Tematrio - Svenska favoriter

Tematrio - Svenska favoriter

Så¨här i nationaldagsveckan tycker  LYRAN
att det passar sig att vi berättar om tre svenska litterära favoriter.
Efter vissa överläggningar med mig själv landade jag på följande tre.
Jag presenterar dem i omvänd kronologisk ordning

Kerstin Ekman. Det går inte att hoppa över henne. Hennes underbara språk är en njutning. Hon är en stor kvinnoskildrare och realist.
Vallmstaserien (om staden Katrineholms framväxt): Häxringarna, Springkällan, Änglahuset och En stad av ljus minns jag med speciell förtjusning. En stad av ljus tyckte jag var rena Jung - lektionen. Kerstin Ekman föddes 1933; debuterade 1959; valdes in i Svenska Akademien 1978, slog igenom publikt - både i Sverige och utomlands - med Händelser vid vatten. Den fick hon också Augustpriset för 1993. Herrarna i skogen - essäer på temat skog - är en annan av mina favoritböcker. Otroligt lärd och otroligt poetisk fackbok.

Harry Martinson är också ett måste. Honom återvänder jag ständigt till. Och då talar jag om lyriken. Harry Martinson föddes 1904 i de blekingska skogstrakterna. När modern försvann till Amerika blev syskonen sockenbarn. Det satte outplånliga spår hos Martinson. Han kom sedan att bli sjöman och började skriva lyrik under åren på sjön. 1949 blev han den förste autodidakten i Svenska Akademien. 
1974 fick han Nobelpriset (delat med Eyvind Johnson). Den poetiska motiveringen är ovanligt lyckad: "... för ett författarskap som fångar daggdroppen och speglar kosmos." 

Agnes von Krusenstjerna. När jag nu läser om serien om Fröknarna von Pahlen
(1930 - 1935) tänker jag att jag inte förstått den alls när jag läste den som mycket ung. Nu tycker jag att den är mycket skickligt skriven. A v K skildrar människor (särskilt kvinnor) med stor psykologisk trovärdighet. kvinnorna är instängda i sina kroppar, i familjen, i äktenskapet, i sin klass och i samhället. Överträdelser bestraffas hårt. Om man är kvinna, vill säga.
Agnes von Krusenstjerna är påverkad av sin man David Spengler, psykoanalysen och kanske också D H Lawrence (?). Lady Chatterleys älskare kom ut 1928.
Älskaren/skogvaktaren heter Oliver Mellors. Petra von Pahlens ungdomskärlek Thomas Meller. Inte vet jag, men jag reagerade på namnlikheten

Den röda rullgardinen

Kvinnogatan 1930 Fröknarna von Pahlen II 
Agnes von Krusenstjerna hade för avsikt att i sina romaner
"... säga sanningen - sanningen om kvinnorna"
Och det gäller inte minst sanningen om kvinnors sexualitet. Hon har god hjälp av den uppmuntrande maken David Sprengler. Däremot blir det ett fasligt liv bland kritikerna och till och med det liberala förlaget Bonniers ryggar.
Kvinnogatan formligen jäser av kvinnlig sexualitet - utlevd, undertryckt, medveten och omedveten. Angela von Pahlen med de svarta ögonen och det superblonda håret går på hushållsskolan Prästkragen i Strängnäs. Hennes bästa vän är den pojkaktiga Stanny Landborg som har en mor som är som en piraya. Fru Landborg äter sina barn och försöker skära av dem från den övriga världen. De två sexualfientliga ungmörna Henrika och Fredrika Strussenhielm- Rien och Diken - driver skolan för sin försörjning; inte av kärlek till de unga eleverna. De blandar samhällsklasserna i modern demokratisk samhällsanda, men när det kommer till sovsalarna delas flickorna. Någon måtta får det vara på demokratin. Hjälplärarinnan Bell von Wenden har ett förflutet som ingen skulle kunna gissa sig till. Den storögda Angela blir föremål för Bells intresse.
Linnéa från landet är den rejäla, rådiga, friska livskraftiga i skaran. Hon är Angelas favorit - näst Stanny. Men Linnéas kvinnoöde straffar sig.
Rullgardinen i Angelas sovrum är röd. Hon har lämnat barndomens blå bakom sig.

