En smakebit på søndag v. 41 2025

"På Vasilijön i Petersburg bodde de här åren inte bara utländska affärsmän och deras familjer, utan även många ryska konstnärer och lärde. Det var oundvikligt att de hörde talas om tyskan, den vackra, bleka med det ljusa håret som sades bo där uppe på Malyj Prospekt, nästan alltid ensam och i rum lika mörka, mjuka och kyliga som havet. Konstnärerna och de lärde gjorde visit. Min mormorsmor vinkade in dem med en trött, smal hand, hon sa inte mycket, hon förstod knappt någonting, hon såg dröjande och drömmande på dem under tunga ögonlock. Konstnärerna och de lärde satte sig i de djupa, mjuka sofforna och fåtöljerna, de sjönk in i de tunga och mörka tygerna, hembiträdena kom kom med svart kaneldoftande te och marmelad gjord på blåbär och björnbär."

Ur Sommarhus, senare av Judith Hermann 

Veckans mening v. 41 2025

MIN

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord: Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Min Veckans mening v. 41 kommer från novellsamlingen Alice av Judith Hermann.

" Hissen sade farväl till Anna, Alice och rumänen med ett ryckigt, mekaniskt ljud."

Fem en fredag v. 41 2025: 5

elisamatilda: Fem en fredag v. 41:5 

1. Nämn fem saker du inte kan leva utan: Böcker, kaffe,  hushållspapper, frukt, godis  (Familjen säger sig självt)
2. Nämn fem små saker som gör din dag bättre: Sol, värme, altanhäng, trevlig post, någon som lagar mat
3. Nämn fem platser du trivs extra bra på: Altanen, läsesalen Lunds UB, biosalongen, konserthuset, Kyoto
4. Nämn fem saker du ofta glömmer bort: Att ta med vatten, somliga födelsedagar, tiden, åldern, vattna blommorna
5. Nämn fem saker du säger oftare än du borde: Nä, usch!, sopprot, blindstyre, viktigpetter, kogehöna

Litteraturens ABC - bokstaven C

enligt O: Litteraturens ABC - bokstaven C

Berätta om en minnesvärd bok som börjar på C

Combray. Utomordentligt ambitiöst och ganska djärvt att anpassa På spaning efter den tid som flytt (1913 - 1927) av Marcel Proust (1871 - 1922)  till grafisk roman! I del 1, Combray,  möter vi de kända scenerna med madeleinekakan och lindblomstéet, hagtornshäcken och fraset av mammas klänning när hon - äntligen! - kommer för att säga godnatt. Vi får möta många egenartade personer med speciella vanor och uppfattningar. Samhället är strikt klassindelat.

Berätta om en författare vars för - eller efternamn börjar på C

Carl - Johan Vallgren, Din tid kommer  är en skönlitterär roman förklädd till thriller. Roman om ett brott är undertiteln. Din tid kommer tilldrar sig 1993 i Halland och börjar med att en kvinna hittas död i ett vattendrag; kalrakad, utmärglad och med korslagda armar. Sverige var ett annat land då. Man talade med varandra ansikte mot ansikte. Inget SMS- ande eller mejlande. Kriminalkommissarie Roger Björling får hand om fallet men finner ganska snart att här krävs förstärkning från rikskrim. Då återvänder Johanna till sin barndoms Falkenberg som hon flytt från p g a traumatiska händelser.

Berätta om en bok som på något sätt kan kopplas till cirkusvärlden 

En cirkus drar förbi av Patrick Modiano tilldrar sig i femtiotalets Paris. Utan att vara det minsta frankofil förstår jag att Modianos skildringar av Paris måste vara något extra. Huvudpersonen Jean tänker tillbaka på sin ungdoms upplevelser tillsammans med den äventyrliga Gisèle under en kort tid under vilken han egentligen inte fattade någonting utav vad han deltog i utan att veta om det. Han var bara 18 år även om han utgav sig för att vara 21.

