vara vårdande dygnet runt, men han vet ju också att modern är helt utlämnad.
Själva dödkampen blir emellertid "långsam och fri från vrede".
"Den som har gett sitt ansikte åt jorden är det inte synd om längre", säger Lalla och
"Döden är ingenting. Det är allt runt omkring som är outhärdligt"

Rakt och mycket gripande. Något att lära av.

Lyrans Noblesser har också läst Min mamma.

NYA HATTEN

Men när ska jag ha den?

HEMKLICKAT

Sapfo, Hypatia och gänget

Professorn i arkeologi

GULLÖG NORDQUIST
från Uppsala Universitet
föreläste om Kvinnors makt och vanmakt i antikens Grekland under Elin Wägnerseminariet 11- 12 september på St. Sigfrids folkhögskola i Växjö.
Klasskillnaderna var oerhörda i Aten och det var endast 10% av befolkningen som var fullvärdiga medborgare. Medborgarskap var inget som kunde förvärvas. Det föddes man till. Mannen och kvinnan har olika uppgifter i företaget familjen, oikos.
Mannen deltar i det offentliga livet och han förväntas ägna sig åt politik.
Yrkeskvinnor förekom och var oftast slavar; barnsköterskor, städare, gatuförsäljare.
I idealfamiljen vill man inte ha många barn. Det sprider egendomen. Har vi hört det förut?
Gudinnan Hera (bilden ovan t.v.) vakar över de gifta kvinnorna. Hon är gift med sin bror den notoriskt otrogne Zeus. Därför är hon arg och hämndlysten. Och farlig.
Lysistrate var gudinna i ett Afroditetempel och hon har en verklig förebild medan en del andra kvinnor i olika positioner var mytiska.
Drottning Berenike på 300-talet f. Kr. var märklig på så sätt att hon var medregent till sin man kung Ptolemaios och även fick förekomma tillsammans med honom på ett mynt.
Allan Klynne, tidigare elev till Gullög Nordquist, har skrivit en mycket bra bok om Kleopatra, Kleopatra: liv och legend
Några nedslag i anteckningarna från en lysande föreläsning.
Gullög Nordquist kunde vi lyssnat länge på.

Second-hand i Bergkvara

ÅRETS VÄCKARKLOCKA

ANDERS LINDER fick den ärofulla utmärkelsen Årets väckarklocka 2010.
Han var inte helt lätt att fånga på en bild. Hela han befann sig på olika håll på samma gång - än här och än där.
Anders Linder är kvick och rolig som Hasse-å-Tage och språkligt ekvilibristisk som Povel Ramel
och lika mycket ekofemnist som någonsin Elin Wägner
Och han kan sin kvinnohistoria ända från gudinnetiden och långt in i partnerskapsutopin.
I nära nog en och en halv timme trollband han publiken och kunde nog fortsatt en stund till om han inte blivit avbruten. En imponerande, inspirerande och beundransvärd väckarklocka med en jättetrevlig hustru, Anna Roll, som också var med.
Avgående ordförande i Elin Wägner-sällskapet, Marianne Enge Swartz med ryggen mot kameran kunde gott fått åtminstone en blomma för 20 års tjänst Tycker jag.

1941 ÅRS VÄCKARKLOCKA

Det blev mycket att tänka på och reflektera över under Elin Wägner-helgen med sällskapet. Trots att två av föreläsarna, Margareta Skantze och Peter Forsgren, var sjuka
För att inte tala om allt som måste läsas! Peter Forsgrens bok, I vansklighetens land. Genus, genre och modernitet i Elin Wägners Smålandsromaner, 2007, till exempel. Åsa-Hanna har jag någorlunda aktuell, men Vinden vände bladen behöver läsas om.
Med nya kunskaper framstår den i nytt ljus. Vinden vände bladen skrevs på samma gång som Väckarklocka, 1941, och innehåller samma stoff men i romanform men kom inte ut förrän sex år senare alltså 1947. Och då hade EW också hunnit med en biografi om Selma Lagerlöf. Hur gick det till? Allt gick i ett långsammare tempo förr i tiden, men somliga kvinnor hann med det otroliga under sina liv. EW var journalist, författare och ekofeminist. Miljövarningar var hon tidig med liksom arbetet för fred. Hon var medlem i den radikala Fogelstadsgruppen och var en av grundarna till Rädda barnen.
Linnéa Johansson hette EW:s motsvarighet till Ellen Keys hushållerska, Malin Blomberg. Hjälp i hemmet hade hon men ändå.
Jag grubblar vidare.

KUL I HELGEN!

POLVÄXLING
Elin Wägners tankar om ett forntida
matriarkat och hur forskarna ser på det idag

Elin Wägner-dagarna 11-12 september 2010 på St Sigfrids folkhögskola ägnar vi åt Elin Wägners tankar om ett forntida matriarkat och den ”polväxling” som skildras i Euripides tragedi Orestien.
Lördagen 11/9 inleds med en tur i Elin Wägners fotspår i dagens Aten och Delfi med
Marianne Enge Swartz.
Peter Forsgren, docent i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet, tar upp trådar med anknytning till temat i Vinden vände bladen. Efter den traditionella naturpromenaden med Börje Svensson, lärare på folkhögskolan, talar
Margareta Skantze, kulturskribent, dramatiker och regissör med kvinnohistoria som specialitet. Margareta utkom i våras med boken Vägen till Henne – om kvinnans försvunna historia, som kan ses som en fortsättning på Elin Wägners Väckarklocka – ett försök att dra en lång svepande linje genom årtusendena på jakt efter det som på engelska kallas ”the sacred/divine feminine”. En kreativ aktivitet hinner vi med före kvällens konsert och supé.

