I Store bror av Lionel Shriver möter vi Pandora som lever sitt liv med en träningsnörd till äkta man som håller till i källaren på hennes hus och tillverkar alltför exklusiva, dyra möbler. Pandora arbetar på sitt lukrativa företag Baby Monotonous. Styvsonen Tanner orsakar ett visst rabalder, medan¨flickan Cody är tillgiven och vill att alla ska vara glada. Allt fungerar ganska bra ända tills Pandoras bror, jazzmusikern Edison, kommer för att hälsa på i ett par månader. Alla inser att det blir lite påfrestande med ett så långvarigt besök. Men de kunde inte föreställa sig att det skulle få sådana konsekvenser som det sedan fick. Ur flygplanet stiger en koloss som åtföljs av resenärer som muttrar över att han tagit för stor plats. Pandora försöka styra anletsdragen. Edison pratar oavbrutet och skryter ogenerat om sina fantastiska gig och om turnéer som väntar. Allt ställs på sin spets. Pandoras och Edisons uppväxt visar sig ha varit ganska extrem; syskonrelationen återtas, men - med ombytta roller. Pandora bestämmer sig för
att hon ska banta ner Edison. Hon är ordentligt påläst och hård i
nyporna och med hjälp av pulverdrinkar rasar Edisons kilon. Över tid, förstås. Pandoras och Fletchers äktenskap sätts på hårda prov; Tanner rymmer och Cody agerar fredsförhandlare. Pandora är lite naiv (tycker jag), men hennes kärlek till brodern är rörande. Eller - vill hon bara vara rättfärdig? Vad som sedan händer hade man aldrig kunnat förutse. Och jag är inte den som tänker avslöja något.
I Store bror finns många allvarliga frågor för diskussion; skuld och ansvar ; övervikt, fetma, kroppsfixering, ätstörningar, utanförskap; relationen mellan föräldrar och barn; relationen mellan styvförälder och styvbarn och - naturligtvis - relationen mellan syskon och så vidare. Ett syskon ska man ju kunna ta för givet, men var börjar och slutar det ansvar man har för en annan människa? Vad händer när man tycker att nu räcker det; nu har jag gjort mitt? Lionel Shriver är en skicklig psykolog och hon har insikt i en del av problemen eftersom hennes egen bror hade problem liknande Edisons. Hon borrar djupt och sätter fingret på de ömma punkterna. Store bror är en viktig roman, som tar upp aktuella ämnen. Humor saknas inte heller.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
kanske borde man låta sina syskon bli vuxna
SvaraRaderakan man väl tycka, men .. ja, läs boken!
Radera(läst om boken och lyssnat på henne)
Raderavet du hur det hela slutar? undrar en som har fostrat flera småsyskon...
SvaraRaderanej, eller så tog han ju livet av sig men det kan ingen ta ansvar eller ha skuld för
RaderaKlart att storasystrar kan vara ansvarsfulla, men mammarollen lät jag för min mor, även när jag gjorde mycket för min syster, min lillasyster är 12 år yngre så jag flyttade hemifrån innan hon började skolan (min jämnåriga lillebror gjorde jag mest bus med)
Verkar intressant också, liksom Vi måste tala om Kevin som jag just avslutat. Ruggig, men hon är en bra författare som inte ryggar för det mörka i tillvaron. Det psykologiska i boken är för mig tilltalande, om man inte i detalj vill läsa om själva mördandet. Det som hänt svävar över hela berättandet. Tack för boktips!
RaderaHoppas helgen blir trevlig!