Kukum

Kukom är titeln på Michel Jeans roman som handlar om hans gammelmormor Almanda. Hon tillhör ursprungsfolket innuer, ett indianfolk, som lever i östra Quebec, Labrador och Kanada. Almanda var bara femton år när hon träffar den unge indianen Thomas Siméon och lämnar son tant och farbror för ett liv med Thomas. Hon blir väl mottagen i sin nya familj, men språket innu - aimun bereder henne stora svårigheter. Hon talar franska och läser böcker. Thomas kan varken läsa eller skriva, men har djupa kunskaper om natur, jakt och familjens historia. Det dröjer inte länge förrän Almanda jagar pälsdjur; mård, mink, lodjur, med Thomas i markerna. Malek, Thomas far, har gjort fina snöskor åt Almanda . Almanda älskar livet utan bojor och anpassar sig snabbt till sin nya familjs liv. Péribonka heter den mäktiga floden som är målet för jaktmånaderna. I tjugoårsåldern börjar Almanda föda barn. Den äldsta flickan Anne - Marie blir en fantastisk upplevelse för Almanda och Thomas. Nästa barn, sonen Ernst, dör endast några dagar gammal. Men snart har Almanda fött nio barn. Inget av barnen delar Almandas intresse för läsning men barnbarnsbarnen läser på universitet. Almanda reflekterar över tidens gång. Hon är väldigt gammal och minnena är hennes enda förmögenhet. Hon tänker på hur både hennes egen familj och alla andra familjer lyckats förbise alla olycksbådande tecken som föregick kolonisationen av de här vilda områdena. Skogshuggare, flottare, tåg, bullrande arbetsmaskiner, affärer och turister gör sitt intåg. Vägen till jaktmarkerna vid Péribonka skärs av och innuerna blir hänvisade till ett stillasittande liv i reservatet.. Männen far illa och somliga hemfaller åt dryckenskap. Innuernas barn tvingas iväg till olika skolor och kommer hem och talar franska. Sitt eget språk har de glömt och är inte längre intressant för dem. Almanda minns tydligt kärleken mellan henne och Thomas och det slitsamma arbete de delat. De älskar den stränga naturen med mäktiga älvar, stora sjöar; skoningslös kyla, hunger och törst. De rättar sig efter årstiderna och vädret. Ibland har de kött och fisk att äta. Till efterrätt kan det bli blåbär eller tranbär i björnfett.  Almanda får så småningom samma kanotbula i nacken som alla innuer fått genom att bära på kanoten förbi de vilda forsarna. Kukum är en fantastisk, osentimental skildring av en gammal kvinnas hela liv; ett slitsamt liv med mycken kärlek från maken och hans familj. Jag tycker mycket om Almanda och Thomás; den vilda naturen som både är hotfull och förlåtande och den älskvärda släkten som är så stöttande och inkluderande.  

Tisdagstrion v. 41 2025: Barn

1. Ingens mamma. Tolv kvinnor om barnfrihet.Tolv barnfria kvinnor berättar om sina sina tankar. Mycket intressant och tänkvärt, men jag skulle önskat mig ett annat ord än barnfri. Jag kan förstå att barnlös inte är något bra ord heller, men barnfri? I vilket fall som helst så berörs existentiella, etiska och moraliska frågor som borde diskuteras mera. Redaktör för Ingens mamma: tolv kvinnor om barnfrihet är Josefine Adolfsson som i sitt inlägg berättar om att hon redan som liten hos skolsyster betraktades som framtida barnaföderska; ett kärl, en livmoder. 

2. Bära barnet hem av Cilla Naumann, journalist och författare född 1960, har alltid vetat att om hon skulle skriva något självbiografiskt så skulle det handla om adoptionen av tre barn, två pojkar och en flicka, från Colombia. I Bära barnet hem följer vi henne och äldste sonen Adam på en resa till Bogotá. Adam ska träffa sin biologiska mor, Magda, och författaren ska möta kvinnan hon tycker sig stå i skuld till.  

 3. Om våren av Karl - Ove Knausgård. Boken är ett brev

till den yngsta dottern och den tar sin början redan närdottern befinner sig i sin mammas mage. Den lilla har redan tre syskon; två systrar och en bror. Alla tre syskonen blir väldigt glada när de får veta att de ska få ett litet syskon. Mamman, Linda Boström Knausgård, befinner sig på sjukhus efter en depression och storebror ringer upp henne för att kontrollera faderns uppgifter. Båda föräldrarna är överens om att deras barn ska ha syskon. Syskon står för livets längsta relationer.  

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord: Tisdagstrion v. 41: Barn 

En smakebit på søndag v. 40 2025

"Han var inte mycket äldre än jag, men hans blick uttryckte redan en visdom och en kraft som jag omedelbart föll för. Thomas berättade allt om Péribonka med bara ett fåtal ord, vilket jag skulle lära mig uppskatta. Trots att hans sjungande röst stundtals kunde verka tveksam har jag aldrig sett en självsäkrare man. När kanoten gav sig iväg och Péribonka öppnade sig inför mina ögon hoppade mitt hjärta till. Idag har de byggt en stad där, men på den tiden upptog sandbankarna hela horisonten. Precis som älvarna öppnade även Péribonka en väg norrut. Den ledde oss ända fram till klanen Siméons jaktmarker. Vid femton års ålder var det fortfarande lätt att drömma. Men det som jag var på väg att få vara med om var  märkvärdigare än något jag hade kunnat föreställa mig."

Ur Kukum av Michel Jean