I Höstliga skuggor. 1931. Fröknarna von Pahlen III rasar Adèle, arrendatorns sexuellt frustrerade hustru, som ger alla känslor av obehag. Hon speglas i den svala, mörka, behärskade Petra von Pahlen som nu är 33 år och börjar ge upp tanken på man och barn. Kanske beror det på att hon inte har modet?
Moderskap och barnafödande belyses ur olika synvinklar; även från den cyniske kvinnoläkarens håll.
Agnes von Krusenstjerna själv hade ett missfall 1924 och förblev därefter barnlös.
Relationer och personer glider om varandra och i varandra. Fri kärlek ställs emot det traditionella äktenskapet. Dramatiken har skruvats upp sedan Kvinnogatan. Även i Höstliga skuggor lyfts det religiösa bigotteriet fram till allmänt beskådande.
Några av personerna i romanen känner också höstens skuggor falla över sig.
Agnes von Krusenstjerna är en skicklig psykolog, men förmodligen har hon ingen större insikt i skötseln av en gård på landet - mera än att det kan behövas en arrendator och en ladugårdskarl...
Nu väntar Porten vid Johannes. Det här blir sträckläsning. Något annat är inte möjligt.

Den blå rullgardinen

Sommar brukar betyda omläsning av en eller annan titel - gärna klassiker.
Jag har börjat med Den blå rullgardinen;  Fröknarna von Pahlen del 1 (1930)
av Agnes von Krusenstjerna (1894 - 1960).
Petra von Pahlen är 27 år. Hon är ensamstående och bor i Småland på Eka gård som hon ärvt av sin faster. Angela von Pahlen är 11 år och föräldralös. Petra känner igen sig i brorsdottern och kräver att få ta hand om henne.
Petra har en olycklig kärlek bakom sig och längtar efter lite mänsklig värme.
Betty, Petras svägerska, är den varma, generösa modern med det stora hjärtat. Hon styr familjen och godset med briljans
Agda, hennes vackra tjänsteflicka, är ett orosmoment för äldste sonen. Men det ser inte Betty.
Adèle är förvaltarens disharmoniska, neurotiska hustru; avundsjuk och olycklig; bad news för alla hon möter. 
Männen i Den blå rullgardinen finns där mera som bakgrundsfigurer. 
Och om de - som Tage Ehrencrantz - träder i förgrunden en stund så blir det komplikationer.
Nej, det här är alltigenom en kvinnoroman; om kvinnor i olika samhällsklasser och levnadsförhållanden men med samma mått av ofrihet och instängdhet.
Kvinnogatan heter fortsättningen.

Kärlek och politik

Kazu Fukuzawa är en robust, driftig, mycket vacker värdshusvärdinna i femtioårsåldern. Hon är mycket nöjd med sin tillvaro och njuter av ensamheten i  trädgården efter dagens sysslor.
En vacker dag träffar hon den strame, idealisten, aristokraten och före detta ministern Noguchi och hennes cirklar rubbas. Efter en tid är de gifta och han beslutar sig för att ställa upp i valet till ny guvernör för Tokyo.
Kazu kastar sig med liv och lust ut i en valkampanj - utan makens vetskap.
Politiken beskrivs som ett otyg som styrs av känslor och pengar och kännetecknas av förräderi.
Kazu och Noguchi är varandras totala motsatser. De representerar helt olika principer och tankesätt. Han är socialist, men har kvar en mycket ålderdomlig kvinnosyn. Kazu kan tänka sig att vara underdånig till en viss gräns eller åtminstone till synes.
Det är mycket intressant att följa de två makarnas utveckling. De är mycket ensamma tillsammans; de påverkar inte varandra eller ens möts någonstans. Kazu sjuder av liv medan Noguchi med sin sparsamma mimik förefaller ha stelnat i högdragen likgiltighet. 
Efter banketten (1960; sv. övers. 1969) av Yukio Mishima (1925 - 1970) är en poetisk berättelse som till och med är humoristisk på sina ställen. På slutet blir det direkt spännande och man håller tummarna för Kazu.
Yukio Mishimas eget dramatiska liv avslutades med seppuku (harakiri). 
Han misslyckades med sin politiska verksamhet. Och homosexualiteten gjorde inte livet lättare för honom. 