Söndagen 12/9 inleds med att Gullög Nordquist, professor i antikens kultur och samhällsliv vid Uppsala universitet, berättar om hur forskningen ser på Elin Wägners matriarkatstankar i dag.
Elin Wägner- sällskapets ordförande Christina Ekström och Kicki Rydemalm berättar om det nya Elin Wägner-projektet i Växjö. Båda presentationerna ställer frågor att diskutera under kaffet.
Som avslutning bjuder ”Årets Väckarklocka” Anders Linder, musiker och artist, på en kavalkad genom den alternativa kvinnliga historien från forntida iranska begravningsriter till kampen om kvinnors rättigheter i demokratiska sammanhang och en ny GAJA-hypotes.
Seminariet anordnas som vanligt av St Sigfrids folkhögskola tillsammans med
Elin Wägner-sällskapet.

Elin Wägner på Facebook
Elin Wägner-Sällskapet

AKTUELLT

Efter en frostnatt

Jag dödar långsamt ett äpple i munnen.
Högt uppe lossnar ett löv,
och drar de undre med sig.
Var det inte något mer vi ville
än vara hyfsade fruktodlare
i ett hyfsat land
med rätt att rösta, rätt att låta bli?
Många kommer att överraskas
likt sömngångaren i nattskjorta
på ett frostigt tak
under en obönhörlig,
för att inte säga hånfull,
för att inte säga dånande stjärnhimmel.

Werner Aspenström, Inre (1969)

Skånsk grevinna och tjeckisk patriot

Knappt hade jag börjat läsa
En ande som hör jorden till. En bok om Amelie Posse (19884 - 1957) av Eva Strömberg Krantz förrän jag kom att tänka på Håkan Bravingers utmärkta roman Bära bud. Den handlar om bröderna Poul och Andreas Bjerre som var gifta med mor och dotter . Gunhild och Amelie - trots att det endast skilde tre år i ålder på dem. Andreas Bjerres tragiska självmord på ett kurhotell i Tyringe gjorde naturligtvis ett outplånligt intryck liksom rivaliteten mellan bröderna. Man lider med en olycklig son som kommer helt i slagskuggan av föräldrarnas drama. Amelie Posse var gift med Andreas Bjerre i sitt första äktenskap, men förlorade honom till sin bästa väninna efter det att de hade gjort ett egendomligt för sök att leva i ett ménage à trois.
I En ande som hör jorden till möter man många spännande människor som på olika sätt rörde sig i Amelie Posses liv. Det är alltid spännande att läsa om vem som träffade vem, var och när. Och varför.
Jag läser vidare och nagelfar alla bilderna i jakten på de olika personligheterna.
En sak är alldeles klar redan och det är att Amelie Posse hade ett dramatiskt och omväxlande - om inte alltid så lyckligt - liv och att hon var en mycket speciell kvinna.
Fortsättning följer.

BRODERIET LEVER!

Senaste numret (2010:4) av tidskriften HEMSLÖJDEN ägnas åt broderi.
Bland annat presenteras Skånskt yllebroderi i text och vackra bilder.
Okända kvinnor har broderat de vackra kuddar och bonader som finns i hembygdsgårdar, på muséer och i privat ägo.
När skarvsöm från Småland möter yllebroderi från Skåne kan det till exempel resultera i en brudgumskudde som den från Broby som man får beskrivning på för egentillverkning.
Att berätta sagor på vadmal i fritt broderi påminner om de berättelser som vävs in i äkta mattor.
Poeten Bengt Berg på Heidruns förlag bidrar med en krönika om broderier i livet eller livets broderi. Textilkonstnärinnan Elsa Agélii använder nål och tråd i arbetet för en bättre värld.
Ett välmatat, vackert nummer av Hemslöjden att dregla över och inspireras av.

KLINGAN - en kulturgärning

Klingan. Världsmusik med Lennart Wretlind i P2 söndagar kl 11:00

VECKANS CD-KLASSIKER I KLINGAN 2010-09-05

"Le Pas du Chat Noir"
Anouar Brahem
(ECM 016 373-2 / Naxos)

"Detta är fortfarande en oöverträffad skiva i genren ”lågmäld musikmagi”. CD:n kom ut år 2002 och jag skrev redan då, att så här låter månsken i öknen när tiden stannar upp mitt i den svarta kattens steg. Musiken är så stillsam och meditativ att det finns risk att man missar den om man lyssnar på fel humör. Det är musik i samma anda som Erik Satie och Brian Eno. Här kombineras stillhet med intensitet och skärpa, som i en långsam orientalisk dans med dessa tre musiker: Anouar Brahem på oud, François Couturier, piano och Jean-Louis Matinier på dragspel.", säger Lennart Wretlind. Markeringen är min. Jag gillade formuleringen.

Jag förälskade mig handlöst i Mineral Wells framförd av Amanda Shires. Låten finns på CD:n West Cross Timbers.

Intervju med Lennart Wretlind i DN

BÄST I BABEL

BOB HANSSON