Klockan klämtar för dig

Klockan klämtar för dig av Ernest Hemingway handlar om sprängexperten Robert Jordan från Amerika som gått med som frivillig i spanska inbördeskriget. Han har fått i uppgift att tillsammans med en grupp andra män ur lokalbefolkningen spränga en viktig bro. Det känns som en  får vänta länge på den där sprängningen men under tiden hinner en bekanta sig med de övriga människorna som gömmer sig i en grotta i de spanska bergen. Pilar, en stor, klok kvinna är den som styr i grottan. Hennes lille man, Pablo, är en komplicerad, osympatisk men, i vissa lägen, duglig man. Helt pålitlig är han dock inte. Maria är en ung, krigsskadad kvinna som Pilar tagit under sina vingars beskydd. Anselmo är en gammal man som Robert kärleksfullt kallar "den gamle", en annan, som kallas kallas zigenaren, älskar att tetas med de andra. Sju män och två kvinnor finns i grottan när Robert kommer dit. Han försöker ta pulsen på dem alla för att försöka utröna vilka som kan användas till vad och vilka han kan lita på. Hela berättelse utspelar sig under 3 - 4 dygn. Det pratas mycket i grottan och diskuteras. Språket är inte det bästa och tonen är rå men för det mesta hjärtlig. Vid sidan av krigsdiskussionerna, politiken, livsberättelserna och planeringen av brosprängningen utspelar sig en finstämd kärlekshistoria mellan Maria och Robert Jordan. Det fanns mycket för kritikerna att sätta tänderna i. Jag har sträcklyssnat på Storytels inläsning  bra gjord av Martin Halland. Återigen förvånar jag mig över den närvarokänsla Ernest Hemingway skapar. Och att han får läsaren/lyssnaren med på tekniska resonemang om krig, vapen och broar. Han lyckas välja de rätta orden, de enkla, okonstlade. och han underskattar inte läsaren. Han berättar för en jämlike över en whisky eller ett glas öl på Sloppy Joe´s bar eller El Floridita i Havanna. Romanen filmades 1943 med Ingrid Bergman och Gary Cooper i huvudrollerna. Romanens titel är ett lån från 1500 - talspoeten John Donne och dennes dikt Meditation XVII som slutar: "Any man's death diminishes me, because I am involved in mankind. And therefore never send to know for whom the bell tolls; it tolls for thee." 

Titel: Klockan klämtar för dig

Författare: Ernest Hemingway

Översättare: Andreas Vesterlund

Förlag: Bakhåll

Tryckår: 2015

Antal sidor: 478 

Årstfruns dagbok 20 juli 1818

Märta Helena Reenstierna (1753 – 1841) på Årsta gård. 

Den 20 juli 818 skriver hon: Måndag. Jag tror den värst heta dag. Margarethas dag. Hagströms hustru böd först Mig, Mamsell och samtl: mitt folk på Caffée och Maja Greta med vin och brännvin. Jag glömde för dagen annotera, att den så kallade blomsterkungen, Trädgårdsmästaren Zimmerblad från Heleneborg, var här i går och omtyckte mycket både om min trädgård, tobak, rosor och boningsrum. Herr Löfstedt och Gesällen Malmberg voro här idag hela dagen, nu ådrades förmaket uti en agat facon, uti Sängkammaren påklistrades en ny borde, och sluteligt betaltes 100 RDr. Eftermiddagen hitkom min Systerson Gustaf samt en Herr Baumgardten, och då, de hade gått bort, hitkom herr Sundell och Dess fru. Den sist lagda hönan kläckte 9 kycklingar af de egg, som Moltzer skickade mig, hvilka voro 10 - jag tillade ett egg och satte därpå ett märke, af vilket en unge först framkom. Ett var fetegg, ett hade hönan förut krossat. Jag har således inalles i år fått 40 kycklingar. Nu en lång tid har varit här varit mycket ruckel och besvär med Kakelugnsmakare, Sotare, Murare, Målare och bakning och annat mer.

Gattet

"Alltför få har ännu läst Åsa Nelvins enda diktsamling, men jag vet att de som har gjort det i sanning har knockats", skriver författaren och poesiforskaren Niclas Schiöler i understreckaren i dagens Svenska Dagbladet. Jag blev knockad bara av att läsa Niclas Schiölers text med korta citat ur Gattet: Sånger från barnasinnet som kom ut postumt 1981 efter Åsa Nelvins självmord. Hon blev bra 30 år. När hon var sju år gammal dog hennes mor och Åsa flyttades till ett par mostrar i Skåne. Hon avskyr dem och hånar deras skröplighet: "De har spottbubblor i mungiporna - som små/ pratsamma tumörer av glas." Vuxenvärlden är frånstötande i största allmänhet: "Bulliga läppar, tandluckor, varkulor, nakna fläckar i skallen."