Ridderlig och romantisk

En understreckare av Magnus Hedlund om den hårdkokte deckarförfattaren Raymond Chandler (1888 - 1959) ledde till att jag läste Långt farväl (1953; sv. övers. 1955). Den räknas som en av de allra bästa av de sju romaner om privatdetektiven Philip Marlowe som Chandler skrev.
Det var också den Chandlers näst sista roman och den skrevs under hustruns långa sjukdomstid. Efter hennes död tappade författaren kontrollen över sitt liv.
Philip Marlowe opererar i Los Angeles. I Långt farväl får han bokstavligen ett problem serverat i famnen. Den alkoholiserade krigshjälten Terry Lennox blir Marlowes vän och drar därmed in honom i sitt komplicerade liv. Han är gift med en förödande vacker blondin som därtill är omätligt rik och bor i det förmögna Idle Valley där alla är rika och uttråkade. Den vackra blondinen hittas mördad, hennes man är försvunnen, det dyker upp fler blondiner och fler mord.
Att pengar inte har någon förädlande inverkan är inget nytt för Philip Marlowe, som själv har ridderliga ideal, är omutlig och illusionslös.
Härvan av lögner, maktutövning, våld och mord griper omkring sig. Marlowe nystar och nystar. Han kommer ideligen i kontakt med en lynnig poliskår och hamnar till och med i finkan på grund av lojalitet mot en vän.
Långt farväl berättas i jag-form av en professionell iakttagare. Han beskriver människor och miljöer, kläder, bilar, färger, stämningar - allt så att man tycker att man är där. Jag skulle vilja se filmen. Med Humphrey Bogart som Marlowe, förstås.
Dialogen är snabb, frän och tuff. Bildspråket är ibland överdådigt. Ett exempel:
"Hans ögonbryn vajade stilla, likt antennerna på en misstänksam insekt."
Ett klart minus är dock den besynnerliga kvinnosynen.

Ett rum med utsikt

Ett rum med utsikt (1908) av E(dward) M(organ)  Forster kom inte på svenska förrän 2006.
Maria Ekman har gjort översättningen och Stephen Farran - Lee har skrivit förordet. Allra sist kommer ett mycket användbart appendix med uppgifter om alla litterära och musikaliska referenser.
Arbetsnamnet på romanen var Lucy. Huvudpersonen, Lucy Honeychurch och hennes kusin Charlotte Bartlett är på besök i Florens. De är ett omaka par; två väldigt olika kvinnor. Lucy är ung, spontan och förvirrad.
Charlotte är äldre, ogift och vet hur allt bör och skall vara; vad som går för sig och inte. Stelnad i sina former helt enkelt.
Klassindelningen är skarp. Stadsborna skiljer sig från lantbefolkningen; engelsmännen från italienarna.
Mr Emerson och hans son George skiljer sig från mängden. Man vet inte riktigt var de ska placeras.
Författarinnan Eleonora Lavish anses vara mycket originell. Hon går på föreläsningar och låter dammråttorna frodas i hemmet. 
Lucy - författarens alter ego -  har en liten flirt med George men förlovar sig med den outsägligt triste, men mycket passande Cecil Vyse som älskar att svänga sig med italienska uttryck. Bredvid Lucy förefaller han ganska livlös. Men han fäller många roande repliker. Helt oavsiktligt förstås.
Ett rum med utsikt är en älskvärd bok. E M Forster sägs ha en "tebordsteknik" enligt den beundrande författarenkollegan Christopher Isherwood.
Forster tar sina karaktärer på kornet; ironin är rolig men inte elak.
Man kan skratta åt de olika personligheternas fåniga egenheter, men i nästa minut gör de något som får en att känna respekt för dem.
Forster var framför allt romanförfattare. Ett arv gjorde det möjligt för honom att helt ägna sig åt sitt författarskap. Han var tystlåten medlem i Bloomsburygruppen
Forster är kanske mest känd fär Howards End och En resa till Indien, men Ett rum med utsikt är alldeles utmärkt också. En riktig liten pärla!
Alla är filmade. Efter hans död gavs romanen Maurice ut. Den avslöjar Forsters livs hemlighet, nämligen att han var homosexuell. Den finns också som film.
Femtio år senare, alltså 1958, skriver Forster En utsikt utan rum och berättar vad som hänt sedan sist.

En klassisk vildmarksroman

 

Det var  länge sedan jag läste något av Jack London.
Nu råkade det bli så att jag lånade hem en CD - bok,  
Varghunden, av Jack London.
Och vad mera är - jag lyssnade på den med stor förnöjelse -  trots en teatralisk uppläsning som - i mitt tycke - rimmade dåligt med texten.
Vildmark, kyla, snö; människan i kamp med naturen. Vargar, hundspann, guldgrävare, lägereldar. Här överlever endast de mest lämpade.
Det är männens värld helt och hållet. Inte en kvinna så långt ögat når.
Inte förrän i San Francisco, vill säga.
Miljön är Yukon i Kanada alldeles på gränsen till Alaska. Tiden är 1890 - talet, guldrushens dagar..
White Fang kom ut 1906 och redan 1908 fanns Varghunden på svenska.
Varghunden Vittand är "huvudpersonen" i boken, men berättelsen börjar tidigare än så. Vittand är hälften varg hälften hund. Han lever ett hårt och växlingsrikt liv i vildmarken, som slädhund, som kamphund och slutligen som självutnämnd bodyguard åt Weegan Scott, som slutligen blivit hans älskade herre.
Jack Londons framställning av varghunden och hans liv, instinkter och
trofasta lojalitet mot den som förtjänar det fängslar.  
Beskrivningen av hur vargar rör sig, de sluga jaktmetoderna, tålamodet, skillnaderna mellan hundars och vargars beteende - allt verkar skildrat av någon med kunskaper. Och han är en god berättare, Jack London.

Jack London föddes i San Francisco 1876 och prövade en mängd olika sysselsättningar - bland annat var han guldgrävare - innan han blev författare; en mycket framgångsrik sådan.. Förutom vildmarksromaner skrev han också samhällskritiska. Det var vildmarksromanerna han blev mest känd för.

Varghunden får komma med i LYRANS KLASSIKERUTMANING

Så kan det gå

Gick på loppis och strövade på jakt efter allt och ingenting och passerade den lilla bokavdelningen. Och så gick det som det gick. För en spottstyver inhandlade jag
Martha - första delen om Martha Quest i serien Våldets barn av Doris Lessing.
Jag fick en oemotståndlig lust att läsa om. Det passar ju också bra i Lyrans klassikerutmaning.

Kyndelälskaren: en barndom i Provence  en självbiografisk roman av deckarförfattaren Pierre Magnan har jag redan läst men den kan jag läsa om. Utgiven av fina Grate förlag 2009.
Läs vad jag tyckte då HÄR

Författaren Lucy Dillon är ett okänt kort för mig. Ensamma hjärtan och hemlösa hundar - i skick som ny. En klimatsmart pocket från Bonnier pocket.
"En otroligt varm skön roman med stort hjärta" har någon sagt på SVT Go´kväll.  Kanske inte fel med lite feel - good i februari, årets värsta månad

Förintelsens minnesdag

”för ett författarskap som hävdar den enskildes bräckliga erfarenhet mot historiens barbariska godtycke”.
Så motiverade Svenska Akademien sitt val av nobelpristagare i litteratur 2002: Imre Kertész. Han föddes 1929 i Budapest i en judisk familj.
Han hamnade som fjortonåring i Auschwitz i krigets slutskede och kom därifrån till Buchenwald. Detsamma drabbar ynglingen György i Mannen utan öde (eller Steg för steg; bra titlar båda två).
György plockas lika oväntat som omotiverat ur skolbussen och förs till Auschwitz för vidare transport till Buchenwald och ett par läger till. 
Man skulle förvänta sig gråt och tandagnisslan men icke.
György släpper på något sätt taget om det vanliga dagliga livet och familjen och accepterar med häpnadsväckande objektivitet det som händer honom. Han noterar kyligt hur vädret är, hur människor ser ut, hur de är klädda, hur de olika fångkategorierna är märkta, o.s.v.
Men -   en nedåtgående spiral igång har satt igång. Sakta men säkert bryts Györgys hälsa ner. Han iakttar detta också och ger upp kampen mot lössen som invaderar hans sår. Dessförinnan har han konstaterat att något blivit förstört inom honom vid en speciell tidpunkt.
Efter en tid har hans kropp slutat att registrera smärta. Livslågan flämtar, men den finns. Ljudet av soppkärlen kan väcka en gnista av liv
Han hamnar så småningom i sjukvården och får mera mänsklig behandling. 
En och annan sticker åt honom lite extra mat. Någon annan har ett vänligt ord till övers. Men de kirurgiska ingreppen i hans infekterade knä och höft görs utan bedövning. György talar liksom i förbigående om det väsen han förde under operationen. 
Detta är typiskt för Mannen utan öde. Denna kyla och brist på uttryck som man kan känna igen från Camus Främlingen.
Det händer som måste hända. Naturligtvis är det så.