Det gäller/ att kunna s v ä l l a/ när man blivit fullständigt tillplattad./ Ett hjärta av jäst.

Boken är reserverad på biblioteket. 

Writers in crisis

Writers in crisis. The American Novel 1925 - 1940 av litteraturvetaren Maxwell Geismar. 1947.

Long, too long America

Travelin roads all even and peaceful

you learn´d from joy and prosperity only,

But now, ah now, to learn from crises and anguish

Kapitel 1 behandlar satirikern och humoristen Ring Lardnder, som egentligen hette Ringgold Wilmer Lardner. Han arbetade som sportreporter och det är också sportens värld han skildrar i sina noveller. 

Kapitel 2 handlar om Ernest Hemingway och det är så klart honom jag kommer att koncentrera mig på. Ernest Hemingway: You can always come back

Kapitel 3 är också väldigt intressant i samband med Ernest Hemingway. Det handlar nämligen om John Dos Passos. Undertitel: Conversion of a Hero

Kapitel 4 William Faulkner: The Negro and the Female. W F föddes 1897; ett år innan Hemingway och ett år efter Dos Passos. Han växte upp i amerikanska södern där slaveriet satt sin prägel på samhället. Det räglar också Faulkners porträtt av amerikanska södern.

Kapitel 5 presenterar en författare som jag inte läst något av, nämligen Thomas Wolfe: The unfound Door. Kuriosa är att William Faulkner klassade Thomas Wolfe som den främste författaren under The Lost generation-eran, och sig själv som nummer två. Henry Miller skulle senare, på 1950-talet, jämföra beatförfattaren Jack Kerouacs prosa med just Wolfes, vilket inte är så konstigt då Kerouac hade Wolfe som sin främsta förebild i litteraturen.

Kapitel 6 ägnas John Steinbeck: Of Wrath or Joy. Vredens druvor har jag i varje fall läst. Och Öster om Eden. Nobelpriset. Vredens druvor handlar om berättelsen om en fattig familj som flyr från torkan i Oklahoma och försöker hitta ett nytt liv i Kalifornien.

Hemingway & Gellhorn

”Vi var bra under krig. När det inte var krig förde vi vårt eget. Ingen av oss överlevde familjelivet.”  Det var Martha Gellhorns lakoniska sammanfattning av sin relation med Ernest Hemingway. Hon var krigskorrespondent, skrev för Collier´s och rörde sig över hela världen. Hon tackade inte nej till något uppdrag för Hemingways skull. Hon borde packat väskan direkt när Hemingway snodde ett uppdrag från Collier´s mitt framför näsan på henne. Men hon gjorde något ännu bättre. Martha Gellhorn lyckades slinka med på ett sjukhusfartyg för att skriva om sjuksköterskor. På D - dagen var hon den enda journalisten som såg landstigningen på nära håll. Hemingway satt på redden och betraktade det hela genom en kikare. Det var i Madrid de träffades på allvar. Där fanns också författaren John Dos Passos som ofta kom i vägen för Hemingways giftpilar. Trots att de var vänner och båda tjänstgjorde som chaufför och sjukvårdare i ambulanskåren. Hemingway var över huvud taget ganska elak mot nästan alla omkring sig och hade lät att ta till smockan. "En självisk jävel," sa Dos Passos om Hemingway. Martha Gellhorn skrev sitt sista reportage vi 81 års ålder. Om filmen kan jag bara säga att Clive Owen var utmärkt i rollen som Hemingway medan Nicole Kidman saknade den kraftfullhet som jag förknippar med Martha Gellhorn. Men hon blev bättre med tiden. Som 81 - åring var hon riktigt bra. 