Så småningom kommer det små tecken på att något är i görningen. 
Det börjar som en aning men övergår en dag i visshet

Imre Kertész är den som vid sidan av Primo Levi brukar anses som de främsta skildrarna av koncentrationslägren. 
Jag har nu tillgodogjort mig Mannen utan öde som CD-bok i utmärkt uppläsning av Krister Henriksson och med boken vid sidan om. 
Den gjorde ett starkt intryck på mig och jag har en rad frågor av existentiell natur som skulle varit mycket lämpliga att diskutera  i en läsecirkel till exempel. 

Stefan Jonsson gjorde en utmärkt intervju
med Kertész i december 2002 med rubriken "Det är en plikt att vara lycklig" 

Mannen utan öde får komma med i Lyrans klassikerutmaning

Katrina på Klinten

Unga bonddottern Katrina från Österbotten är vacker, gyllenblond och ståtlig. Hon har många friare, men faller för den glade, sprallige sjömannen Johan Johansson från Åland som alltid sjunger och berättar historier. 
Bland annat lovar han Katrina guld och gröna skogar och blå äpplen om hon följer honom till Åland. Vilket hon också gör. 
Så snart de kommer dit upptäcker hon sitt misstag. Men sådant är Katrinas kynne att hon utan knot tar konsekvenserna av sitt felval. 
Den minsta gråaste kojan på Torsö blir hennes hem för resten av livet. Där sliter hon ont på dagsverken hos kaptensbönderna för familjen. Katrina tar om hand. Inte bara den egna familjen. Grannen, den utslitna Beda, har i Katrina ett orubbligt stöd och en  vänskap utan åthävor.
Tre söner och en dotter föds i familjen. Johan är inte till stor hjälp, men äldste sonen, Einar,  går i tidig ålder på dagsverken. Katrina våndas (så även läsaren), men kan inget göra. Einar blir också den som målmedvetet går in för att komma sig upp och ut i världen som kompensation för den fattiga barndomen. 
Katrina är stolt och stark och inte rädd för att säga ifrån. Hon vinner respekt överallt. Något välstånd blir det aldrig tal om, men hon lyckas skaffa en ko och några äppelträd.
Åland är avskuret från övriga världen. Så är Fasta Åland avskilt från de andra öarna. Klinten hör inte riktigt till resten av byn. Katrina återser aldrig sin hembygd.
Katrinas liv på Åland är ett stycke kvinnohistoria, vilket ju var något som intresserade författarinnan Sally Salminen. Ålandsfrågan var ett annat engagemang och den berörs också i Katrina. 

Katrina kom ut 1936 och filmades 1943 med Märta Ekström som Katrina, Frank Sundström som Johan. 
Katrinas levnadsöde engagerar. Romanen blev omedelbart en storsäljare och den lever vidare.  Jag tycker att man associerar till statarromanen Bara en mor av Ivar Lo - Johansson. Den kom ut 1939 och filmades 1949 med Eva Dahlbeck i huvudrollen som Rya - Rya.
Jag kommer också att tänka på de amerikanska slavarna på bomullsfälten.

Katrina får delta i Lyrans Klassikerutmaning

Stämningssänkande reselektyr

Den store Gatsby (1925) av F  Scott Fitzgerald skildrar ett gäng överklassmänniskor år 1922.
Damerna är vackra och livlösa som orchideer och trötta och uttråkade och ointresserade av allt. Alla har pengar; gamla och nya. Var Jay Gatsby fått sina enorma förmögenhet ifrån vet ingen. Daisy Fay, den kvinnliga huvudpersonen i Den store Gatsby,  har till och med pengar i rösten som också beskrivs som en odödlig sång.
Allt som rör Gatsby byggs på gissningar och rykten. Men alla vet alldeles säkert att han bjuder på fantastiska middagar där ingenting saknas.
Jay Gatsby står där på sin trappa i rosa kostym och tar emot sina gäster och kallar den för "gamle gosse" Många besvärarar sig inte med att dölja grimasen. Han bor också i området mellan East (=fint) Egg och West (=inte fint)Egg.
De tjusiga människorna  framlever sina dagar under ivrigt festande och drickande. Vad ska vi göra i eftermiddag, imorgon och alla andra dagar trettio år framåt i tiden frågar sig någon. Ingen har någonsin haft ett hederligt arbete. En egendomligt segsliten kärlekshistoria uppdagas, men så värst mycken kärlek var det väl inte när allt kom omkring... 
Allt fladdrar och svävar; spöklikt och undflyende - från uppgifter till sommarklänningar och gardiner. Så är det också med människorna.
Nick Carraway sysslar med "affärer" och bor granne med Gatsby. 
De känner en viss släktskap. Det är också Nick Carraway som berättar hela historien och är med från början till slut.
Många var de som ville gå på Gatsbys festligheter, men vilka följde honom till det bittra slutet?
Den store Gatsby är en mörk och illusionslös roman som lär vara lika mycket analyserad som Ulysses. Tomhet, isande kyla, arrogans och förakt kännetecknar karaktärerna. Det finns inte en enda människa att sympatisera med. (Fast på slutet kände jag ändå en viss motvillig medkänsla med en viss person.)
Nyöversättningen är gjord av Christian Ekvall. Där har jag vissa invändningar mot ordvalen, t. ex. tjej; störde sig på, sysslingdotter.
Men han har skrivit ett instruktivt  efterord där han bl. a. pekar på färgsymboliken i romanen. Jag hade funderat över att det var så viktigt med att saker och ting var gula, t. ex. Gatsbys tjusiga bil. 
Tidsskildringen känns väldigt genuin. Det doftar 20 - tal. Eller åtminstone som jag tänker mig 20-talet med tjusiga klänningar, frisyrer och jazz.

                                       

Ljus i mörkret

Det kom en liten läcker bok med posten. Collected Poems av W. B. Yeats. Collctor´s Library.
Med introduktion, diktregister och förstaradsregister och en bifogad länk som kan bli farlig:
http://www.collectors-library.com
Den lilla läckerheten är försedd med guldsnitt dessutom och ligger så hemmastadd i handen. Ett smakprov:

Men Improve with the Years 

I am worn out with dreams;

A weather-worn, marble triton

Among the streams;

And all day long I look

Upon this lady´s beauty

As though I had found in a book

a pictured beauty,

Pleased to have filled the eyes

Or the discerning ears,

Delighted to be but wise,

For men improve with the years;

And yet, and yet,

Is this my dream, or the truth?

O would that we had met

When I had my burning youth!

But I grow old among dreams,

A weather-worn, marble triton

Among the streams

Läs mer:
W B Yeats gjorde guld av vardagens dy

Yeats dikting bytte riktning efter 50 - årskris

Yeats hämtade kraft i erotiken och det ockulta


tre fylliga understreckare av Carl - Johan Malmberg

Eja vore man där!

Spoon River - koncert på Dramatens lilla scen.
Romeo & Julia - kören  bjuder på poesi och musik.
Den amerikanske författaren Edgar Lee Masters (1869 - 1950) är egentligen endast känd för 
Spoon River Anthology som kom ut 1915. ELM hade en framgångsrik advokatbyrå men odlade sina litterära intressen vid sidan om.
Spoon River Anthology är en serie gravskrifter där de döda kommer till tals och avslöjar hur saker och ting förhållit sig. De berättar från andra sidan graven om sådant som de aldrig kunnat säga i livet.
Författaren har erfarenheter från livet i ett par småstäder i Illinois och det är dem han använder.
Men det finns döda som är missnöjda med sin placering på kyrkogården och det stämmer inte att
"graven allt förliker, himlen allt förklarar" (som J O Wallin skriver i sin dikt Jordens oro viker).

Judge Somers

How does it happen, tell me
That I who was most erudite of lawyers,
Who knew Blackstone and Coke
Almost by heart, who made the greatest speech
The court - house ever heard, and wrote
A brief that won the praise of Justice Breese - 
How does it happen, tell me,
That I lie here unmarked, forgotten,
While Chase Henry, the town drunkard,
Has a marble block, topped by an urn,
Wherein Nature, in a mood ironical,
Has sown a flowering weed.