Och solen har sin gång

1926 debuterade journalisten Ernest Hemingway med romanen Och solen har sin gång; en fantastisk debut måste man säga. Han var då 27 år. Året efter skilde han sig från första hustrun, Hadley Richardson, för att genast börja sitt liv tillsamman med gemensamma väninnan Pauline Pfeiffer. Skrivandet var han diciplinerad med antingen det gällde tidningsartiklar eller det egna skönlitterära.  Har han bara en bra mening kan han utgå ifrån den. Han litar på sin skrivförmåga. Romanerna ligger alltid nära självbiografin tillstår han. I Och solen har sin gång följer en författarens alter ego amerikanen Jake (Jakob) Barnes och hans entourage i Paris. De flesta saknar sysselsättning. De rör sig mellan barer, kafeer och olika matställen. De dricker kopiösa mängder av whisky, pernod och champagne. Somliga har krigsskador på ena eller andra sättet; Jake också. När jag först läste den här boken var jag mycket ung och undrade mycket vari den där skadan bestod. Jag anade väl. Och så var det. Lady Brett Ashley  är den vackra kvinnliga medelpunkten i gänget. Förebild är Duff från Skottland. Brett och Duffy har androgynta namn och röker och dricker som någonsin en karl. Brett har en ful maskulin filthatt men uppfattas likväl som vacker och elegant. Alla männen faller som käglor omkring henne. Värst drabbad är juden Robert Cohn. Han står utanför gänget och det fälls ganska råa och inte sällan antisemitiska omdömen om honom. Nu bestämmer sig Bill Gorton och Jake sig för att åka till Spanien och fiska och sedan åka direkt till fiestan i Pamplona. Jake har beställt rum och ordnat biljetter till tjurarnas ankomst och till själva tjurfäktningen. Brett ber att få följa med tillsammans med sin fästman Mike Campbell. Hon ska snart skiljas från sin man med titeln. Miljöbeskrivningen under vandringarna och taxifärderna i Paris gör staden levande. Naturen i de spanska bergen under fisketuren beskrivs så en tycker att en är med på fiskafänget. Det är öring som gäller och de fiskar både med agn och fluga. Man får en tydlig bild av hur manlig vänskap ser ut. Det pratas inte så mycket ; män är med varandra. Ibland klipper de till varandra i fyllan och villan men faller sedan gråtande i varandras armar och ber om ursäkt. Stämningen under veckan som fiestan pågår är väldigt speciell och beskrivs väl. Hemingway är vad som kallas en aficionado. Han kan det det där med tjurfäktning som han betraktar som en konst. Tjurfäktningen kan ses som en metafor för hans skrivande liksom sedare kampen med den stora fisken i romanen Den gamle och havet som han sedan fick Nobelpriset för. Hemingway kunde vara charmerande men han kunde också vara direkt oförskämd mot människor som hjälpt honom i nödlägen. Han avskydde att stå i skuld. Fruarna hade det inte lätt heller. Innan Hemingway begärde skilsmässa hade han försäkrat sig om nästa kvinnliga sällskap. En människa svek han dock aldrig och det var lady Brett Ashley. När hon kallade kom han. Myckt kan sägas om honom men ingen kan förneka att 1954 års mottagare av Nobelpriset i litteraturvar en stor och betydelsefull författare. Och jag känner att fascinationen jag kände i unga år finns kvar.

Titel: Och solen har sin gång

Författare: Ernest Hemingway

Översättare: Christian Ekvall

Förlag: Bakhåll

Tryckår: 2012

Antal sidor: 270 

Hemingway et al.

Föga anade jag när jag läste nästa läsecirkelbok Edens lustgård av Ernest Hemingway vad det skulle föra med sig. Helt plötsligt sitter jag där med massor av författare och andra människor som jag måste gå vidare med. Utöver alla andra Hemingway - titlar jag måste läsa och som nu finns i nyöversättning av Christian Ekvall och nyutgivning på Bakhåll förlag finns det rader av andra namn att kolla upp. De fattiga Paris - åren på 20  - talet - som inte hade behövt vara fattiga - delade Hemingway med första frun, Hadley Richardson. Det finns beskrivna i Åren i Paris av Paula McLain Hemingways tredje fru, krigskorrespondenten Martha Gellhorn som var den enda av fruarna som övergav honom. Naomi Woods bok Mrs

Hemingway  lyssnar jag på. (Tack Klimakteriehäxan för tips!) Hemingways fjärde hustru Mary Welsh har jag inte mycken kunskap om, men hon verkar ha varit en spännande kvinna, krigskorrespondent också hon. De fick 17 år tillsammans. Hemingway räddade livet på Mary när hon skulle föda den dotter båda längtade efter. Men hennes ena äggstock brast och hon var nära att dö. Det var Hemingway själv som räddade livet på henne efter det att kirurgen gett upp. Poeten Ezra Pound var Hemingways mentor och genom honom träffade Hemingway T. S. Eliot som också varit Pounds lärjunge. Scott Fitzgerald och hans hustru Zelda tillbringade mycken tid tillsammans med Ernest och Hadley Hemingway trots att Ernest och Zelda avskydde varandra. Författaren Sherwood Anderson hjälpte Hemingway med introduktionsbrev, men det hade han inte mycket för. Hemingway hade lätt för att komma i gräl med sina författarkolleger och nedvärderade dem i sina  romaner och noveller. Men det fanns en författare han hade respekt för och det var James Joyce. Hemingway hjälpte Joyce med utgivningen av Ulysses. Gertrud Stein får inte glömmas bort. Det var hon som myntade begreppet den förlorade generationen. Allt Hemingways skönlitterära skrivande gränsar till det självbiografiska. Jag gräver vidare i det gåtfulla isberget Ernest Hemingway.