The Common Reader

Virginia Woolf tillägnar Lytton Strachey sin essäsamling The Common reader collection I
Den innehåller tjugofem essäer om George Eliot, Jane Austen, Jane Eyre, Wuthering Heights, Joseph Conrad, Montaigne, och Defoe för att välja några.
Hon guidar klokt, humoristiskt och kunnigt den vanlige läsaren genom författarskap från alla tider och förmedlar läsglädje och tilltro berättarkonsten.

I The Common Reader collection II kan man bland annat läsa en essä om Thomas Hardy och How Should One Read a Book. Virginia Woolf ger rådet att aldrig låta sig påverkas av andra när det gäller läsning utan följa sina egna instinkter och att dra sina egna slutsatser. Läsaren bör se sig som medarbetare till författaren.

Lockar till omläsning

I en understreckare den 11 september frågar sig Hans -  Roland Johansson, forskare i franska vid Stockholms universitet, om Alexandriakvartetten 

1957 - 1960 av Lawrence Durrell (1912 - 1990) är en klassiker eller inte.
Kan man utnämna en roman som endast har några och femtio år på nacken till klassiker? Eller är perspektivet för kort?

1957 kom första delen Justine tätt följd av Balthazar och Mountolive. 1960 kom sista delen, Cleo.

Fem språk, fem raser och ett dussin religioner; kärlek, vänskap och politik är ingredienserna i en roman som handlar om symbiosen mellan en stad och dess människor.
Romanen är enligt författaren själv ett studium av den moderna kärleken. 

Allt - människor och händelser - ses som i ett flertal speglar och belyses från flera håll. Hans - Roland Johansson frågar sig om inte innehållet i romanen möjligtvis underordnas den virtuosa tekniken.

Illusionisten av John Fowles och The good Soldier av Ford Maddox Ford
håller Hans - Roland Johansson som mera "diaboliskt och säkert orkestrerad" respektive "psykologiskt oroande". Och jag blir nyfiken på dem också.
Jag minns att jag vid min tidiga läsning av Alexandriakvartetten tyckte att den var  sinnlig, gåtfull och mycket spännande.
Skulle en omläsning idag innebära samma andlösa upplevelse?
Heder åt Norstedts som oförfärat ger ut Alexandriakvartetten på nytt (övers.: Aida Törnell) i serien Norstedts klassiker.

Värdet av ett eget rum

Nyöversättning av en modern klassiker från 1929.

Virginia Woolfs essä Ett eget rum har fått ny språkdräkt av idéhistorikern Elisabeth Mansén.

Innehållet baseras på två föreläsningar om kvinnor och litteratur som Virginia Woolf höll för kvinnliga studenter.

Fem hundra pund om året och ett eget rum som går att låsa är det minsta kvinnor behöver för att ha möjlighet att skriva. Frihet och en lugn arbetsmiljö.

I samhället råder manliga värderingar och männen kämpar hårt för att bibehålla sina positioner.

Kvinnors kamp för rösträtt gör att kampen hårdnat. Instinkten att äga skapar gränser. Det en man gör med svårighet är helt omöjligt för en kvinna.

Och kvinnor som skriver bemöts med hån.

Virginia Woolf varnar för vrede och bitterhet. Jane Austen är bättre än Charlotte Brontë eftersom den senare är just arg och bitter enligt Woolf.

Två kön är egentligen otillräckligt. Önskvärt vore en androgyn konstnär. 

Könstillhörigheten ska vara utan betydelse.

Virginia Woolf skriver elegant och muntert. Läsningen flyter lätt trots att meningarna och tankegångarna vindlar.  Det är inte svårt att förstå att  

Ett eget rum ständigt kommer ut i nya utgåvor. 
Annina Rabes förord är ytterst värdefullt liksom översättarens noter och förklaringar.

Heder åt Ellerströms förlag som tagit sig an den senaste översättningen.

Lisbeth Larsson skriver så här i  GP

och

Elise Karlsson i SvD

Ett solens barn

Collings förlag

i Malmö har startat en ny serie som kallas  
Collings Vintage.

Lagom till Mors dag (25/5) kom novellen Den nya Isabel  (Marriage à la Mode) i nyöversättning av Camilla Jacobsson. Författararinnan Katherine Mansfield  

( 1888 - 1923) levde kort men intensivt. 

Hon flyttade från Nya Zeeland och lämnade platsen för sin och den älskade broderns lyckliga barndom bakom sig för gott; hon gifte sig två gånger och fick ett barn som var dött vid födseln. 1915 stupade hennes älskade bror i kriget och det satte djupa spår hos KM.

Lungsoten tvingade henne att tillbringa alltmer tid på sanatorier i bergen och villor vid havet.

I essän Katherine Mansfields nostalgi skriver 

Helen af Enehjelm inkännande och beundrande om henne.

Katherine Mansfield skrev noveller, dagböcker och stora mängder brev. 

Helen af Enehjelm pekar på skillnaderna i brev och dagböcker. I breven skriver hon en sak beroende på sin uppfostran och respektive mottagare. I dagböckerna kommer det fram hur det verkligen står till.

Hennes vänner vittnar om hur hon hela tiden - även när hon är som sjukast - vidgar deras medvetande.

Katherine Mansfield ville genom att förstå sig själv också förstå andra. 

Hon skriver:

"Jag vill arbeta på så sätt att jag arbetar med mina händer och mina känslor och min hjärna. Jag vill ha en trädgård, ett litet hus, gräs, djur, böcker, tavlor, musik. Och ur detta, uttrycket för detta, vill jag skriva (också om jag råkar skriva om hyrkuskar, det gör detsamma)."

Ur hyllorna: J

Fyra moderna klassiker.
Julstädningen och döden. Nio berättelser om en ung flickas uppväxt i ett småländskt, frikyrkligt hem. Roligt och vemodigt
och mycket empatiskt. Och förmodligen likt
Margareta Strömstedts egen barndom.

Jacobs rum är Virginia Woolfs genombrottsroman från 1922. Den beskriver en pojkes utveckling från barn till ung man. Den okonventionella berättartekniken innebar en brytning med den engelska romantraditionen.

Jane Eyre kom ut för första gången 1847 under pseudonymen Currer Bell. Om omläsningen av Charlotte Brontës genom tiderna mycket älskade roman skrev jag för en tid sedan DETTA.

Bakom det vackra omslaget döljer sig Jerusalem av
Selma Lagerlöf i en utgåva från 1958 på Bonniers Folkbibliotek. (Där döljer sig också en hälsning från faster Elsa, salig i åminnelse, vilken inte gör boken mindre värdefull för mig.) Jerusalem kom ut 1901 - 1902 och handlar om en familj från Nås i Dalarna som utvandrar till Jerusalem 1896.

Skolka från livet?

Idag kommer nyöversättningen av
Thomas Manns stora diskussionsroman Bergtagen ut i nyöversättning av
Ulrika Wallenström.
Den förra översättningen till svenska kom 1929 och
gjordes av ingen mindre än Karin Boye.
Enligt Ulrika Wallenström är det en fin och trogen översättning men språket är föråldrat.
Efter att ha läst dagens understreckare av
Måns Wadensjö (född 1988) i SvD förstår jag att den där måste nog anskaffas.
Måns Wadensjö är författare till den nyutkomna romanen ABC-staden.
2010 fick han Katapultpriset för debutromanen Förlossningen.

Thomas Mann fick idén till Bergtagen efter det att han besökt sin hustru på ett sanatorium i Davos 1912. Han fascinerades av
skolka- från- livet -andan som präglade den mycket speciella världen i världen på sanatoriet.

Det är fantastiskt när klassikerna nyöversätts och förs vidare.
Det finns hur mycket som helst att göra på området! Vissa klassiker har ju inte ens översatts till svenska någonsin.

Läsecirkel på danska

I höst läser vi Karen Blixen i den danska bokcirkeln.
Vi har börjat med Babettes gæstebud.
Den lämpar sig väldigt väl för långsam högläsning.
Vi gillar språket och tycker att
Karen Blixen skriver bildmässigt.
Den milda ironin ger ytterligare krydda åt anrättningen.
Vi tänkte också se filmen, men den förefaller vara omöjlig att få tag i.
Den finns inte att låna eller hyra på något bibliotek i närheten och går inte att köpa. Inte ens på Tradera eller Bokbörsen.
Någon som har någon bra idé?